Motioner i Andra kammaren, Nr 278

Motion 1918:278 Andra kammaren

Motioner i Andra kammaren, Nr 278.

1

Nr 278.

Av herr Lindman m. fl., om skrivelse till Kungl. Majd
angående utredning rörande livsmedelsproduktionens
allmänna läggning ni. m.

Frågör berörande vår livsmedelsproduktion hava av för en och
var val kanda anledningar allt kraftigare trängt sig fram till statsmakternas
beaktande och behandling under senare år, ett förhalande
varom särskilt denna riksdags förhandlingar med all säkerhet
komma att bara tydliga vittnesbörd. Det torde icke heller råda mer
a? 1?enin? därom att ^lkrepresentationen inför det allvarsläge
på f olkf orsorjnmgsområdet, vari vi nu befinna oss, bör och skall
gorå ant, vad på densamma ankommer, för att från statens sida
må lamnas det stöd och den ledning ifråga om åtgärder till jordbruk
spröd uktionens höjande, som prövas kunna bliva verksamma
tramfor allt verksamma för det närmaste och de närmaste åren.

Men det är av största vikt, att vi medan vi ännu direkt känna
trycket av de svårigheter, livsmedelsknappheten förorsakar, icke
tänka endast på kristiden och de allra närmaste åren, utan att vi
rikta var blick även framåt på de tidsskeden, som följa sedan freden
en gång äntligen blivit sluten. Det är ju ett känt förhållande
att människan efter en faras eller en svårighets överståndande lätt
nog återfaller i sin vanliga sorglöshet. Just nu, medan erfarenheterna
från dag till dag tala sitt mäktiga språk, böra vi därför
söka draga all den lärdom av kristidssvårigheterna, som är möjlig.
Och denna lärdom bör samlas och ordnas i bestämda förslag och
PlaTier.. , ^år Samtida livsmedelsproduktion, så långt denna kan
i förvåg bedömas och utstakas, på det att vi, om det åter gäller
att lita till oss själva, må hava vår folkförsörjning säkrast möjlM
grundad i den svenska jorden. J ö

Att huvudsträvandet härvidlag måste inriktas på jordbruksproduktionens
stegring i allmänhet, torde ligga i öppen dag. Såsom led i
detta allmänna stravande för framtiden äro att betrakta bland annat
de allmänna förslag, som framfördes i en motion (nr 103) i denna

Bihang till riksdagens protokoll 1918 4 sand. 113 käft. (Nr 278.) 1

2

Motioner i Andra kammaren, Nr 278.

kammare vid 1915 års riksdag, liksom det speciella förslaget om
utredning rörande möjligheterna för eu inhemsk konstgödselmedelindustri
(motion nr 188 vid 1916 års riksdag) och förslagen angående
åtgärder för bättre vård av den naturliga gödseln, angående
åstadkommande av en allmännare och bättre täckdikning ävensom
angående ogräsets bekämpande (motioner resp. nr 154 och 279 vid
innevarande riksdag).

Men erfarenheterna under den oss nu påtvungna avspärrningen
ådagalägga även nödvändigheten av, att livsmedelsproduktionen så
avväges, att den större eller mindre knapphet, som visar sig ofrånkomlig,
blir så att säga lämpligt fördelad på de olika livsmedelsslagen.
Att enbart stegra jordbrukets produktion är sålunda icke
till fyllest. Produktionen måste med hänsyn till försörjningen av det
egna folket så inriktas på vissa levehrödsartiklar, att mängderna av
dessa i huvudsak komma att stå i lämplig proportion till folkets behov
av desamma. Statens jordbrukspolitik måste alltså hava till uppgift
att leda och reglera jordbruksproduktionen i denna riktning, och
det är därför av största vikt, att man från det allmännas sida gör
sig reda för, vad detta krav på staten innebär och huru det skall
kunna tillgodoses. Att vi här icke syfta på någon tvångsreglering
av jordbruksproduktionen, torde ej behöva närmare förklaras.

Vad de två huvudgrenarna av livsmedelsproduktionen den
vegetabiliska och den animaliska angår, så fördes, som bekant,
under åren närmast före kriget eu rätt livlig debatt om brödsädesodling
contra ladugårdsskötsel. På ena sidan förmenade man, att
brödsädesodlingen allt för mycket trängdes tillbaka av ladugårdsskötsel
med dess inriktande på högsta möjliga mjölkproduktion och
export av smör, eu export, som förmentes vara förlustbringande.
Från andra sidan medgavs det riktiga uti, att brödsädesodlingen
stegrades något, dock behövde icke detta, menade man, ske på
ladugårdsskötsel^ bekostnad, enär denna, på vilken mycket och
framgångsrikt arbete nedlagts under senare tid, i sin nådda omfattning
mycket väl borde få rum vid sidan av en ökad brödsädesproduktion.
Under de krigsår, som hittills gått, hava dessa spörsmål
kommit in under eu ganska klar verklighetsbelysning. Att kravet
på ökad brödsädesodling härvid kommit att framstå allt skarpare,
är helt naturligt, då ju tillgodoseendet av folkets brödbehov alltid
måste bliva ett förstahandskrav. Men ju längre tiden går, dess mer
framstår vikten utav, att även den animaliska produktionen till -

Motioner i Andra kammaren, Nr 278.

a

godosos. Det har nu visat sig, att sä snart tillförseln utifrån av
kraftfodermedel och råämnen för margarinfabrikationen stoppats,
så har vårt lilla produktionsöverskott av mjölk och smör med ens
försvunnit och ett omslag inträtt, så att en högst kännbar knapphet,
för att ej säga verklig brist på dessa viktiga livsmedel efter hand
gör sig gällande.

Samtidigt med att vi arbeta på att öka brödsädesodlingen, böra
vi sålunda även verka för, att en husdjursskötsel, svarande minst mot
folknäringens oundgängliga behov av animaliska produkter, må kunna
uppehållas och väsentligen grundas på rad landet självt kan frambringa
av diurnäring. Denna programpunkt måste visserligen ställas i andra
rummet i förhållande till den om brödsädesodlingen, men å andra
sidan får icke förbises, att vi i vårt land hava dubbel anledning
att under alla förhållanden ägna husdjursskötseln ett vaket intresse.
Vårt nordliga, hårda klimat gör behovet av animaliska produkter i
folknäringen särskilt framträdande och vår rikedom på jord och
marker av olika slag ävensom en del andra i samband med växtodlingen
stående omständigheter inbjuda till eu ganska utsträckt
husdjursskötsel, i synnerhet inom vissa landsdelar. Den ensidiga
parollen: Odla mera brödsäd! innebär därför, enligt vår mening, ej
alls den avgörande lösning av vårt folknäringsproblem, som man
på Hägra håll synes antaga. Detta problem omfattar ett helt komplex
av var för sig viktiga och vittgående frågor, vilkas rätta behandling
från det allmännas sida förutsätter ingående undersökning
och prövning såväl i ett sammanhang som av varje fråga för sig.

Det är en dylik allsidig undersökning och prövning, vi härmed
vilja föreslå till utförande från statens sida fortast möjligt och medan
kristidens erfarenheter ännu stå såsom levande verklighet samt äro
lätt tillgängliga hos våra kristidskommissioner. Det gäller att söka
bringa största möjliga klarhet över alla de spörsmål, som stå i samband
med vår framtida jordbruksproduktion och dess med hänsyn
till den egna folkförsörjningen önskvärda läggning, ävensom rörande
de åtgärder i såväl stödjande som reglerande riktning, som från
statens sida kunna och böra vidtagas i syfte att giva produktionen
denna läggning. Utan att ingå på några detaljer, rörande vad vi
anse denna utredning bör omfatta, vilja vi i anslutning till det
ovan anförda i korthet antyda några av de viktigaste momenten och
vad som synes oss ifråga om dem kunna tänkas åtgjort från det
allmännas sida:

4

Motioner i Andra kammaren, Nr 278.

1) Brödsädesproduktionens uppehållande vid viss minsta omfattning
i förhållande till normalbehovet måste, såsom redan framhållits,
givetvis intaga första punkten på ett produktionsregleringsprogram.
I vilket förhållande den egna skörden bör stå till normalförbrukningen
under jämnt fortlöpande förhållanden, d. v. s. huru stor del
av denna förbrukning kan täckas av import, utan att svårigheter
behöva uppstå vid eventuell avspärrning, är en fråga, som noga måste
övervägas. Att man vid tvång till viss inskränkning hellre bör låta
denna gå ut delvis även över brödet, än att den skulle få drabba
enbart de animaliska produkterna, torde ha tydligt ådagalagts under
nu pågående kris. Förhållandet mellan den medelmåttiga årsskörden
av brödsäd och normalförbrukningen kan ock göras i avsevärd
mån beroende av möjligheterna att lagra större eller mindre del av
årsbehovet och huru dessa möjligheter under tidernas längd utnyttjas.
Vår spannmålslagerhusfrågas lösande hänger sålunda intimt
samman med anordningarna för vårt brödsädesbehovs tryggande för
framtiden och bör förty denna fråga även ingå i den bär avsedda
utredningen. Då kvaliteten av vår egen brödsäd, trots det arbete
som nedlagts på dess förbättrande, dock till följd av mindre gynnsam
väderlek under vissa år, och till följd av strävan efter eu hög
avkastning med mindre hänsynstagande till kvaliteten, oftast är
sådan, att den avsevärt vinner på uppblandning med importerad
vara, vore det av stor betydelse för vår brödsädesodlings uppdrivande,
att den tidigare föreslagna utförselbevisinstitutionen infördes
i samband med lagerhusfrågans ordnande, så att, då tullsuspenderingen
i sinom tid upphör, ett lämpligt utbyte mot andra kvaliteter
fritt kan äga rum på världsmarknaden. Det är ju ett känt förhållande,
att anordningen med utförselbevis (= bevis om utförsel av
viss kvantitet berättigar till tullfri införsel av motsvarande mängd)
haft mycket avgörande betydelse för den tyska brödsädesodlingen.
Då det gäller att utreda, huru man så långt möjligt skall stå på
egna ben i folkförsörjningshänseende, bör emellertid även prövas,
huruvida icke vid sädesförädlingen med framgång kan eftersträvas
sorter av bättre kvalitet, möjligen med något efterskänkande på
kvantiteten (till exempel vetesorter med högre glutenhalt). Denna
fråga har varit under diskussion under senare tiden, men den bör
uppmärksammas även i detta sammanhang. Då prispolitiken har
den mest avgörande betydelse för brödsädesodlingen, bör givetvis
även noga utredas, huru denna politik lämpligast bör läggas,

Motioner i Andra kammaren, Nr 278. 5

för att deu önskvärda produktionsregleringen skall kunna åstadkommas.

2) Sockerbetsodlingens utvidgning inom vissa ganska vida gränser
torde bli ett framträdande önskemål, då det gäller att söka bygga
folknäringen på den egna produktionen. Socker är ett relativt
billigt näringsmedel med mångsidig ock bekväm användning, och
såsom frambringa^ av såväl folknäring som djurnäring samtidigt
står sockerbetan långt framom våra andra växter, i det att den per
arealenhet dels i det färdiga sockret ger åtminstone dubbelt så höonäringsmängd
som eu veteskörd i allmänhet, dels i form av avfall,
(blast, betmassa, melass) ger ungefär lika mycket i kreatursfoder
som eu normal klöverskörd. Varje hektar åker, som användes för
sockel betsodling, bidrager alltså flerdubbelt till folknäringen mot om
den användes för någon annan av de vanligaste odlingarna. Sockerkonsumtionen
kan sålunda stegras till sin högsta möjliga gräns utan
att detta behöver avsevärt tillbakasätta någon annan konsumtion
Våra bärs och frukters tillgodogörande, det må gälla vilda eller
odlade, hänger ock till väsentlig del tillsammans med sockerfrågan.
Denna frågas allsidiga utredande är sålunda av synnerlig vikt.

3) Potatisodlingen tilldrager sig i detta sammanhang ävenledes
stort intresse. Ingen odling är allmännare i hela landet än potatisodlingen
och ingen växt har större betydelse för folknäringen, näst
biödsäden, än potatisen. Ingen växt har heller mångsidigare användning
såväl för människor och djur som för tekniska ändamål.
Att hava eu omfattande och högt uppdriven potatisodling är eu
styrka för ett lands folkhushållning, därpå lämnar Tyskland ett
talande bevis. Denna fråga bör sålunda väl uppmärksammas vid
utiedningen, ^helst som vi härvidlag hava så mycket försummat att
återvinna. Såsom exempel kan nämnas, att medan Tyskland åren
näimast före kriget skördade 750 å 800 kilogram potatis per innebyggare
och år, skördade vi endast omkring 300 kilogram per innebyggare.
Och Tysklands skörd per hektar var ungefär 50 procent
högre än vår, vilken likaledes står långt efter Norges och Danmarks
arealavkastningar. Bland åtgärder till potatisodlingens fromma, som
hora tagas under omprövning äro att nämna inrättande av potatistorkener,
varmed början som bekant gjorts under krisen, underlättande
av potatisens tekniska användning m. fl.

4) Införande av oljeväxter i odlingen bör likaledes bli föremål
för utredning och försök, enär eu ökad inhemsk fettproduktion ju

6

Motioner i Andra kammaren, Nr 278.

visat sig'' vara ött starkt framträdande behov under nu pågående kris,
detta såväl ur direkt folknärings, som även djurnäringssynpunkt.

5) Yad den animal!ska produktionen vidkommer, så torde utredningen
särskilt böra befatta sig med nötkreatursskötseln och huru
denna skall kunna göras i mesta möjliga mån oberoende av kraftfodertillförsel
utifrån. Odling av äggviterikare fodermedel, främst mera
baljväxter, ängars och hagmarkers bättre utnyttjande till beten etc.
äro åtgärder, som här träda i förgrunden, och de stå i intimaste samband
med ett nöjaktigt lösande av konstgödselmedelfrågan. I synnerhet
kräver åstadkommandet av goda beten riklig tillgång på kvävegödselmedel.
Att även under fria handelsförhållanden helt avstå
från de koncentrerade kraftfodermedel, som foderkakorna erbjuda,
torde emellertid ej kunna komma i fråga, utan gäller det att planlägga
och avpassa nötkreatursskötseln så, att dessa fodermedel eventuellt
kunna undvaras utan svårare rubbning i produktionen och
utan att denna nedgår under den kvantitet, som den enligt avvägandet
mellan de olika produktionsgrenarna minst bör omfatta.

__ Svinskötseln torde såsom lättare att reglera till sin omfattning,

i avsevärd mån kunna rätta sig efter konjunkturerna. Under normala
förhållanden bör det vara naturligt,, att fläskproduktionen ur
relativt stor, även om den skulle stödja sig på rätt mycket importerat
foder, såsom majs. En utsträckt potatisodling står ock i intimt
samband med en relativt omfattande svinskötsel. Denna kan
så att säga vara regulatorn på djurproduktionen. Kommer det till
kris, utgör svinbeståndet eu god reserv i folknäring och de för
denna produktionsgren avsedda fodermedlen kunna, om så behöyes,
i större eller mindre utsträckning överföras till annan användning,
i den mån svinbeståndet minskas. För att man med ändamålsenliga
och effektiva åtgärder skall kunna möta dylika situationer
kräves dock, att hithörande detaljer blivit på förhand prövade och
utredda, Fårskötselns åter stegrade betydelse såväl ur bekladnadssamt
allmän folkförsörjningssynpunkt gör sig ävenledes påmind,
liksom ock smådjursskötseln, vars betydelse för det speciella småbruket
och för folknäringen är ganska stor och kan bliva avsevärt
större, bör uppmärksammas. Emedan smådjuren i stor utsträckning
kunna tillgodogöra fodermedelssmulor, som dem förutan
skulle förfaras, ha de sin särskilda plats att fylla inom folkhushållningen,
och det gäller att ordna så, att de kunna fylla den så
väl som möjligt.

Motioner i Andra kammaren, Nr 278. 7

<>) Omsättningen av livsmedelspro.duhter inom landet spelar ävenedes
eu stor roll för såväl produktionen som konsumtionen av desamma.
Det gäller dels att ordna denna omsättning så, att all
omotiverad och obehövlig prisförhöjning på vägen mellan producenter
och konsumenter undvikes, dels att planmässigt ordna förbindelserna
mellan landets överskotts- och underskottsområden för
de olika produkterna. Den officiella utredning rörande dessa förhållanden,
som redan finnes, torde kompletterad med hänsyn till
de senare årens förhållanden och erfarenheter kunna inpassas som
ett led i den allmänna utredning, vi här föreslå. För omsättningen
av spannmålen spelar spannmålslagerhusfrågans lösning avgörande
roll och med hänsyn till djurproduktomsättningen har vår kylliusoch
därmed sammanhängande lagerhusfråga motsvarande betydelse.
Det gäller sålunda att inpassa, vad som nu under kristiden göres
föi kylhusfrågans lösning, i de normala förhållanden, som komma
efter kriget.

. Till ledning för såväl det allmännas som enskildas åtgå!
dei i fråga om livsmedelsproduktionen och livsmedelsomsättnmgen
bör. den officiella statistiken på dessa områden så handhavas,
att för varje tid lätt kan vinnas eu god översikt över folkförsörjnmgens
allmänna ställning. Härför kräves, dels att uppgifternas
insamling lämpligt anpassas med hänsyn härtill, dels särskilt att
bearbetningen av materialet verkställes med bland annat detta mål
for ögonen. Ett sammanförande av uppgifter från olika grenar av
statistiken torde vara nödvändigt, för att här avsedda ändamål skall
nås. För brödsäden till exempel skulle uppgifter samlas dels från
skötdestatistiken, dels tid efter annan från lagerhus, kvarnar, handlare
etc. och sådan sammanställning göras, att normalbehov, förbrukning,
tillgång i sin helhet och av olika års skörd, av importerad
vara, av olika slags lager (omalen spannmål, mjöl etc.) lätt
kunde överblickas. .På ungefär samma sätt borde förfaras rörande
öviiga levebrödsartiklar, och för den animaliska produktionen bör
denna statistik klart ådagalägga på vad sätt och i vilken omfattning
den för varje tid är såväl absolut som relativt avhängig utbytet med
utlandet. Aven denna fråga bör eu blivande utredning alltså omfatta
På grund av vad sålunda blivit anfört, hemställa vi,

att riksdagen ville i skrivelse till Kung! Maj:t
anhålla, att Ivungl. Maj.-t måtte föranstalta en

8

Motioner i Andra kammaren, Nr 278.

skyndsam och allsidig utredning rörande dels den
allmänna läggning av vår livsmedelsproduktion
och dennas fördelning på olika produktionsgrenar,
enkannerligen på vegetabiliska och animaliska
födoämnen, som med hänsyn till kända förhållanden
och till de erfarenheter, som under nu rådande
kristid vunnits hos oss eller i andra länder,
kan anses mest önskvärd, dels ock de åtgärder i
produktionsstödjande och produktionsreglerande
riktning, som med hänsyn härtill kunna bliva påkallade
från statens sida för att göra vår folkförsörjning-i
största möjliga mån oberoende av främmande
länder.

Stockholm den 4 februari 1918.

Arvid Lindman.

Malte Somnielius.
E. O. Magnusson.
Carl Heder sti ernå.
M. Svensson.

A. Henrikson.
Siven Persson,

Fritorp.

John Jönsson.
David Norman.

Hans Andersson.

Gast. Odqvist.
Arthur Gustafson.
Sig. A. Carlsson.
Nils Svensson.
Karl Hildebrand.
Karl Kahlström.

Karl Magnusson

i Sköfde.

A. P. Gustafsson.

O. Alfr. Berg Axel Sundberg.

i Staby.

E. L. M. Hedin Ad. Wiklund.

i Torp.

Jons Jönsson. S.

P. Nilsson,

Bonarp.

Erik Nyländer.

C. J. Öberg.

P. Lidström.
Otto Holmdahl.
Joll. G. Svensson.
Axel Bökelund.

Cornelius Olsson.

Sven Liibeck.
Pehr Aug. Andersson.

J. A. Jonsson.
Welin.

Stockholm 1918. Oskar F.klunds boktr.