Sälar och skadeersättning

Motion 1999/2000:MJ906 av Gudrun Lindvall och Thomas Julin (mp)

Som varje sommar har det även under sommaren 1999 diskuterats säl,
och röster har åter höjts för att få skjuta. Populationsstorleken har
diskuterats. Har det skett en formlig explosion av säl, främst då gråsäl,
eller är det svårt att få en uppfattning om hur många sälar vi har? Den
senaste uppgiften är i alla fall att de 100.000 sälar som diskuterades först
inte finns. Antalet torde vara ca 10.000. Att en del av dem orsakar
problem för yrkesfisket med förstörda fångster och redskap är dock klart.

Jakten

Efter starka påtryckningar tillät Naturvårdsverket så kallad forskningsjakt
på säl i Östersjön under sommaren 1997. Tanken var att försöka skjuta
bort de sälar, som specialiserat sig på att vittja fiskarnas nät. Jakten blev
hårt kritiserad och två sälforskare, som skulle följa upp den, har hoppat
av. Enligt uppgift avlossades 34 skott mot 27 sälar. 16 djur tror man
dödades, men endast 6 djur kunde bärgas. Att skjuta säl i vattnet är
mycket svårt. Risken är mycket stor att sälen skadskjuts och någon
möjlighet till eftersök för att lindra plågor finns inte.

Från Miljöpartiets sida har vi flera gånger uttalat ett motstånd mot jakten.
På grund av risken för skadskjutning och lidande för djuren tycker vi inte att
den etiskt kan försvaras. Dessutom är gråsälen en hotad art.

Gråsäl en hotad art

Gråsälen är i Artdatabankens lista klassad som "Sårbar". Den allmänna
jakten försvann år 1972 i Sverige, medan fiskare fick skjuta säl vid
fiskeredskap fram till 1987. Även i Finland, Ryssland och de baltiska
staterna är säl fredad.

Östersjön är ju som bekant ett förorenat hav. Eftersom sälar uteslutande
äter fisk och därmed är i topp i näringspyramiden är de utsatta för gifter.
Under 60-talet minskade reproduktionen och vid undersökningar visade det
sig att miljögifter var boven i dramat. Sälhonorna blev sterila eftersom
äggledarna hos dem antingen fick förträngningar eller växte ihop helt. Under
de senaste åren tycks dock reproduktionen vara på uppgång. Men fortfarande
är det mycket vanligt att sälar har olika missbildningar orsakade av
miljögifter. Det kan vara grava förändringar av binjurar, njurar, tarm, klor,
hud eller missbildningar i skelettet. Sälstammen är alltså fortfarande hotad
och miljösituationen i Östersjön alls inte löst. Dessutom drunknar många
sälar, främst årsungar, i fiskeredskap.

Förbättrade ersättningar för sälskador

Konflikterna mellan säl och yrkesfisket måste lösas, men på ett annat sätt
än genom jakt. I budgetsamarbetet mellan regeringen, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet har därför detta varit en prioriterad fråga för oss. Vi anser
nämligen att ett bevarande av den biologiska mångfalden ligger i allas
intresse och att det därför är naturligt att samhället - vi alla - ersätter
dem som på något sätt "drabbas" av de arter vi vill värna. Det gäller inte
bara säl utan även de stora rovdjuren och vissa fåglar som tranor och
gäss.

I budgeten återfinns denna typ av ersättningar i UO 23 Jordbruk mm. på
anslag D2 Ersättningar för viltskador mm. Hela anslaget för år 2000 är på 63
miljoner kronor. Av dessa är 25 miljoner avsedda för skador på annat än ren.
Eftersom bland annat skadorna av säl ökat, har detta anslag förstärkts från 18
miljoner kronor år 1999, alltså en förstärkning med 7 miljoner kronor. Från
Miljöpartiets sida är vi mycket nöjda med den förstärkningen i budgeten. I
texten står att läsa:

"Naturvårdsverket fördelar medel på samtliga länsstyrelser om bidrag för
att förebygga eller ersätta skada. Inriktningen är att viltskador så långt
möjligt skall förebyggas.

Under åren har såväl skador av säl som annat vilt ökat som en följd av
ökande populationer. Med anledning av detta bör engångsvis ytterligare 7
miljoner kronor anvisas på anslaget."

Konflikterna måste förebyggas

Det bästa vore naturligtvis om konflikterna mellan människor och djur
kunde förebyggas. Vi finns ju här på samma planet och en fredlig
samexistens mellan allt levande måste eftersträvas. I många fall kan
konflikterna elimineras genom att stängsla, anpassa redskap mm. Ju mer
av anslaget som kan lösa konflikter på det sättet, desto bättre anser vi det
är. Därför hoppas vi att den budgetförstärkning som nu kommer kan
användas till att ta fram redskap och fiskemetoder som eliminerar eller i
alla fall minskar skador av säl.

Vi anser också att det behöver genomföras en analys över vilka som skall
ha ersättning för sälskador och storleken på den ersättningen. Det är viktigt
att den ekonomiska ersättningen och hjälp till ett fiske med metoder som
förhindrar eller minskar sälskador riktas till yrkesfiskare. Sälskydds-
områdena bör också utvidgas med en zon där man får vistas, men där fiske
får ske på egen risk. Det är inte rimligt att ett fiske i närheten av ett
sälreservat skall kunna ge ersättning för skador och förlorad fångst.

Bevarandet viktigt

Det är nödvändigt att finna metoder för att kunna ha kvar de hotade
djurarterna, trots att dessa kan orsaka problem för människan. Det är
också nödvändigt att visa att talet om att värna den biologiska
mångfalden är uppriktigt menat. Om årets förstärkning i budgeten
kommer att vara enbart för i år eller inte anser vi att erfarenheter från år
2000 får utvisa. Visar det sig att konflikterna kan elimineras eller starkt
minska har anslaget fyllt sin funktion. Målet för oss är att människa och
djur, i detta fall sälen, ska kunna samexistera.

Vår avsikt är att nära följa vad som sker. För att få vetskap om hur för-
stärkningen av anslaget D 2 används är det nödvändigt med en uppföljning.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om jakt på säl,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en analys över vilka som skall ha ersättning för
sälskador och storleken på den ersättningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvidgning av sälskyddsområden,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering av anslag D 2 utgiftsområde 23.

Stockholm den 24 september 1999

Gudrun Lindvall (mp)

Thomas Julin (mp)