Nationell handlingsplan mot hepatit B och C

Motion 2013/14:So391 av Barbro Westerholm (FP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell handlingsplan mot hepatit B och C vilken också inbegriper utbildningsinsatser.

Motivering

Världshälsoorganisationen (WHO) har lyft fram hepatit B och C som allvarliga ohälsoproblem och utsett 28 juli till en årligen återkommande officiell världshepatitdag – World Hepatitis Day.

WHO uppskattar att var tolfte person i världen lever med en kronisk hepatit B- eller

C-infektion som de flesta under lång tid inte är medvetna om då infektionen förlöper symptomfritt under många år. Obehandlad kan infektionen leda till skrumplever (levercirrhos) och levercancer. Det finns idag behandling mot såväl kronisk hepatit B som hepatit C. Mot hepatit B finns effektivt vaccin, däremot inte mot hepatit C.

I Sverige sprids infektionen framför allt bland injektionsmissbrukare via orena sprutor men kan också överföras till sjukvårdspersonal i samband med kontakt med smittade personer.

Andra riskgrupper är män som har sex med män, sexualpartner till person med akut eller kronisk hepatit B samt medlemmar av familjer från länder med medelhög till hög prevalens av hepatit B.

Enligt Statens smittskyddsinstitut rapporteras i Sverige årligen totalt cirka 1 500 fall av hepatit B, varav 150–200 akuta samt ungefär 2 000 fall av hepatit C, varav 100–150 bedöms vara nysmittade. Den dominerande smittvägen i Sverige är injektionsmissbruk men för en stor del av fallen saknas information om smittväg, bl.a. beroende på att man kan ha burit på viruset länge utan symtom.

Statens smittskyddsinstitut, som 1 januari 2014 slås samman med Folkhälsoinstitutet, samordnar och följer upp förebyggande insatser mot hiv och andra sexuellt överförbara (STI) och blodburna sjukdomar, t.ex. hepatit B och C. Institutet arbetar i skrivande stund med en nationell handlingsplan för att minska risken för smittspridning bland injektionsmissbrukare och personer inom kriminalvården.

Arbetarskyddsstyrelsen har också ett ansvar för att minska smittspridningen. Styrelsen har våren 2013 gått ut med ändrade föreskrifter som syftar till att förhindra stick- och skärskador bland vård- och omsorgspersonal och därmed även minska risken för överföring av hepatit B, C och hiv. Det innebär bl.a. tydligare krav på att arbetsgivaren utbildar personal som kan komma i kontakt med kroppsvätskor från människor och djur.

Till detta kommer att Socialstyrelsen utformat ett kunskapsunderlag om vaccination mot hepatit B.

Det är således tre myndigheter som har ansvar för att förebygga spridning av hepatit B och C med delvis lika målgrupper. Jag anser att regeringen bör ta initiativ till en samordnad nationell handlingsplan som också inbegriper utbildningsinsatser för att säkerställa att den kunskap som finns om hur man minskar risken för spridning av hepatit B, C och hiv utnyttjas på bästa sätt.

Stockholm den 13 september 2013

Barbro Westerholm (FP)