Motioner i Andra Kammaren, N:o 331

Motion 1908:331 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 331.

i

N:o 331.

Af herr J. J. Byström m. fl., i anledning af Kungl. Maj ds

proposition med förslag till lag angående folkskoleväsendet
i vissa städer m. m.

i 11 / 1Kung''1'' proposition, n:o 181, med förslag till lag angående

olkshoievasendet ! vissa städer föreslås bland annat, att en folkskolestyrelse
skall bildas, och att den skall sammansättas sålunda, att kyrkostämman
vdljei halfva antalet ledamöter och stadsfullmäktige andra hälften. I denna
styrelse kan det da inkomma personer med ganska olika meningar i en del
frågor och hora val dessa personer hafva rätt att inom vanliga gränser
tala och rosta i de ärenden, som styrelsen får att behandla
, \ förordningen den 21 mars 1862 om kyrkostämma, kyrkoråd

och skolråd sages i § 4: »Rättighet att deltaga i kyrkostämmas öfverläggmngar
och beslut tillkommer på landet, den som på kommunalstämma,
och, _ i stad, den som vid allmän rådstuga rösträtt äger: främmande
ic lgionsbekannare och de, som till utträde ur svenska kyrkan sig anmält,
dock härifrån undantagne.» J ö

För att, såsom mig synes, alltfort rörande skolärenden uppehålla den
f”? %a lampliga bestämmelsen i nyssnämnda kyrkolagsparagraf har
un0L Maj:t, stodd af vissa kyrkliga myndigheter, nu inryckt i skollagsforslagets
§ 6 följande moment:

. 8 7 öfverläggning och beslut om ärende, som rör kristendomsundervis mngen

ma icke deltaga ledamot, som är af främmande trosbekännelse eller
anmalt sig till utträde ur svenska kyrkan.»

Om nu en så kallad främmande trosbekännare, t. ex. en duktio- och
or saken intresserad metodist, som ju icke kunnat få utträda ur "statsyrkan
utan att bekänna sig vara en kristen, blefve invald i folkskoles
yreisen, skulle han icke få deltaga i ärenden, som röra kristendoms Bih.

till Rilcsd. Prof. 1908. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 155 Höft. (N:o 331)

1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 331.

undervisningen, under det att kanske en annan ledamot, som föga eller
intet intresse hade för sådana frågor, skulle få däri deltaga. Kan detta
vara rätt och klokt?

Som exempel på att äfven en dissenter kan med fördel användas i
fråga om förtroendeuppdrag på skolans område må anföras. I en socken
i mellersta Sverige invaldes en baptist, som lagligen utträdt ur statskyrkan,
i skolrådet. När man sedan frågade prästen, som väl visste hvad han
gjorde, och som för öfrigt äfven varit ledamot af Riksdagen, huru han
kunde tillåta, att en främmande trosbekännare invaldes i skolrådet, svarade
han, att dels ville folket hafva honom och dels var han en af de bästa
och mest intresserade för skolan. Att äfven dissenters kunna vara lämpliga
för förtroendeuppdrag på skolområdet, vitsordas ju också af Kungl.
Maj:t, då det i propositionen säges: Det »har såsom skäl mot öfverflyttningen
anförts, att valrätt och valbarhet till stadsfullmäktige skulle tillkomma
jämväl främmande religionsbekännare och dem, som anmält sig
till utträde ur svenska kyrkan, hvadan sådana personer kunde komma att
såsom ledamöter af stadsfullmäktige och äfven af skolstyrelsen utöfva inflytande
på folkskoleärendenas afgörande. Jag kan icke heller finna detta
skäl afgörande. Folkskolan är ju en skola äfven för deras barn, som icke
tillhöra svenska statskyrkan. Det finnes intet skäl, hvarför icke dessa
utomstående, från hvilka man dock ofta sett mycket stora bevis på kärlek
till och omvårdnad om den svenska folkundervisningen, skulle få hafva ett
ord med i frågor rörande denna undervisning.»

På grund af hvad jag nu anfört, vågar jag vördsamt föreslå,

att andra stycket i § 6 i lagförslaget angående folkskoleväsendet
i vissa städer, hvilket framlänges i KunglMaj:ts
proposition n:o 181, och som lyder: »I öfverläggning
och beslut om ärende, som rör kristendomsundervisningen,
må icke deltaga ledamot, som är af
främmande trosbekännelse eller anmält sig till utträde
ur svenska kyrkan», måtte utgå.

Stockholm den 7 maj 1908.

J. Byström.

Adolf Janson. G. J. Rammarström. Smeds Lars Olsson.

Stockholm, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B-, 1908.