Motioner i Första kammaren, Nr 220

Motion 1918:220 Första kammaren

Motioner i Första kammaren, Nr 220.

1

Nr 220.

Av herr Hellberg, i anledning av Kung], Maj:ts ‘proposition
angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid postverket
m. m.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 382, angående tillfällig lönereglering
för tjänstemän vid postverket, har den av 1915 års avlöningskommission
förordade grundsatsen tillämpats, att samtliga avlöningar för kvinnliga
tjänstemän höra fördelas i lön och tjänstgöringspenningar enligt samma
proportion, som gäller för motsvarande avlöningar till manliga tjänstemän
av lägst postexpeditörs grad. Men när det sedan gäller att fastställa
pensionerna för manliga och kvinnliga befattningshavare, brytes
denna likhetsprincip. Medan för de manliga lönen får utgöra,''pensionsunderlag,
föreslås för de kvinnliga ett särskilt sådant till lägre belopp
än lönen, ehuru denna hittills även för dem utgjort pensionsuuderlag.
Nu upptagas i det kungl. förslaget avlöningarna till de manliga befattningshavarne
nära 50 procent högre än avlöningarna till de kvinnliga
i motsvarande grad. När skillnaden i det avseendet gjorts så stor, förefaller
det bra obefogat, att den vid fastställelse av pensionsbeloppen skall
göras ändå större.

Posttjänstemännens förening har i en framställning begärt att pensionsbeloppen
till kvinnliga befattningshavare måtte få utgå efter samma
grunder som till de manliga av motsvarande grad. Häremot har i den
kungl. propositionen anförts, att i så fall de kvinnliga pensionerna vid
postverket skulle komma att avsevärt överstiga pensionerna för jämförbara
kvinnliga befattningshavare vid telegrafverket. Det bör dock beaktas,
att vid sistnämnda verk tjänstemännen hava sin egen pensionskassa
och att därför staten till dem efter deras avgång ur tjänsten

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 3 sand. 99 höft. (Nr 220—221.)

2 Motioner i Första kammaren, Nr 220.

endast utbetalar fyllnadspension. Det bör ock ihågkommas, att de kvinnliga
tjänstemännen inom telegrafverket i betydligt större antal nå upp
till högre befattningar än motsvarande tjänstemän inom postverket. Vid
telegrafverket äro ett 80-tal kommissarietjänster besatta av kvinnor och
ytterligare ett 20-tal avsedda att innehavas av kvinnliga tjänstemän,
medan för de kvinnliga posttjänstemännen endast 27 förste postexpeditörstjänster
äro reserverade och hittills blott 8 kvinnor befordrats till
postmästaretjänst av 4:e klass samt ännu ingen till sådan tjänst av 3:e
klass. Men det förefaller överhuvud ohållbart, att de kvinnliga tjänstemännen
inom ett verk, när de avlönas efter samma grunder som motsvarande
manliga tjänstemän, om än mycket lägre, icke även skola pensioneras
efter samma grunder som dessa, utan att ett särskilt, avsevärt
lägre, pensionsunderlag för dem skall beräknas endast av hänsyn till
de kvinnliga tjänstemännens pensionsförhållanden vid ett annat statens
verk.

Då detta synes mig orätt, tillåter jag mig i anledning av Kungl.
Maj:ts förutnämnda proposition nr 382 hemställa,

att riksdagen måtte besluta den ändring av vad
däri föreslagits beträffande pensioner,

att pensionsbeloppen för kvinnlig befattningshavare
fastställes enligt samma princip som för manlig
tjänsteman av lägst postexpeditörs grad efter de
i pensionslagen angivna allmänna bestämmelserna och
sålunda utan användning av särskilda pensionsunderlag.

Stockholm den 28 maj 1918.

Mauritz Hellberg.