med anledning av skr. 2007/08:90 Nordiskt samarbete 2007

Motion 2007/08:U13 av Sinikka Bohlin m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att betona kulturens och språkets betydelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klargöra globaliseringens nordiska medborgarnytta.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att engagera frivilligorganisationerna i globaliseringsarbetet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla en tydlig politik inom den nordliga dimensionen.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att formulera en sammanhållen nordisk politik för Arktis.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lyfta fram samhällssäkerheten inom ministerrådet.

Motivering

I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under 2007 mellan de nordiska ländernas regeringar, som huvudsaklig inriktning av verksamheten i Nordiska ministerrådet. Eftersom regeringen under 2007 har förberett det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2008, är det viktigt att påpeka kontinuiteten i rådets verksamhet.

Det nordiska samarbetet har en lång tradition som det mest omfattande regionala samarbetet i Europa. Det politiska samarbetet bygger på gemensamma värderingar och en vilja att uppnå resultat som bidrar till en dynamisk utveckling och ökar Nordens kompetens och konkurrenskraft.

Kultur och språk

Det är viktigt att betona kulturens och de nordiska språkens betydelse som både medel för nordiskt samarbete och en speciell del av vårt kulturarv och våra kulturer. Det ger en möjlighet att värdera statusen och framtiden för de nordiska språken samt att stödja samnordisk språkförståelse.

Det nya nordiska kultursamarbetet har som sin främsta byggsten en ständigt pågående diskussion om mål och medel där Nordiskt kulturforum är basen för dialogen och ett viktigt forum för att vidareutveckla program och framtida initiativ för olika kulturmiljöer i Norden. Under 2007 anordnades en konferens om litteratursamarbetet för att utveckla innehållet i de nya ramprogrammen. En av grundstenarna för att det nya kultursamarbetet ska fungera är att ansvariga ministrar tar aktiv del av samarbetets utveckling, följer insatsernas effekter och balanserar utvecklingen över tiden, allt för att kommande insatser i ordförandeprogram och i övrigt ska balansera tidigare gjorda insatser. På motsvarande sätt tar parlamentarikerna del av kultursamarbetets utveckling. Tyvärr kan vi parlamentariker konstatera att kulturministrarna haft föga intresse av att träffas och diskutera det nya nordiska kultursamarbetet varför just kultursamarbetet kommit i skymundan under det gångna året.

Kulturministrarnas ointresse för att träffas under året har dokumenterats vid flera tillfällen av ett enigt kultur- och utbildningsutskott i Nordiska rådet.

Det har också fått till konsekvens under året att kulturministrarna inom statsministrarnas globaliseringsinitiativ inte i tid har tagit fram några projekt inom kultursektorn. Tyvärr blir följden av detta att det svenska ordförandeskapet inför 2009 års budget föreslår kraftiga neddragningar av kultursamarbetet, och man föreslår återigen neddragningar av Nordiska kulturfondens budget.

Globalisering

Globaliseringen är en stor utmaning, inte minst för mindre länder som de nordiska, men ger också möjligheter. För att möta de framtida utmaningarna har 60 miljoner danska kronor avsatts för 2008. Någon djupare analys av vad statsministrarna menar med globalisering i detta sammanhang har ej gjorts. Det enda dokument som låg till grund för satsningen var det pressmeddelande som anges i skrivelsen. Detta är naturligtvis högst anmärkningsvärt, och fortfarande råder det stor oklarhet om på vilket sätt pengarna ska användas för att nå största möjliga nordiska nytta. Medel som anslagits för 2008 kommer inte på långt när att förbrukas. Från medborgarsynpunkt är det ytterst viktigt att klargöra vad regeringen syftar till med globaliseringen och vilka åtgärder som ska kunna få en tydlig nordisk medborgarnytta.

Regeringarna har enats om ett årligt globaliseringsforum med deltagande från politiken, forskarvärlden och frivilligorganisationer. Det är viktigt att lyfta fram medborgarperspektivet mycket starkare. Typiskt för de nordiska länderna är att avståndet mellan medborgarna och maktinnehavarna, ur ett internationellt perspektiv, är kort. Detta avstånd kan ytterligare förkortas och öppenheten ökas. Tyvärr har detta perspektiv glömts bort.

Den nordliga dimensionen

Under det finska ordförandeskapet 2007 riktades ökad uppmärksamhet mot den nordliga dimensionen, som fr.o.m. 2007 inte längre är en EU-politik utan en för EU, Island, Norge och Ryssland gemensam politik. Därför är det viktigt att Sverige tar detta arbete på stort allvar och fortsätter att stimulera samarbetet mellan politikerna, medborgarna och myndigheterna i våra närområden genom att utveckla en tydlig politik inom den nordliga dimensionen.

Barents och Arktis

Inom ramen för Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram finns ett antal projekt, merparten inriktade på tre prioriterade områden: att främja urfolkens levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter, att förbättra forskningen inom ramen för Internationella Polaråret 2007–2008 samt att förbättra nordiskt samarbete avseende klimatförändringar och miljögifter i Arktis. Ändå saknas en sammanhållen politik för det arktiska området. Det är viktigt att, när ett nytt treårigt program för Nordiska ministerrådet under 2008 ska beslutas för 2009–2011, formulera en sammanhållen nordisk politik för det arktiska området.

Det nordiska försvarspolitiska samarbetet

De nordiska länderna har ett välfungerande samarbete på försvarsområdet. Man bör ändå poängtera att det nordiska försvarssamarbetet inte är kopplat till Nordiska ministerrådet som dock årligen lämnar en gemensam redogörelse vid Nordiska rådets höstsession.

Internationell krishantering har blivit allt viktigare. Det finns ett etablerat nordiskt samarbete inom räddningstjänsten, men det saknas av tradition diskussion om civil samhällssäkerhet. Den vanliga förklaringen är att ministerrådet inte ägnar sig åt säkerhets- eller utrikespolitik. Situationen har emellertid förändrats. Samhällssäkerhet är en uppgift som spänner över en rad politikområden och behöver därför ett sektorsövergripande och koordinerande förhållningssätt. Med hänsyn tagen till de omfattande erfarenheterna och engagemanget hos de nordiska länderna i denna fråga är det viktigt att lyfta fram frågan om samhällssäkerhet inom ministerrådet.

Bilateralt samarbete

Vi delar i allt väsentligt regeringens bedömning av det bilaterala samarbetet mellan Sverige och övriga nordiska länder. Ett väl utvecklat och ständigt förnyat samarbete är en viktig grund för att stärka samarbetet i hela Norden.

Det är emellertid anmärkningsvärt att regeringen i skrivelsen undviker att beskriva verksamheterna i de olika bilaterala fonderna, verksamheter som har en stor kompletterande betydelse för det nordiska samarbetet.

Stockholm den 26 mars 2008
Sinikka Bohlin (s)
Urban Ahlin (s)	Carina Hägg (s)
Kent Härstedt (s)	Kenneth G Forslund (s)
Kerstin Engle (s)	Olle Thorell (s)
Carin Runeson (s)