Riskkapital

Motion 1999/2000:N296 av Per Rosengren m.fl. (v)

Inledning

Debatten om riskkapital har under en längre tid förts i Sverige. Oftast har
det handlat om olika former av skattelättnader i form av t.ex. borttagande
av den s.k. dubbelbeskattningen. En utarbetad strategi hur vi ska trygga
utvecklingen inom den moderna tekniken och ta tillvara all den kunskap
som finns hos grupper som tidigare inte varit intressanta i debatten har
emellertid saknats. Ett sätt att stödja nyföretagande är starta eget-
bidragen. Det är ett stöd som enligt gjorda undersökningar har varit
lyckosamt. När det gäller mer avancerad teknologi behövs en annan form
av stöd som även stöder entreprenören med kunskap och annan support.

Den israeliska modellen

Forskaren David Nordfors har tillsammans med Orren Shalit beskrivit
den israeliska modellen med företagskuvöser (forskning och utveckling
som tillväxtmotor). Där har man sedan ett flertal år arbetat med dessa
kuvöser, som syftar till att stödja entreprenörer inom avancerad
högteknisk produktion. "Technological Incubators", den israeliska
varianten av företagskuvöser, väljer ut och lär upp enskilda innovatörer,
oftast nya invandrare från f d Sovjetunionen, till att bli entreprenörer.
Innovatörerna kontaktar inkubatorerna med en idé till en högteknisk
exportprodukt. Inkubatorn kan sedan hjälpa dem att starta ett företag och
under en tvåårsperiod förse dem med nödvändig administrativ och
logistisk support. De får då bland annat hjälp med marknadsföring och
affärsutveckling. Förvandlingen från innovatör till entreprenör sker
genom ett mellanting av utbildning och lärlingskap.

Cirka 55 procent av de innovatörer som antas till inkubatorerna lyckas
utveckla en produktprototyp och skapa ett företag som lever vidare, oftast
genom medverkan av externa investerare. Resultatet är imponerande,
speciellt med tanke på att det handlar om att omvandla invandrare från det f
d socialistiska östblocket - av vilka många aldrig tidigare har varit i kontakt
med en marknadsekonomi - till egna företagare inom högteknisk industri.

Den anmärkningsvärda framgången kan ha flera orsaker, som en god
avvägning av regler för inkubatorverksamheten, en väl fungerande kultur
kring verksamheten, stark personlig motivation hos de nyinvandrade
entreprenörerna, en investeringsvillig riskkapitalmarknad eller andra
omständigheter. Flera inkubatorer har samarbete med ett universitet eller
forskningsinstitut som kan ge viktigt stöd, t ex när det gäller apparatur,
bibliotek, databaser och expertis inom aktuella områden. Universiteten i Tel
Aviv och Haifa samt Weizman Institute i Rehovot är alla ägare av
inkubatorer, i vissa fall tillsammans med näringslivet.

Universiteten har mycket aktiva representanter i inkubatorernas styrelser
och engagerar sig i driften av dem. Näringslivets engagemang i
styrelsearbetet beror på långsiktiga kommersiella motiv. Trots att
inkubatorerna inte är vinstdrivande företag, kan de som är delägare och
medverkande i inkubatorstyrelserna påverka inkubatorns verksamhet och få
bättre inblick i de företag som bildas.

De inkubatorer som inte har akademiska institutioner som delägare
kommer ändå i nära kontakt med universitet och forskningsinstitut, eftersom
de flesta utvecklingsprojekten har eller skaffar sig kontaktnät och samarbeten
med universitetsvärlden. Varje inkubator får årligen 190 000 dollar (USD) av
staten för att täcka kostnaderna för lokaler och administration. För att få
verksamheten att gå ihop är inkubatorerna beroende av ytterligare stöd från
ideella organisationer, regionala organisationer, forskningsinstitut och
näringsliv.

De nybildade företagen byggs alltid upp kring en ny högteknologisk
produkt. Innovatörerna är huvudsakligen akademiker, oftast med
forskarbakgrund. Inkubatorerna har full frihet att välja olika ämnes- och
marknadsinriktningar, det finns inga centrala direktiv.

Den årliga budgeten för inkubatorprogrammet i Israel har ökat konstant
sedan det tillkom - från en miljon dollar 1991 till 30 miljoner dollar i dag.
Omkring hälften av de tvåhundra företag som bildas årligen som följd av
OCS satsningar kommer ur inkubatorprogrammet. Det statliga stödet till
inkubatorprojekten får inte täcka mer än 85 procent av den godkända
budgeten för projektet. Innovatören måste hitta finansiering för återstående
15 procent. Om innovatören inte själv kan skaffa återstående finansiering,
vilket de ofta gör, har de kommersiella delägarna i inkubatorn företräde
framför övriga investerare.

Många av de inkubatorchefer som svenska forskare talat med säger att
deras första urvalskriterium är en god personlig kontakt med de sökande
innovatörerna. Om den personliga kontakten inte känns bra är det riskfyllt att
påbörja en längre tids dagligt samarbete. En av de främsta svårigheterna med
att utveckla ett företag kring en produktidé ligger i att de kreativa
innovatörerna har lätt för att distraheras av nya idéer istället för att
fortsätta
med den planerade utvecklingen. Inkubatorchefen måste då ha ett sådant
personligt förhållande till innovatörerna att de kan övertygas om att hålla sig
kvar på spåret.

Det är också viktigt att det finns en marknad för den tänkta produkten.
Många inkubatorer kräver en ordentlig marknadsundersökning innan de
satsar fullt ut på projektet. Det spelar ingen roll om en uppfinning har en
magnifik teknisk höjd om det inte finns någon marknad.

Vänsterpartiets förslag

Konceptet borde utredas och prövas i Sverige. Vi har idag ett antal
storföretag som är framstående inom denna sektor och som har verkat
under en längre tid. Nya företag behövs och den nyetablering som sker
idag är inte tillräcklig. Den israeliska modellen skulle troligen kunna
bidra till att antalet nya företag inom den högteknologiska sektorn ökar.
Inte minst är det viktigt att knyta denna typ av verksamhet till universitet
och högskolor.

Redan idag finns det visserligen ett visst samarbete mellan dessa och
näringslivet, men med ett strategiskt långsiktigt program i stil med den
israeliska modellen skulle Sverige kunna säkra en position bland de främsta
länderna inom högteknologi. Vad som ovan anförts om att utreda
möjligheten att i Sverige införa ett särskilt nyföretagarstöd för
högteknologiska företag enligt den israeliska modellen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utreda möjligheten att i Sverige införa ett
särskilt nyföretagarstöd för högteknologiska företag enligt den
israeliska modellen.

Stockholm den 1 oktober 1999

Per Rosengren (v)

Lars Bäckström (v)

Marie Engström (v)

Siv Holma (v)

Johan Lönnroth (v)

Claes Stockhaus (v)

Lennart Värmby (v)