Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande

Motion 1998/99:Bo222 av Knut Billing m.fl. (m)

Den reformering av bostadssektorn som inleddes under den borgerliga
regeringsperioden måste återupptas. Till en mycket stor del har
reformeringen av bostadsfinansieringssystemet bidragit till saneringen av
statens finanser. Kostnaderna för detta system var på väg mot 40
miljarder kronor vid tidpunkten för införandet. Det är värt att notera att
regeringens anslagsförslag i budgetpropositionen är knappt 2 miljarder
kronor för år 2001. I motion 1998/99:B209, Bostadspolitik för valfrihet
och mångfald, beskriver vi hur bostadspolitiken bör förändras så att den i
dag mycket dystra situationen inom bostadssektorn skall kunna
förbättras. Förslagen ställer de boende i förgrunden. Den politiska
styrningen måste minska så att valfrihet och flexibilitet kan ge
förutsättningar för ett bra boende till en så låg kostnad som möjligt. Våra
förslag till ramar för utgiftsområdet framgår i tabellen nedan. Därefter
kommenterar vi förändringarna var för sig.
Förslag i sammandrag (tusental kronor)

1999
2000
2001

17 877 080
13 323 911
10 085 828
A 1
Boverket: Förvaltningskostnader
122 424
79 243
81 284
A 2
Räntebidrag
6 961 000
3 419 000
1 420 000
A 7
Byggforskning
139 356
144 114
145 436
A 8
Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
55 000
55 000
55 000
A 9
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder
7 000
7 000
7 000
A 10
Bostadsbidrag
5 264 600
4 957 700
4 836 000
C 1
Länsstyrelserna m.m.
1 757 893
1 643 915
1 537 148
D 1
Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket
427 890
404 775
408 774
E 1
Stöd till lokala investeringsprogram
0
0
0
E 2
Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet
0
0
0

A 1 Boverket: Förvaltningskostnader

Med ökad avreglering och mer inslag av efterfrågestyrd bostadsmarknad
kan anslaget reduceras från år 2000.

A 2 Räntebidrag m.m.

Räntebidrag och andra subventioner har bidragit till att driva upp
kostnaderna för vårt boende. Inte i något annat OECD-land går en så stor
andel av den privata konsumtionen till boendekostnader som i Sverige,
vilket förklaras av de höga boendeskatterna.

Vi föreslår att inga statliga bidrag skall utgå till ny- och ombyggnad av
bostäder fr.o.m. 1999 samtidigt som dessa fastigheter helt befrias från
fastighetsskatt. För det nuvarande fastighetsbeståndet bör subventionerna
minskas i snabbare takt än vad som sker i dag, samtidigt som fastighetskatten
successivt sänks. Detta kan ske utan att berörda fastighetsägares ekonomi
försämras. Vi har i motionen 1998/99:Sk311, En social skattepolitik,
föreslagit sänkta fastighetskatter uppgående till ca. 5 miljarder kronor år
2001. För 1999 föreslår vi därför att anslaget till räntebidrag i denna del
sänks med drygt 250 miljoner kronor. År 2000 och år 2001 beräknas anslaget
kunna minska ytterligare.

De förslag till räntebidragsnedsättning för krisårgångarna som regeringen
föreslog våren 1998 avvisar vi. I stället bör infasningen i fastighetsskatt inte
genomföras. Vårt förslag innebär att utgifterna för räntebidrag kan sjunka
med ytterligare 320 miljoner kronor för 1999. Anslaget bör därför
bestämmas till 6 961 000 000 kronor för 1999.

A 7 Byggforskningen

I budgetpropositionen sänker regeringen anslaget till byggforskningen
med nästan två tredjedelar utan att ange vilka konsekvenser besparingen
kommer att leda till för verksamheten. En stor del av forskningen inriktas
på byggnadsmateriel som leder till effektivare byggande och bättre
byggnader. Risken är därmed uppenbar att regeringens förslag på sikt
kommer att innebära högre boendekostnader och sämre inomhusmiljöer
med negativa konsekvenser för hushåll och människor.

Moderata samlingspartiet finner det mycket anmärkningsvärt att
regeringen, innan en sedan länge aviserad proposition lämnas till riksdagen,
lägger budgetkonsekvenserna av förslaget på riksdagens bord för ställnings-
tagande. Riksdagen saknar därmed reell möjlighet att bedöma regeringens
förslag. Någon hänvisning till slutbetänkandet av Utredningen för en översyn
av plan-, bygg- och bostadsväsendet (SOU1997:182) kan heller inte göras
eftersom besparingen är större än vad som där föreslogs.

Mot denna bakgrund kan vi inte ställa oss bakom regeringens förslag. Vi
gör bedömningen att det är möjligt att utan alltför stora konsekvenser för
byggforskningen spara 25 miljoner kronor fr.o.m. 1999. I samband med
regeringens aviserade proposition om byggforskningen återkommer vi i
detalj med förslag. Anslaget bör bestämmas till 139 356 000 kronor för 1999.

A 8 Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att anslaget skall minskas med
20 miljoner kronor fr.o.m. 1999. Det innebär att en tredjedel av det
nuvarande anslaget försvinner. Förslaget verkar ej vara genomtänkt
eftersom en så stor besparing rimligen borde innebära att bidragsreglerna
måste förändras. Något sådant förslag lägger dock inte regeringen. Vi
noterar också att regeringen väljer att bortse från de förslag som
Byggkvalitetsutredningen (SOU 1997:177) lade fram. Enligt Moderata
samlingspartiets mening bör inriktningen vara att stödet avvecklas på det
sätt som där redovisades. Någon verklig finansiering av förslaget
presterade dock inte utredningen. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med en redovisning av vad förslaget skulle innebära jämte
förslag till finansiering. I avvaktan på det bör riksdagen bestämma
anslaget till 55 000 000 kronor för 1999.

A 9 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

Bidraget får med regeringens förslag så liten omfattning att något stöd i
realiteten ej kommer att lämnas. Det är därför Moderata samlingspartiets
uppfattning att anslaget fr.o.m. 1999 endast skall avse
informationsinsatser avseende radonsanering. Vi menar att antalet
sanerade bostäder med en sådan åtgärd sannolikt kommer att öka.
Anslaget bör bestämmas till 7 000 000 kronor 1999 i enlighet med
regeringens förslag.

A 10 Bostadsbidrag

Bostadsbidragen är i praktiken inte ett bidrag som hör samman med
bostadspolitiken. I första hand syftar bostadsbidragen till att stärka vissa
gruppers konsumtionskraft i likhet med andra bidragssystem. Därför
anser vi att bostadsbidragen bör samordnas med övrig socialpolitik i
syfte att skapa en bättre helhetsyn på stödsystemen. Då kan också
möjligheter skapas att växla bidrag mot sänkta skatter. Intill dess att en
sådan omläggning sker anser vi att bostadsbidragen i första hand skall
riktas till barnfamiljer och därmed föreslår vi också att bostadsbidragen
till ungdomar under 29 år utan barn avvecklas. På sikt bör såväl
bostadsbidragen, i likhet med andra bidrag, minskas till förmån för
sänkta skatter. Ökade insatser för att komma till rätta med felaktiga
utbetalningar bör också genomföras. I motion 1998/99:B202 föreslår vi
andra förändringar av bostadsbidragen, förändringar som är
kostnadsneutrala.

Med våra förslag blir det en minskning av anslaget uppgående till 600
miljoner kronor varför anslaget bör bestämmas till 5 264 600 000 kronor för
1999.

C 1 Länsstyrelserna m.m.

Förslag i denna motion och andra motioner väckta av Moderata
samlingspartiet under motionsperioden minskar länsstyrelsernas
administration av bidrag och bör därmed leda till ett minskat
anslagsbehov. Inom andra områden föreslås fler avregleringar som även
de leder till en lägre arbetsbörda för länsstyrelserna. För 1999 anser vi
dock ej att något utrymme finnas för besparingar. Fr.o.m. år 2000, när
vår politik börjar få effekt, kan en besparing göras. Enligt vår uppfattning
är det prioriterat att miljööversynen kan genomföras på ett fullgott sätt.

D 1 Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket

Lantmäteriverkets verksamhet är till stor del avgiftsfinansierad redan i
dag. Vi bedömer det dock vara möjligt att öka denna andel ytterligare
och på så sätt nedbringa den anslagsfinasierade delen. För 1999 bör dock
anslaget inte påverkas av detta förslag p.g.a. den omstrukturering som
f.n. pågår. Fr.o.m. år 2000 bör dock våra förslag få effekt.

E 1 Stöd till lokala investeringsprogram

Regeringens stöd till lokala investeringsprogram har visat sig få dålig
effekt. Stöden har heller ingen tydlig profil och används till en rad olika
ändamål. Moderata samlingspartiet föreslår att stödet avskaffas.

E 2 Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet

Förslaget att inrätta ett särskilt centrum i Umeå för ekologisk hållbarhet
är oacceptabelt för oss. Regeringen menar nu att stödformen behöver
institutionaliseras framför allt för att ge kommunerna tips och råd om hur
bidrag skall sökas. Anslaget bör ej inrättas.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att under anslag A 2 Räntebidrag inom
utgiftsområde Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå
6 961 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under anslag A 7 Byggforskning inom
utgiftsområde Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå
139 356 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utfasning av bidrag till
Fonden för fukt- och mögelskador i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. att riksdagen beslutar att under anslag A 8 Bidrag till Fonden för fukt-
och mögelskador inom utgiftsområde Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande anslå 55 000 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i
motionen,

5. att riksdagen beslutar avskaffa bidrag till åtgärder mot radon i bostäder i
enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att under anslag A 10 Bostadsbidrag inom
utgiftsområde Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, anslå
5 264 600 000 kr för 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar höja avgiftsfinansieringen under anslag D 1
Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket inom utgiftsområde
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande, i enlighet med vad
som anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att anslag E 1 Stöd till lokala investeringsprogram
för ekologisk hållbarhet inom utgiftsområde Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, utgår i enlighet med vad som anförts i
motionen,

9. att riksdagen beslutar att anslag E 2 Kunskapscentrum för ekologisk
hållbarhet inom utgiftsområde Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande, utgår i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen ej bemyndigar regeringen att, i fråga om ramanslag E 1
Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet, besluta om
bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

Stockholm den 28 oktober 1998

Knut Billing (m)

Sten Andersson (m)

Inga Berggren (m)

Carl-Erik Skårman (m)

Ewa Thalén Finné (m)

Gunnar Axén (m)

Anna Lilliehöök (m)

Fredrik Reinfeldt (m)