Reformerad expertskatt

Motion 2009/10:Sk240 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reformerad expertskatt med inspiration i den danska modellen.

Motivering

I en globaliserad ekonomi konkurrerar inte bara företagen världen över om kunder utan även om kompetenta medarbetare. Ska Sverige kunna utvecklas som kunskapsnation och uthålligt behålla en stark ekonomisk tillväxt, behövs en ökad invandring av kvalificerad arbetskraft.

Vårt relativt höga skattetryck anges ofta som ett hinder då företag och universitet och högskolor vill rekrytera nödvändig kompetens utomlands. Expertskatten infördes 2001 för att förbättra Sveriges möjligheter i konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften och för att göra Sverige mer intressant för etablering av huvudkontor och forskningscentrum. Lagstiftningen omfattar experter, forskare och andra nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige. För vissa av grupperna gäller särskilda kompetenskrav. Skattelättnaden innebär att 25 procent av inkomsten och vissa andra omkostnader blir skattefria och undantas från sociala avgifter.

Kritik har framförts mot de befintliga reglerna främst för bristande förutsebarhet och för det administrativa krångel som de förorsakar samt att det är för begränsat både i tid och vilka personer som kan omfattas.

I Sverige bedöms i varje enskilt fall huruvida det uppfyller de särskilda kriterier som fastställts för att en person ska kunna betraktas som expert eller annan nyckelperson. I de fall där särskilda kompetenskrav krävs blir därför osäkerheten stor om skattelättnaden kommer att beviljas eller inte. Detta skapar en osäkerhet hos såväl företag och institutioner som den enskilde som överväger en flytt.

ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier) genomförde 2005 en utvärdering av expertskatten. Deras resultat tyder på att expertskatten inte i någon större utsträckning påverkade valet för experten att flytta till Sverige. Samtidigt framhåller nästan vartannat företag att Sverige har sämre möjligheter att rekrytera utländska experter än andra länder och att behovet framöver kommer att vara stort. Det gör att företagen tycker att skatten är viktig, trots den relativt svaga effekt som den haft under de inledande åren.

Danmark nämns ofta som ett föregångsland när det gäller hanteringen av expertskatten. Där har ett annat system än det svenska valts – en ren lönegräns på 60 100 DKR/månad utan krav på uppvisande av specifik kompetens. För forskare inom såväl offentlig som privat verksamhet finns ingen lönegräns, däremot ställs krav på att det ska vara fråga om forsknings- och utvecklingsarbete enligt OECD:s definition. Den danska modellen har fördelen att den är förutsägbar eftersom den bygger på en ren inkomstgräns.

Sverige konkurrerar med Danmark om världens högsta inkomstskatter. Det är dags att låta oss inspireras av den danska modellen för expertskatten genom att vidga kretsen som kan omfattas och göra systemet förutsägbart genom att införa definitionen för forsknings- och utvecklingsarbete som kriterium, införa en lönegräns och förlänga tiden till förslagsvis 5 år.

Stockholm den 28 september 2009
Karin Pilsäter (fp)
Tina Acketoft (fp)	Hans Backman (fp)
Jan Ertsborn (fp)	Liselott Hagberg (fp)
Christer Nylander (fp)	Agneta Berliner (fp)