Sänkt alkoholskatt

Motion 2003/04:Fi235 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen beslutar om sänkt alkoholskatt den 1 januari 2004 i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motivering

Den 1 oktober i år sänkte danskarna spritskatten med 47 procent, vilket inne-bär att den danska skatten blir knappt 40 procent av den svenska. Den 1 mars nästa år planerar Finland att sänka sina skatter med 44 procent för starksprit, 10 procent för vin och 32 procent för öl. I Sverige kommer EU:s införselreg-ler från den 1 januari att gälla fullt ut. Då kan varje svensk ta in 110 liter öl, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 10 liter starksprit. Med största sannolikhet blir tio nya länder medlemmar i EU den 1 maj nästa år. Polen, Estland, Lett-land och Litauen har alla en spritskatt på under 40 kronor per liter. Detta får konsekvenser för systembolaget och restaurangerna men också för byggeri-näringen i Sverige.

Redan i dag vet vi att en stor del av den sprit som dricks i Sverige inte köps på Systembolaget. Alkoholen kan vara illegalt tillverkad, smugglad eller lagligt införd av privatpersoner.

Regeringen har haft många år på sig att förbereda sig för vad som skall komma. I stället för att föra en offensiv alkoholpolitik och successivt sänka de höga svenska alkoholskatterna kommer den socialdemokratiska regeringen att tvingas att tämligen oplanerat och panikartat sänka alkoholskatten.

Att statens intäkter från alkoholskatter minskar ter sig vid en första anblick som tämligen säkert. Men om man beaktar mörkertalen avseende alkoholkon-sumtionen i Sverige och andelen alkohol som redan i dag inte beskattas samt en förväntad kraftig ökning av såväl illegal som legal införsel av skattefri alkohol om de svenska skattesatserna inte anpassas till en mer europeisk nivå, så är kalkylen förmodligen inte alls lika negativ. Den kan till och med vara positiv i jämförelse med om skattesatserna inte ändras.

Om skattesatserna sänks skulle många inte tycka det vara mödan värt att göra sig besväret att köpa alkoholen utomlands. Dessutom skulle man med en upplysningskampanj i kombination med en anti-smuggelkampanj kunna för-ändra medborgarnas inställning till illegal hantering. Erfarenheterna från hanteringen av tobaksskatterna 1997 visar hur en skatteökning innebar lägre skatteintäkter. Omvänt borde en ordentlig sänkning av alkoholskatterna med-föra oförändrade eller högre skatteintäkter. Beräkningen av hur mycket sam-hället skulle tjäna på att försvåra för den organiserade brottsligheten kan inte heller kvantifieras i pengar. Nedläggningar eller neddragningar på bryggerier med åtföljande arbetslöshet skulle kosta samhället stora pengar, vilket också bör tas med i kalkylen.

Totalt räknar jag med att skatteeffekten för staten, jämfört med att inte sänka dessa punktskatter, blir plus minus noll. Riksdagen bör därför besluta om sänkta alkoholskatter på öl, vin och starksprit från och med den 1 januari 2004 till den nivå som gäller i Danmark.

Stockholm den 5 oktober 2003

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)