Motioner i Andra Kammaren, N:o 239

Motion 1899:239 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 239.

1

N:o 239.

Af herr J. By Ström, om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
ändring af 37, 39, 40 och 42 §§ riksdagsordningen.

Många, för att ej säga flertalet, af Riksdagens ledamöter torde vara
ense derom, att någon förändring i kamrarnes arbetssätt, särskilt i fråga
om ärendenas beredning, borde åstadkommas. Å ena sidan är det ett
jemförelsevis ringa antal, som hedras med eller åläggas ordinarie ledamotskap
i de ständiga utskotten, och å andra sidan är det ett rätt stort
antal kammarledamöter, som till väsentlig del utestängas från att något
vidare uträtta i riksdagsarbetet. Under det de förra, åtminstone ej få
bland dem, klaga öfver ett alltför efterhängset och ihärdigt riksdagsarbete,
gå de senare nästan sysslolösa. Visserligen är det ej få, som
antingen väljas till suppleanter i de ständiga utskotten eller insättas i
de tillfälliga utskotten, men fördelningen af arbetet blir i alla fall ej tillfredsställande.
Ett sådant förhållande kan naturligtvis ej vara till det
helas fromma.

Som det nu är, får man ju också jemförelsevis litet uträtta vid
kamrarnes plena under riksdagens första tvenne månader. Utskotten, på
hvilka det tyngsta, vigtigaste och mest tongifvande arbetet ligger, hinna
nemligen ej bereda ärendena så, att de tidigt nog kunna för besluts
fattande föredragas i kamrarne. Mot riksdagens slut komma deremot de
flesta ärendena med eu brådska, som gör, att i många fall torde hvarken
utskott ej heller Riksdag hinna eller kunna behandla dem med den omsorg,
som deras vigt och betydelse kräfva.

Bill. till Riksd. Prof. 1899. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 62 Häft. (N:o 239.)

1

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 239.

I någon mån skulle detta missförhållande, enligt min mening, afhjelpas,
om man

dels ändrade tiden för valet af de ständiga utskotten så, att de
skola väljas inom sex dagar efter riksdagens öppnande i stället för, som
nu är stadgadt, inom åtta dagar, och

dels — och detta är det väsentliga i denna motions yrkande —
delade de utskott, som nu ha mest att göra, i två utskott hvardera, d. v. s.
tillsatte flera utskott, än som nn sker.

Den omständigheten, att arbetet i Riksdagen tyckes med hvarje
år ökas, talar äfven för att man mer än hittills bör fördela detta arbete
på de krafter, som ytterligare kunna derför användas.

De utskott, som nu hafva mest att göra, äro statsutskottet, lagutskottet
och bevillningsutskottet, då deremot bankoutskottet och konstitutionsutskottet
ej synas vara så särdeles betungade, åtminstone enligt
hvad som framgår af de tryckta riksdagshandlingarna.

Så hade år 1898 de ständiga utskotten följande antal utlåtanden
eller memorial:

konstitutionsutskottet afgaf 11 utlåtanden, omfattande i tryck 96 sidor;

statsutskottet afgaf 108 utlåtanden om tillsammans 2,060 sidor.
Dessutom afgaf det tillsammans med lagutskottet 12 utlåtanden om mer
än 100 sidor;

bevillningsutskottet afgaf 34 utlåtanden, omfattande 326 sidor;

bankoutskottet afgaf 15 utlåtanden, omfattande något öfver 300 sidor;

lagutskottet afgaf 87 utlåtanden, omfattande 637 sidor. Dessutom
afgaf det tillsammans med statsutskottet 12 utlåtanden omfattande något
mer än 100 sidor.

Jag har emellertid tänkt mig, att man skulle kunna, för att vinna
här åsyftadt mål, göra — utom de ändringar i grundlagen, som häraf
kunna blifva en följd — följande förändrade bestämmelser i riksdagsordningen
:

§ 37.

1. Å hvarje lagtima Riksdag skola, inom sex dagar efter dess
öppnande, tillsättas: ett konstitutionsutskott, två statsutskott, två bevillningsutskott,
ett bankoutskott samt två lagutskott. Dessa Riksdagens ständiga
utskott skola bestå: konstitutionsutskottet af tjugo, första statsutskottet
af tjugo, andra statsutskottet af tjugo, första bevillningsutskottet af tjugo,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 239.

3

andra bevillningsutskottet af tjugo, bankoutskottet af tjugo, första lagutskottet
af sexton och andra lagutskottet af sexton ledamöter, Indika
hvardera kammaren till halfva antalet inom sig väljer antingen omedelbart
eller, om kammaren så beslutar, genom elektorer; ankommande på
kamrarnes sammanstämmande beslut att, när sådant finnes vara af nöden,
tillsätta särskilt utskott för upptagande af fråga, som tillhör ständigt
utskotts behandling, så ock att, derest utskott anmäler behof af förstärkning
i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Hvardera kammaren eger ock inom sig utse suppleanter, att,
vid inträffadt förfall för utskottsledamöter, i deras ställe inträda.

3. Derest i någondera kammaren fråga väckes, som icke tillhör
förenämnda utskotts behandling, men är af beskaffenhet, att utskotts yttrande
deröfver erfordras, skall för frågans beredande ett tillfälligt utskott,
bestående af så många ledamöter, som kammaren nödigt aktar, inom
kammaren tillsättas.

4. A urtima Eiksdag skola ej flera utskott tillsättas, än som erfordras
för beredning af de dervid, enligt 2 §, förekommande ärenden.

§ 39.

Statsutskotten skola undfå del af Konungens angående statsverkets
tillstånd och behof till Eiksdagen aflåtna proposition och ega tillgång
till alla statsverkets räkenskaper och handlingar.

1. Första statsutskottet åligger att granska, utreda och uppgifva
stats- och riksgäldsverkens tillstånd och förvaltning, med undantag af
hvad som rör samfärdseln, samt föreslå ej mindre hvad till fyllandet af
deras behof erfordras, sedan nödiga indragningar och besparingar blifvit
iakttagna, än äfven beloppet af de summor, hvilka, jemlik! 63 § regeringsformen,
skola för särskilda händelser afsättas, så ock att uppgifva, huru
mycket bör genom bevillningar utgöras.

2. Andra statsutskottet åligger att utreda och afgifva förslag i
ärenden, som röra samfärdseln, samt att efterse och granska, huruvida
gjorda eller förordnade utbetalningar af statsmedlen icke öfverstigit beloppet
af de hufvudtitlar, hvilka af Eiksdag uti uppgjord statsreglering
blifvit faststälda, och huruvida utbetalningarne äro grundade på behörigen
upprättade stater, eller Konungens med vederbörlig kontrasignation utfärdade
anordningar, samt styrkta med behöriga qvittenser af dem, som medlen

4

Motioner i Andra Kammaren, N.o 239.

emottagit, Skulle, mot Riksdagens beslut, de till någon hufvudtitel
anslagna summor befinnas dragna till andra ändamål än dem, som under
samma bufvudtitel höra, eller något af "Riksdagen faststäldt anslag befinnas
öfverskridet, skall utskottet hos kamrarne göra anmälan emot den
embetsman, som en sådan anordning kontrasignera^ hvarefter förfares
enligt 106 och 107 §§ i regeringsformen. Ej må dock, emot föreskriften
i 90 § regeringsformen, utskottet i något klander af Konungens
gjorda anordningar ingå; ej heller de för statsutgifterna redovisande
tjensteman personligen för utskottet eller Riksdagen till ansvar ställas,
titan må, der så nödigt finnes, hos Konungen af Riksdagen anmälas de
anledningar, som förekommit att emot någon sådan tjensteman i laglig
ordning ansvar yrka.

§ 40.

Bevillningsutskotten åligga att bereda alla till dem från kamrarne
hänvisade frågor, som angå förändring uti föreskrifterna om bevillnings
utgörande, att förslagsvis beräkna inkomsterna af de särskilda bevillningarna,
och att, sedan statsverkets behof blifvit utredda och bestämda,
opåmint föreslå sättet för bevillningens ökande, om det erfordras, eller
dess minskande, om sådant kan ega rum, och i sammanhang dermed till
Riksdagen afgifva förslag till bevillningsstadgar. Bevillningsutskotten
må derjemte uti bevillningsfrågor föreslå hvad de anse billigt och nyttigt.

1. Till första bevillningsutskottet hänvisas frågor rörande tulloeh
postbevillningen och i samband dermed stående ärenden.

2. Till andra bevillningsutskottet hänvisas frågor rörande allmänna
bevillningen, bränvinslagstiftningen och i samband dermed stående
ärenden.

§ 42.

Lagutskotten skola meddela utlåtanden öfver de från kamrarne
till dem hänvisade förslag till stiftande, ändring, förklaring eller upphäfvande
af lag.

1. Till första lagutskottet hänvisas förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af civil- och kriminallag; börande under
civil- och kriminallag äfven förstås de delar af krigslagar och författ -

Motioner i Andra Kammaren, N:o 239. 5

ningar rörande krigsväsendet, som ega tillämpning till medborgare utom
krigsstaten.

2- Till andra lagutskottet hänvisas förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af kommunal- och kyrkolag.

J^n(^ra lagutskottet skall ock granska justitieombudsmannens afgima
redogörelse, äfvensom hans embetsdiarier och registratur, samt med
utlåtande deröfver till Riksdagen inkomma.

Jag har, som redan antydts, härmed icke beräknat att framställa
ett i detalj tillfredsställande lagförslag rörande dessa grundlagsparagrafer,
e.l helJer tror jag mig kunna göra det, specielt hvad angår fördelningen
af arbetet mellan utskotten, utan anser jag, att detta lagförslagsarbete
bor goras af -Kongl. Maj:t, till hvilken jag begär att Riksdagen må
besluta att aflåta en skrifvelse i detta ärende, men jag har velat framställa
de hufvudsakliga principerna till de förbättrade bestämmelser, som
ganska allmänt anses behöfliga i fråga om kamrarnes arbetssätt.

På grund af hvad jag sålunda i korthet anfört, får jag härmed
vördsamt hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t, för åstadkommande
af eu jemnare fördelning af arbetet inom Riksdagen,
enligt de här ofvan uttalade principerna, låta utarbeta
och för Riksdagen framlägga förslag till ändring af
hithörande §§ i riksdagsordningen.

Om remiss till konstitutionsutskottet hemställes, och anhåller ja»''
hos utskottet, att det måtte göra de redaktionella ändringar i skrifvelseförslaget,
hvilka kunna vara erforderliga.

Stockholm den 18 mars 1899.

J. Byström.

Bih. till Riksd. Prot. 1899. 1 Sami 2 Afd. 2 Band. 62 Haft.

2