Polisen i Örebro län
Motion 1998/99:Ju206 av Sten Tolgfors (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Justitieutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Stärk polisen i Örebro län
1998 har oprovocerat våld och framförallt unga människors oro för våld kommit att uppmärksammas allt mer i Örebro och Örebro län. Orsaken är ett antal lika tragiska som svårförståeliga våldsdåd begångna av eller mot unga människor. Flera har varit så allvarliga att de rönt nationell uppmärksamhet.
Situationen på Örebros gator är förmodligen inte artskild från den i andra städer av samma storlek, men likväl är den mycket allvarlig. Det finns också siffror, som refereras nedan, som visar att Örebro är överrepresenterat vad gäller flera brottstyper som skadegörelse och misshandel.
Alltför många drabbas av det oprovocerade våldet. Vissa skador läker med tiden, men alltför många brottsoffer får men för livet till både kropp och själ.
När människor undviker att gå ut på kvällarna - i synnerhet fredags- och lördagskvällar - har våldet redan tillåtits att påverka människors liv och sätt att leva. Om inget görs kommer stämningen kvällstid på stan gradvis att styras av gäng och bråkstakar, istället för av den majoritet av ungdomar som är ansvarstagande.
Polisen skall ha sådana resurser att den kan beivra alla brott och vara tillgänglig när och där den bäst behövs. Blotta närvaron av poliser kan ha en lugnande effekt på stämningen på gator och torg. Alla skall veta att polisen kan komma när den kallas på. Det är en viktig förtroendefråga.
Bakom ungdomsvåldet finns ofta alkohol, droger och socialt utanför- stående. Det finns oroande tecken på att drogmissbruket ökar bland länets unga. Arbetet mot missbruk måste intensifieras.
1996 hade 11,4 % av de 18-åriga killarna i Örebro län prövat narkotika, enligt uppgifter från mönstringen. För år 1997 var motsvarande siffror 12,7 % - en ökning med 1,3 procentenheter. Det är en något lägre siffra än rikssnittet, men likväl en konstaterad ökning, vilket är allvarligt nog. Benä- genheten att pröva knark brukar vara lite högre i storstäderna.
Har man problem med missbruk och social instabilitet hemma kan skolan vara en plats av trygghet. Många barn lever i familjer som inte har råd att semestra eller låta barnen åka på kollo, läger eller språkresor. Lovet spenderas i stan. Sett över landet bor ett par hundra tusen barn i familjer som har en ekonomisk standard som understiger socialbidragsnormen.
I Örebro föreslår vi moderater därför att föreningar, kyrkor och andra ideella krafter bör få disponera kommunens skollokaler under loven, så att skolan också då blir ett centrum för konstruktiv aktivitet.
Om ideella krafter står för fritidsaktiviteterna, så står kommunen för lokalerna. Man kan tänka sig allt från innebandy och teater till enklare utbildningar och matlagning. Verksamheten kan fungera som rekryteringsbas för annan verksamhet som föreningarna driver under året och därmed till att locka ungdomar från stadens gator till meningsfull aktivitet.
Det är upp till oss alla att ta ansvar för hur barn och ungdomar agerar mot varandra och slå larm när vi upptäcker brott. Det är vidare viktigt att stads- kärnorna inte avfolkas. Det måste finnas boende kvar som kan larma polisen när bråk uppstår.
Ett alldeles särskilt problem är våldet i skolan, som uppmärksammas i separat motion.
Brotten ökar - uppklarningsprocenten sjunker
I Örebro län ökade 1995 det totala antalet brott med 7 procent jämfört med 1994.
Nästan 30.000 brottsbalksbrott anmäldes då i länet. 3.431 av brotten utgjordes av brott mot person. Av dessa var i sin tur 1.634 brott som riktade sig mot liv och hälsa. 1.548 fall av dessa var misshandelsbrott. 21 mord, dråp, samt misshandel med dödlig utgång - samt försök till dessa brott - begicks i länet. Drygt 250 sexualbrott anmäldes till polisen. 30 av dessa var våldtäkter eller grova våldtäkter. Under året anmäldes 20.862 rån och stölder i länet. Stölderna och rånen ökade med 11 procent jämfört med 1994.
Enligt BRÅ begicks i Örebro län 14.899 brott per hundratusen invånare, år 1997. Det är en hög siffra. Endast i de tre storstadslänen begicks fler brott per invånare. När det gäller skadegörelse låg Örebro län näst högst i landet. Bara i Stockholm var skadegörelsen mer utbredd än här. Också vad gäller misshandel var Örebro län överrepresenterat.
I Örebro län klarades 20 procent av alla brott upp under 1995. Rikssiffran var ca 25 procent. Länssiffran innefattar brott anmälda både 1995 och tidigare år. När det gäller brott som stöld och rån var uppklaringsprocenten så låg som 12 procent. En högre andel av våldtäkterna och de grova våld- täkterna klarades upp, nämligen 43 procent. Sammantaget klarades 36 procent av sexualbrotten upp. Två tredjedelar av mordfallen, dråpen och fallen av dödlig misshandel klarades upp. Uppklaringsgraden för brott mot liv och hälsa var 43 procent.
När förtroendet för det rättsvårdande systemet sjunker, så sjunker förtroendet för staten som sådan. Hela det rättsvårdande systemet behöver stärkas. Det är inte minst en resursfråga. Att klara detta är en statlig kärn- uppgift.
Polisen i Örebro län
Människors rättstrygghet måste kunna garanteras i hela länet. Vi moderater accepterar inte den nedrustning av polisen och rättsväsendet i Örebro län som ägt rum de senaste åren. Orsaken är de besparingar på bl a polisen som Socialdemokraterna genomdrivit.
Vi moderater har i partimotion anvisat en betydligt högre ram för det rättsvårdande systemet än regeringen, varav ca 1 miljard kronor skall tillföras polisen. Hur stort tillskottet är åskådliggörs av det faktum att Social- demokraterna hittills sparat ca 780 miljoner kronor på polisen.
Vårt föreslagna ekonomiska tillskott - tillsammans med vår övriga politik för att generellt stärka polisen - skulle ge polisen i Örebro län helt andra förutsättningar för framtiden. Ökningen är större än besparingarna på polisen har varit. Det är därför inte orimligt att förmoda att polisens numerär inte bara skulle återställas i landet och länet, utan möjligen också öka något.
De problem som polisen i Örebro län upplever är i många delar desamma som polisverksamheten upplever i hela landet. Det nationella perspektivet uppmärksammas i motion 1997/98:K215. Där finns också ett 15-punkts- program mot våld och ungdomsbrott.
Nedskärningen inom polisen har varit långtgående i länet:
? Mellan juli 1993 och samma månad 1997 minskade antalet poliser i Örebro län med 52 tjänster, till 430. Nu är det nere i 422. ? ? Antalet polisaspiranter minskade under samma period med 28, från 33 till 5 tjänster. ? ? Den civilanställda personalen minskade från 166 till 145 årsarbetskrafter. Idag är det 103 civilanställda. ? ? Totalt omfattar besparingarna för polismyndigheten i Örebro län över 30 miljoner kronor. ? I summan ingår 14 miljoner kronor i allmän besparing 93- 96, 10 miljoner kronor som dragits in beroende på en ändrad fördelningsmodell, 4 miljoner kronor som försvunnit i omfördelning inom polisen och 2,6 miljoner kronor som Örebropolisen fått bidra med genom reducerad pris- och lönekompensation.
Neddragningen av antalet civilanställda innebär att poliser måste användas för administrativt arbete och enklare kontorssysslor. Risken är därför att den operativa verksamheten drabbas. Det blir genom detta färre poliser på gator och torg.
Sedan 1997 har nedgången för länets polis fortsatt. Följande uppställning visar tydligt utvecklingen i länet:
Polismyndigheten i Örebro län
Personal (årsarbetskrafter), totalt samt uppdelat på polisområde
1993
(93-06-30) 19941
(maj -94) 1995
(95-05-01) 1996
(96-05-01) 1997
(97-05-01) 1998
(98-05-01) Polismyndigheten i Örebro län
Antal anställda 693 670 621,00 597,00 563,38 525,88 - varav poliser 492 488 472,88 458,42 429,23 422,25 - övrig personal 201 171 148,85 139,00 134,15 103,63 - polischefspers.
11
Polisområde Örebro
Antal anställda
318,43 263,27 196,08 183,55 - varav poliser
239,93 214,72 154,18 152,80 - övrig personal
78,50 48,55 41,9 30,75
Polisområde Karlskoga
Antal anställda
95,50 86,75 76,75 64,60 - varav poliser
69,50 64,00 57,00 53,60 - övrig personal
26,00 22,75 19,75 11,00
Polisområde Lindesberg
Antal anställda
93,40 91,20 75,30 66,88 - varav poliser
72,15 69,7 58,30 54,80 - övrig personal
21,25 21,5 17,00 12,08
Polisområde Hallsberg
Antal anställda
95,40 87,85 80,65 73,25 - varav poliser
72,30 69,00 60,35 63,25 - övrig personal
23,10 18,85 20,30 10,00 Källa: Riksdagens utredningstjänst
Medelåldern bland poliserna är i länet är i många fall hög, så hög att den upplevs som problematisk i vissa polisdistrikt. Därför är det allvarligt att antagningen till Polishögskolan stängdes under flera år. Lika allvarligt är att den ekonomiska situationen hindrar att ett tillräckligt stort antal polisaspiranter anställs inom myndigheten. Polisen är under omorganisering med sikte på en modell där förebyggande verksamhet skall utgöra grunden för arbetet. Full effekt har ännu inte uppnåtts av detta.
Utryckningsverksamheten hämmas av att ekonomin inte medger ett tillräckligt antal patruller och poliser. Risken för i polishänseende vita fläckar på länskartan är betydande. Oron, inte minst i norra länsdelen, är stor efter en rad incidenter.
Polisens organisation måste utvecklas i takt med tiden. Problemen som idag kommer upp till ytan beror inte bara på bristande ekonomiska resurser och nedskärningar, även om de i sig innebär svåra problem. Vad bör då göras?
? Polisens resurser bör stärkas och bemanningen därefter ökas. ? ? Polisens förmåga att nå resultat måste följas och uppmärksammas internt inom organisationens alla nivåer, men också politiskt. ? ? Ledarskapsfrågorna inom polisen bör utvecklas. ? ? Informationsteknikens möjligheter att bearbeta och analysera information om kriminalitet i landet och på lokal nivå måste utnyttjas fullt ut. Tekniken ger också möjligheter att effektivisera det löpande arbetet. ? ? Relationerna mellan polisledning och polisfack måste förbättras. De siffror som presenterades för någon månad sedan över polisernas förtroende för ledningen i länet är allvarliga. ? ? Arbetstidens förläggning bör primärt styras av allmänhetens behov av polishjälp. ? Skolans, polisens och socialtjänstens samarbete bör ses över både lokalt och på riksnivå, i det senare fallet vad gäller de styrande regelverken. Denna översyn måste inkludera de hinder som sekretesslagen kan orsaka samverkan.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att polisens och det rättsvårdande systemets resurser i landet och därmed i Örebro län bör stärkas.
Stockholm den 23 oktober 1998
Sten Tolgfors (m)
Yrkanden (2)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att polisens och det rättsvårdande systemets resurser i landet och därmed i Örebro län bör stärkas.
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att polisens och det rättsvårdande systemets resurser i landet och därmed i Örebro län bör stärkas.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- = utskottet
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.