Övergripande mål för entreprenörskapspolitiken

Motion 2010/11:N219 av Hans Backman m.fl. (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett övergripande mål för entreprenörskapspolitiken.

Motivering

Att förverkliga en idé om en födkrok eller ett globalt framgångsrikt gasellföretag handlar först och främst om människors frihet att forma sina liv och sin vardag, förverkliga drömmar samt att kunna försörja sig själv och ge andra jobb.

För samhället som helhet är välstånd och trygghet helt beroende av att många människor kan förverkliga de idéerna och drömmarna. Det är bara genom att många människor arbetar i framgångsrika företag som inkomsterna räcker till för både dem själva och de offentligt finansierade verksamheter och transfereringar vi vill ha.

Utmaningar för Sverige saknas inte. Globaliseringen är en stor utmaning med ny lokaliseringslogik, kunskapstävlan och ömsesidigt beroende. Rätt hanterat kan Sverige bli vinnare.

Det är ingen slump att det finns för få företag i Sverige. Politiken har under lång tid format villkor som varit gynnsamma för storföretag men inte för företagare. Därför är den grundläggande omorientering av synen på företagande som nu sker i Sverige helt avgörande. För att det bland alla idéer och människor ska vaskas fram de riktigt framgångsrika krävs att många försöker. Det är därför viktigt att nyföretagandet ökar. En samlad syn på företagandet leder till attitydförändringar och konkreta förändringar av villkoren.

Sverige behöver både fler företagare och fler växande företag samt fler framgångsrika företag med god intjäningsförmåga. Vi behöver fler företag som är framgångsrika på internationella marknader.

Sverige saknar dock en samlad inriktning för en nationell entreprenör-skapspolitik. Den omläggning av politiken som krävs på en lång rad delområden behöver ett samlat mål för att kunna realiseras. Fokus i en sådan inriktning ska vara på växande, innovativa företag med utgångspunkt i de krav och utmaningar som globaliseringen ger.

I Sverige används olika definitioner av innovation och entreprenörskap i olika delar av systemet. Det behövs större konsensus i definitioner av problem och mål för att uppnå en mer samstämmig politik på området. En konsekvens av avsaknaden av definition är också att det är svårt att beräkna och identifiera kostnaderna för entreprenörs- och innovationspolitiken och att utvärdera resultaten. Det saknas också en systematisk utvärdering av olika program. Ett stort antal myndigheter och institutioner finns som utför verksamhet i syfte att stötta företagande och entreprenörskap och politiken är därmed relativt utspridd och samordningen komplex. Flest antal organisationer är aktiva när det gäller frågan om finansiering, medan ett relativt stort antal är aktiva inom någon form av rådgivning. Även i statens budget är programmen många och spridda. Aktörer och program är överlappande och svåröverskådliga.

Det behövs därför en samlad inrikning för entreprenörskapspolitiken. De utmaningar Sverige står inför kräver att innovationskraft och växande företagande är huvudinriktning. Sverige bör sätta som mål att i internationella rankningar och mätningar vara ledande för innovativa företag.

De statliga insatserna för finansiering, rådgivning och ekonomiskt stöd bör renodlas mer. Systematiska utvärderingar av politiken måste genomföras.

Högsta antal företag, företagare eller nystarter kan naturligtvis inte vara ett mål i sig men är ändå viktiga indikatorer på om de politiska redskapen fungerar och villkoren för entreprenörskap och växande företagande fungerar.

Sätt därför upp målet att Sverige ska ha det bästa klimatet för innovativa företag i majoriteten av de internationella jämförelser som görs av renommerade organisationer.

Stockholm den 15 oktober 2010
Hans Backman (FP)
Jan Ertsborn (FP)	Christer Nylander (FP)
Maria Lundqvist-Brömster (FP)