Till innehåll på sidan

Professur i företagsekonomi vid universitetet i Linköping

Motion 1990/91:Ub562 av Roland Larsson (c) och Lola Björkquist (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning
1991-01-25
Bordläggning
1991-02-05
Hänvisning
1991-02-06

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Det råder svår brist på forskarutbildade
företagsekonomer i Sverige. Detta förhållande utgör ett
allvarligt hot mot lärarförsörjningen i Sverige. Det gör
också att det är mycket svår för näringsliv och förvaltning
att rekrytera högkvalificerad personal med ekonomisk
inriktning för t ex utredningsuppgifter. Även forskningen i
ämnet företagsekonomi är underdimensionerad, vilket
UHÄ uppmärksammat i sin anslagsframställning 1990 i
vilken tre av fyra äskade professorstjänster under anslaget
till de samhällsvetenskapliga fakulteterna avsåg detta ämne.
En internationellt sett allt viktigare deldisciplin som
företagsstrategi finns ännu inte företrädd i Sverige. I denna
motion framläggs förslag som syftar till att reducera bristen
på såväl forskarutbildning som forskning inom
företagsekonomi, speciellt avseende den ovan nämnda
deldisciplinen, nämligen förslag om inrättande av en
professur i företagsekonomi med inriktning mot
företagsstrategi vid universitetet i Linköping den 1 juli 1991.
Behov av forskning och forskarutbildning i
företagsekonomi
Forskarutbildningen i företagsekonomi fyller två
konkreta behov. Det första avser företags och
organisationers behov av kvalificerad personal för bl a
forskningsnära utredningsarbete. Det andra är
universitetens behov av forskare och lärare.
Forskningsorganisationen i företagsekonomi i landet är
blygsam samtidigt som företagsekonomi är det
dominerande ämnet inom ekonomlinjen och internationella
ekonomlinjen, två linjer som tillsammans svarar för 2 715
nybörjarplatser (av totalt 8 357 inom AES-sektorn). Till
detta ska lägggas att utbudet av fristående kurser i
företagsekonomi är mycket omfattande.
En inom universitetet i Linköping genomförd utredning
visar att grundutbildningen och forskningen inom ämnet
företagsekonomi i landet kommer att möta allt större
svårigheter att tillgodose behovet av kompetenta lärare och
forskare. Enligt dessa beräkningar uppgår idag det totala
behovet i landet som helhet av disputerade
högskolelektorer i företagsekonomi bara inom
grundutbildningen till mellan två och tre hundra. Det ska
ställas i relation till det antal personer (ca 14) som årligen
avlägger doktorsexamen i företagsekonomi. Totalt har inte
mer än ca 280 personer disputerat i ämnet under de senaste
20 åren. I ett nationellt perspektiv bör alltså forskningen
och forskarutbildningen i företagsekonomi öka.
I det regionala perspektivet är det av största vikt att
högskolelektorer verksamma vid de mindre och medelstora
högskolorna får möjlighet att bedriva egen forskning genom
ett regelbundet samarbete med universiteten. Mellan
universitetet i Linköping och högskolan i Jönköping finns
ett samarbete etablerat i ämnet företagsekonomi vilket
också har tagit sig uttryck i att två doktorander med
grundutbildning från högskolan i Jönköping är antagna vid
universitetet. Forskningssamverkan med andra högskolor
kan också komma att utvecklas. I proposition 1989/90:90
om forskning poängteras betydelsen av att sådant
forskningssamarbete etableras.
Utifrån ett lokalt universitetsperspektiv är huvudskälen
till att etablera anslagsfinansierad forskning i
företagsekonomi dels att en forskningsanknuten
grundutbildning är en förutsättning för att kvaliteten i
grundutbildningen ska kunna bibehållas, dels att tillgången
till kompetenta lärare måste tryggas. Av samtliga
universitet med ekonomiutbildningar är det endast
ekonomutbildningen i Linköping som saknar
anslagsfinansierade professurer.
Forskning i företagsekonomi vid universitetet i
Linköping
Så som forskningen inom tema bl a genom
statsmakternas beslut kommit att inriktas och
dimensioneras har möjligheterna för studerande och lärare
i ämnet företagsekonomi att delta i forskarutbildning
och/eller forskning inte underlättats utan snarare
begränsats. Med åren har emellertid en omfattande
externfinansierad forskning och forskarutbildning vuxit
fram i företagsekonomi, baserad på ett fortlöpande inflöde
av externa forskningsmedel. Den på detta sätt bedrivna
forskningen har haft sin tyngdpunkt på problemställningar
inom strategiområdet.
Strategiinriktningen innebär en fokusering på hur
externa och interna betingelser samverkar när det gäller
företags utveckling. Inriktningen omfattar därmed
områdena omvärldsoch konkurrensanalys, strategisk
lansering, affärsidé och strategiformulering, strategiskt
beslutsfattande, strategiimplementering samt strategiskt
ledarskap. Teoretiskt har programmet sin bas såväl i
strukturekonomisk teori och marknadsteori som i
organisationsteorin. Inriktningen leder till en
kunskapsutveckling avseende den anpassning, förnyelse
och omorientering som alla företag och offentlig förvaltning
måste genomgå för att möta ständigt nya omvärldskrav.
Strategiområdet är en av de internationellt snabbast
växande subdisciplinerna inom företagsekonomiämnet och
finns företrätt som egna avdelningar med en eller flera
professurer vid samtliga större ''business schools'' i USA
och England. I Sverige saknas professurer i
företagsekonomi med denna inriktning.
En professur i företagsekonomi med inriktning mot
företagsstrategi skulle komplettera de vid tekniska
högskolan i Linköping redan befintliga
forskningsinriktningarna, Industriell organisation,
Industriell marknadsföring och
Transportsystem/Materialadministration på ett kraftfullt
sätt.
I sin anslagsframställning för 1990/91--1991/92
hemställde UHÄ att en professur i företagsekonomi bör
inrättas vid universitetet i Linköping fr o m den 1 juli 1990.
Detta är den enda professur inom de samhällsvetenskapliga
fakulteterna som UHÄ prioriterade inom sitt budgetförslag
för 1990/91.
Det finns i och för sig goda forskningspolitiska skäl för
att professorstjänster har relativt ospecificerade
benämningar. För att ett kvalificerat stöd till den forskning
som redan vuxit fram i Linköping skall erhållas bör dock
inte denna professur anges utan inskränkning utan få en
inriktning mot det ovan angivna området företagsstrategi.
Härigenom säkerställs också att den för både företagens och
den offentliga förvaltningens förnyelse så väsentliga
forskningen får en fast bas i Sverige. I sammanhanget kan
nämnas att flertalet av de nya professurer som föreslås
inrättade inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna i
proposition 1989/90:90 har angivits med speciella
inriktningar, varför en specialiserad ämnesbenämning för
den nu aktuella professuren väl harmonierar med den i
propositionen i övrigt tillämpade forskningspolitiken i detta
avseende.
För att ge forskningsverksamheten inom området fastare
former bör en professur i företagsekonomi med inriktning
mot företagsstrategi inrättas vid universitetet i Linköping fr
o m den 1 juli 1991.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i
företagsekonomi vid universitetet i Linköping.

Stockholm den 23 januari 1991

Roland Larsson (c)

Lola Björkquist (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i företagsekonomi vid universitetet i Linköping.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en professur i företagsekonomi vid universitetet i Linköping.
    Behandlas i

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.