Motioner i Andra Kammaren, N:o 250

Motion 1899:250 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 250.

1

N:o 250.

*

Af grefve H. E. G. Hamilton, med anledning af Kongl. Maj:ts
förslag angående ändrad anordning af allmänna bevillningens
upptagande i riksstaten.

I det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet rörande inkomstberäkningen
för år 1900 har framlagts ett förslag till lösning af den
vid flera föregående tillfällen afhandlade frågan om möjligheten af sådana
åtgärder, att allmänna bevillningen måtte kunna tagas i beräkning vid
statsregleringen för det år, då samma bevillning till statskassan inflyter.
Då detta förslag är betydligt mera inveckladt än det, som vid 1898 års
riksdag ifrågasattes från regeringens sida (1898 års statsverksproposition:
inkomstberäkningen: statsrådsprotokollet sid. 6—12) har jag trött det
möjligen kunna främja den vigtiga och angelägna frågans lösning, om äfven
sistberörda förslag nu framlades till öfvervägande. Enligt detsamma skulle
reformen genomföras på det sätt, att Riksdagen innevarande år icke åtoge
sig någon bevillning af fast egendom och af inkomst, men deremot vidtoge
sådana åtgärder, att taxeringsförrättningarna år 1900 i vanlig ordning påbörjades
och fortsattes i afvaktan på den bevillning, som det ankomme på
1900 års Riksdag att åtaga sig för samma år. Denna bevillning, som
kornrne att inbetalas år 1901, skulle då äfven af 1900 års Riksdag tagas i
beräkning vid uppgörandet af statsregleringen för år 1901, hvarmed reformen
vore genomförd. Mot denna mycket enkla lösning af frågan har,
så vidt jag kunnat finna, endast framstälts tvenne anmärkningar. EmbetsBih.
till Riksd. Prof.. 1899. I Sand. 2 Afd. 2 Band. 70 Käft. (N:o 250.) 1

i

Motioner i Andra Kammaren, N:o 250.

verken hafva i sitt statsverkspropositionen för innevarande år bilagda
yttrande antydt, att den ifrågasatta anordningen icke skulle vara förenlig
med stadgandet i § 61 regeringsformen, enligt hvilket den af Riksdagen
åtagna bevillningen skall utgå intill slutet af det år, under hvars lopp den
nya bevillningen af Riksdagen fastställes. Men om denna anmärkning
vore befogad, skulle den utan tvifvel i lika grad träffa, embetsverkens eget
förslag, ty icke lär den med nämnda anmärkning afsedda svårigheten kunna
undvikas endast genom att, såsom embetsverken ifrågasatt, öfverflytta den
af 1898 års Riksdag åtagna bevillningen till riksstaten för år 1900. Dermed
lär icke någon ny bevillning för år 1900 kunna anses vara af Riksdagen
faststäld. Enligt mitt förmenande saknar emellertid denna anmärkning
allt fog. Vid många tillfällen under de senare åren har ock, som
bekant, en beslutad ändring i en bevillning eller en ny bevillning tillämpats
omedelbart under det löpande året, och således före utgången af det
år, under hvilket den blifvit faststäld. Förslaget i fråga torde vidare
träffas af samma anmärkning, som nu föranledt Kongl. Maj:t att, icke biträda
embetsverkens förslag eller att, om någon allmän bevillning ett år
icke upptoges i riksstaten, tilläfventyrs någon betänklighet skulle kunna
uppstå rörande tillämpningen af vissa i riksdagsordningen meddelade bestämmelser
angående valbarhet och valrätt. Antagligen har man härvid i
främsta rummet tänkt på § 9 riksdagsordningen. Jag kan visserligen
förstå den försigtighet, som härvid bestämt regeringen, men kan dock
ingalunda dela dess betänklighet. Det förefaller mig ock som om nämnda
betänklighet åtminstone i viss mån kan hafva orsakats deraf, att man i
statsverkspropositionen utgått från den förutsättning, att den bevillning,
som exempelvis 1900 års Riksdag skulle åtaga sig för att omedelbart,
under det löpande året, tillämpas och som skulle upptagas i riksstaten för
år 1901 och inbetalas samma, år, äfven skulle kunna anses vara af Riksdagen
åtagen för år 1901, vid hvilket förhållande naturligtvis, enligt det
af det mig nu ifrågasatta, och embetsverkens förslag, någon bevillning icke
blott icke skulle finnas upptagen i riksstaten för år 1900, utan ej heller
vara för nämnda år åtagen. Jag tillåter mig i detta hänseende hänvisa till
statsrådsprotokollet sid. 9: »På, 1900 års Riksdag skulle nemligen ankomma»
etc. Men denna förutsättning är enligt mitt förmenande ej rigtig. Vare
sig man accepterar det af mig nu framlagda, Kongl. Maj:ts eller embetsverkens
förslag, måste, enligt mitt förmenande, en bevillning, som Riksdagen
åtager sig för ett, visst år, alltid vara den bevillning, som efter
verkstäld taxering påföres'' den för samma år mantalsskrifna befolkningen;
och Kongl. Maj:ts nu framlagda förslag måste derför också faktiskt innebära,
att, sedan 1899 års Riksdag åtagit sig half bevillning för år 1900

Motioner i Andra Kammaren, N:o 250.

3

att upptagas i nämnda års riksstat och inbetalas år 1901, 1900 års Riksdag
skulle åtaga sig ytterligare half bevillning för samma år (men ej för
1901), likaledes att inbetalas år 1901, men att upptagas i sistnämnda års
riksstat. Fasthåller man blott detta och att således enligt det nu af mig
ifrågasatta förslaget bevillning icke blott komrae att med fullt belopp betalas
hvarje år, utan ock med fullt belopp påföras för hvarje år, torde den
framstälda betänkligheten alldeles försvinna.

Ett genomförande af det förslag, jag sålunda tillåtit mig att framlägga,
förutsätter till en början, att någon bevillning af fast egendom samt
af inkomst icke upptages i riksstaten för år 1900 eller, med andra ord,
att statsregleringen för nämnda år uppgöres utan beräkning af de 3
millioner kronor, som Kongl. Maj:t i statsverkspropositionen upptagit såsom
beräknad inkomst af nämnda bevillning. Det torde emellertid vara något
ovisst, om detta kan ske endast genom en i vissa fall utan tvifvel fullt
befogad högre beräkning af andra inkomsttitlar. Jag har derför ansett
mig böra ifrågasätta, att man, i händelse af behof, äfven borde taga i anspråk
någon del af öfverskotten å 1898 års statsreglering. I ett så exceptionell
fall som detta, och i betraktande af dessa öfverskotts storlek, synes
mig någon betänklighet häremot ej böra möta. Jag tillåter mig ock erinra
derom, att ett sådant tillvägagående äfven af finansministern ifrågasattes
vid 1898 års riksdag.

För förslagets genomförande erfordras vidare vissa ändringar i bevillningsförordningen
samt i sättet för bevillningsstadgarnas utfärdande.
Jag tillåter mig i detta hänseende hänvisa till hvad härom anföres i det
ofvan åberopade, vid 1898 åi''s statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet
(sid. 7 och följ.). Något formuleradt förslag i denna del har jag ej
ansett nödigt att nu framlägga, enär, derest mitt förslag i öfrigt skulle
vinna anslutning, bevillningsutskottet i alla händelser måste taga denna
fråga i öfvervägande.

Jag tillåter mig att på grund häraf hemställa:

l:o) att Kongl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen
att upptaga bland statsverkets inkomster för år
1900 under rubriken Bevillningar:

Bevillning af fast egendom samt af inkomst kronor
3,000,000^ —

icke må af Riksdagen bifallas;

2:o) att statsregleringen för år 1900 må uppgöras
utan beräkning af någon bevillning af fast egendom

4

Motioner i Andra Kammaren, N:o 250.

samt af inkomst, äfvensom att för nämnda ändamål
må, derest så finnes nödigt, tagas i anspråk jemväl
erforderligt belopp af öfverskofiten å 1898 års statsreglering.

Stockholm den 25 april 1899.

Hugo E. G. Hamilton.

Stockholm 1899. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Soner.