om överförande i samhällelig ägo av Wallenbergimperiet

Motion 1978/79:210 av Lars Werner m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1978/79

210-214

Motion

1978/79:210

av Lars Werner m. fl.

om överförande i samhällelig ägo av Wallenbergimperiet

I

Familjen Wallenbergs maktställning i svenskt näringsliv har länge varit
enastående. Koncentrationen av produktion och kapital har gått längre i
Sverige än i andra jämförbara länder. Inom ramen för denna kapitalkoncentration,
som samtidigt innebär en koncentration av makt till en liten grupp
finanskapitalister, har familjen Wallenberg under flera årtionden haft en
relativ dominans som varit unik även vid en internationell jämförelse.

Faktamaterial om familjen Wallenberg och de övriga finansfamiljerna har
under senare år publicerats i olika undersökningar. Här kan erinras om
Monopol och storfinans-de 15 familjerna av C.H. Hermansson, den statliga
koncentrationsutredningens rapporter, särskilt Ägande och inflytande inom
det privata näringslivet (SOU 1968:7) m. fl.

Nyligen har tidskriften Veckans affärer (nr 45 1978) redovisat resultatet av
en undersökning som avser förhållanena under 1978. Tidskriften sammanfattar:

Maktkoncentrationen inom svenskt näringsliv fortsätter. 1 dag svarar
Guldklubben, dvs. de 25 viktigaste ägargrupperna i Sverige, för 40 procent av
sysselsättningen inom näringslivet. När den statliga koncentrationsutredningen
presenterade sina siffror för 1963 svarade Guldklubben för 30 procent
av sysselsättningen. Tio år senare (1973) hade siffran stigit till 37 procent och
den kartläggning som Veckans affärer nu gjort visar att koncentrationen
fortsatt med oförminskad styrka även under krisåren efter 1973.

Men den svåraste ekonomiska krisen sedan 1930-talet har möblerat om
ordentligt bland de mäktigaste ägargrupperna. Särskilt de familjedominerade
maktgrupperna har utsatts för stora påfrestningar, och några av dem har fallit
bort från listan över ”de 25 stora”. Andra familjegrupper har emellertid stärkt
sin ställning under krisåren. Till dessa hör framför allt Wallenberggruppen,
som sedan 1963 ökat-sin andel av den totala sysselsättningen från 5,9 till 7,5
procent.

Veckans affärer skriver om Wallenberggruppen:

Wallenberggruppens ställning som den dominerande maktfaktorn i
svenskt näringsliv har inte rubbats av de senaste årens ekonomiska kriser.

Tvärtom har gruppen flyttat fram sina positioner. Nya i gruppen är
Broströms, Esab, Svenska Rotor och Husqvarna (dotterbolag till Electrolux).

På väg in i gruppen är också Jonsered, där Electrolux tar över efter Asken. Av
alla bolag som fanns med i gruppen 1973 har man bara släppt greppet om två:

NK och Drott. Mätt i totalt antal anställda utgör gruppen en klass för sig med

1 Riksdagen 1978/79. 3 sami. Nr 210-214

Mot. 1978/79:210

2

drygt 418 000. Med undantag för staten har alla andra grupper mindre än
100 000 anställda.

Wallenbergimperiet karakteriseras också av sin höga intemationaliseringsgrad:
Drygt hälften av de anställda finns utomlands, där antalet anställda ökat
med 8 procent mot 2 procent i Sverige. Totalt ökade sysselsättningen i svenskt
näringsliv åren 1973-1977 med 1 procent. Gruppen svarar nu för 7,5 procent
av sysselsättningen i det svenska näringslivet.

Familjen Wallenbergs unika maktposition framgår också av följande
siffror: Med en förmögenhetsbas på 900 Mkr kontrollerar man företag med ett
sammanlagt börsvärde på drygt 20 miljarder, vilket är över 43 procent av det
totala värdet av samtliga börsnoterade företag.

Den överskuggande händelsen i maktgruppen under efterkrigstiden är
sammanslagningen av familjebanken Stockholms Enskilda Bank med Skandinaviska
Banken 1972. Trots en stark uttunning av ägandet dominerar dock
gruppen även i S-E-banken, samtidigt som man noga skiljer på vad som hör
till familjen och inte. Så t. ex. kontrolleras Enskilda Bankens pensionsstiftelse
(numera S-E-banken) med stora aktieinnehav fortfarande av familjen
Wallenberg.

Basen för Wallenbergs industriimperium är emellertid Knut och Alice
Wallenbergs stiftelse som tillsammans med andra familjestiftelser äger
börsaktier till ett värde av 650 milj. kr. Till detta kan läggas familjens
personliga innehav av industriaktier, 245 milj. kr., alltså sammantaget ett
dagsvärde på 895 milj. kr. Genom den speciella ägarkonstruktion av modell
”kinesiska askar”, med vilken Wallenbergimperiet är uppbyggt, kontrolleras
med utgångspunkt i ”kärnförmögenheten” företag som på fondbörsen är
värda över 20 miljarder kronor. Bland dessa företag är några av de i särklass
största i Sverige såsom LM Ericsson, Electrolux, SKF, ASEA, Saab-Scania,
Stab, Atlas Copco, Alfa-Laval, Fläktfabriken, Stora Kopparberg, Kerna
Nobel, Astra, Broströms, Esab m. fl.

Följande sammanställning visar antalet anställda totalt i företag behärskade
av Wallenberggruppen samt anställda utomlands vid tre tidpunkter:

	1963	1973	1977
Antal anställda totalt	261 800	398 900	418 400
Därav utomlands	102 400	196 000	211 700
	II

I Det kommunistiska partiets manifest skrev Karl Marx och Friedrich
Engels 1847-1848:

Bourgeoisien har under sitt knappt hundraåriga klassherravälde skapat
jättelikare och kolossalare produktivkrafter än alla de förgångna generationerna
tillsammans. Naturkrafternas underkuvande, maskinerna, kemins
användning i industri och åkerbruk, ångfartygstrafik, järnvägarna, den
elektriska telegrafen, att öppna hela världsdelar för produktiv odling,
upprensa floderna för trafik, att stampa fram ur marken hela befolkningar vilket
tidigare århundrade anade att sådana produktionskrafter slumrade i det
samhälleliga arbetets sköte?

Mot. 1978/79:210

3

Men på motsvarande sätt som de nya produktivkrafterna under sin
utveckling kom i konflikt med och slutligen sprängde de feodala egendomsförhållandena,
kommer de moderna produktivkrafternas utveckling i konflikt
med de borgerliga egendomsförhållandena:

De borgerliga produktions- och samfärdselförhållandena, de borgerliga
egendomsförhållandena, det moderna borgerliga samhället, som framtrollat
så väldiga produktions- och sam färdsmedel, liknar häxmästaren, som icke
längre förmår behärska de underjordiska makter, som han frambesvurit.

Denna analys som var riktig 1848 har besannats många gånger om 1979:
”De borgerliga förhållandena har blivit för trånga för att rymma den av dem
skapade rikedomen.” Konflikten mellan produktivkrafter och trånga produktionsförhållanden
kommer till uttryck bl. a. i de periodiskt återkommande
ekonomiska kriserna. Här är den grundläggande orsaken till massarbetslöshet,
inflation och produktionsminskningar, kort sagt till de akuta problemen i
de kapitalistiska ekonomierna.

III

De borgerliga egendomsförhållandena kommer till drastiskt uttryck i en
kapital- och maktkoncentration sådan den representeras av Wallenbergimperiet.
Denna ägarkoncentration står samtidigt i alltmer skriande kontrast till
demokratins idéer om jämlikhet. Det framstår alltmer som en historisk
anakronism att en enskild familj skall kunna avgöra arbete och välfärd för
miljoner människor.

Det enda sätt på vilket produktionsförhållandena, däribland egendomsförhållandena,
kan anpassas till produktionens alltmer samhälleliga karaktär är
genom att äganderätten till de avgörande produktionsmedlen övergår i
samhällelig ägo.

I en strategi för att överföra de avgörande produktionsmedlen i Sverige i
samhällelig ägo spelar ägandemakten och därmed kontrollen över affärsbankerna,
investmentbolagen och de stora stiftelserna en viktig roll. Till de
viktiga strategiska kontrollposterna måste också hänföras makten över
Wallenbergimperiet med dess för det samlade svenska näringslivets utveckling
avgörande företag.

Flera skäl talar för att ett första steg mot ett ökat samhälleligt ägande bör
vara just överförandet av Wallenbergimperiet i samhällelig ägo. De stora
industriföretag som ingår i imperiet spelar en viktig roll. Makten över
Wallenbergimperiet ger makt över 43 procent av det totala värdet av samtliga
börsnoterade företag. Inom imperiet är anställda 418 000 personer, varav
206 000 inom Sverige. Det förhållandet att många av Wallenbergsbolagen har
ett stort antal anställda utomlands - sammanlagt 212 000 personer - är icke
något skäl mot samhällsägande. Det är i stället ett skäl för imperiets
överförande i samhällelig ägo, eftersom möjligheterna därigenom ökar att
förverkliga en politik av solidaritet över gränserna. Ytterligare ett skäl för
samhällets ingripande är att de båda ledande personerna inom familjen

Mot. 1978/79:210

4

Wallenberg nått en hög ålder och att släkten förefaller att kunna leva vidare
såsom finanssläkt endast genom kooptering.

Vid överförandet av Wallenbergimperiet i samhällelig ägo bör grundprincipen
i vad gäller ersättningsfrågan i likhet med vid andra fall av förstatligande
vara övertagande utan ersättning av storfinansens aktieinnehav och
betalning i statsobligationer till eventuella småsparare.

Av avgörande betydelse anser vi vara att garantier skapas mot att
Wallenbergimperiets företag och andra företag i samhällelig ägo blir offer för
byråkratiska ledningsprinciper. Ett oundgängligt villkor är därför att de
anställda i varje samhällsägt företag säkras det avgörande inflytandet över
företagens dagliga ledning.

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om överförande
i samhällelig ägo av Wallenbergimperiet enligt de principer
som utvecklats i motionen.

Stockholm den 9 januari 1979

LARS WERNER (vpk)
EIVOR MARKLUND (vpk)
NILS BERNDTSON (vpk)

C.-H. HERMANSSON (vpk)
JÖRN SVENSSON (vpk)