Motioner i Andra Kammaren, Av o löo

Motion 1892:155 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, Av o löo

h

tr? £ :1 ■.«(! : t; 1; 1 »;i».		!>?7 ;f( rijiMi/CMfJ ’*■ • *
>7 j;	! < .4 - f	iruj.j ,iioi a ii urjit /H r >i\ /Urp.,*
wib’U''7 i v-.*i.: 1 Vi>''»'')Li ilek jii''.	I 7: i.''	i,- te b -mbä-it Li-.-fsU
Jrtev	iiA i:H>» , R1 fl''»	iflITOUffi.f■ fff f/i iSyii Vi in1 fil
ii -i, bm,/ «		i ;j: •;.■''! i - • > l **J 1». • ii .
, 1 il . i .. . .. i- ’ f	_ .j r	...... i i; .i , v.
	ni i < J»? ‘1 *■ i i i j i Ulf''./	: ; i - ! ! 1 f » 1 .1 i ift . i.'' >. !
: h/i-bt f!'' ''sr.; -:		; iiii :U! i J‘ ‘ >■ .u: ’i‘ '' ■>i i
• .. (''Ot.vi i-i,ihy ''in !-u:	• In i iiSe i-	• i f ''in
-; ■ r (Vn vi i- •:?: -.-O i) Vifiii,” •''	t ''j	‘ ruf "''.''i .»*-j*»I.?•.I
i5i :v ''i -.ro	; M i; t t) in t ;*•>•» :	■ •»! .. '':70;.!:rt;;bu hm\ euoynnf
no.; ili i i t ''KenjnxvO "o ; j	• i;4 i- •» i ;abihr?:	fn. ‘in :lu;>v:!a.i! ui.rtin,
Uilifol. T4 /.	ij	a;- v iijf: i. ) iithafifl fou:
löt i> '' -1 •• ii.! . ii;!-.i	?f--	''-7-uim ••!> -inusbj. i.;";
■:4 iöv lar-i >< i ?: hi:.	N:o 165.	-i-.r, vji .i;!; in;u;fof! ilo!- -Jtj-.’
.»A:;-/ iJiiiiif.	ÖO-vi •! .,.1	>]-:! vi''. ijclé)u> ^ t; .la i/l b Helst
v i j.. r.. .1 ;.n	'' f y "-if‘1 {■»	i: a v i j; <. i,. a1 -sb i ju >. <

• i.» • t a ji */t. !•; ; i* - t -I ;•> 1 v ) / / i .•''< HUJI1J /u .''>• j

Af herr J. A. FjKUbäck, om ändrad lydelse af § 5 inom. 1
i förordningen om kyrkostämma m. m. i Stockholm den
J 20 november 1863.

•• i;ija''rf v.il- < ''-i. i.; •. i *v , ''v or

- :8iH K‘ -i fr i i‘,i! V ''■ ’ ''fJfflJUr ''i '' ''• t. >■ u[t rj:. ; r)L i il it»

Enligt § 5 af kongl. förordningen om kyrkostämma, kyrkoråd
och skolråd i Stockholm af den 20 november 1863, beräknas rösträtt &
kyrkostämma i hufvudstaden sålunda, att en röst svarar mot hvarje
fullt eller börjadt åttatal af den röstande påförda bevillningskronor
(riksdaler riksmynt), dock så att ingen eger högre röstetal än 20. Mot
bevillning till och med 8 kronor (riksdaler) svarar alltså en röst, deröfver
till och med 16 kronor två röster, deröfver till och med 24 kronor
tre rö6ter, o. s. v. efter samma grund, dock att för bevillning utöfver
152 kronor beräknas i intet fall mer än tjugu röster. y.. ...0,070

Denna röstgrund är visserligen något bättre än den vid de kommunala
valen gällande samt ser i någon mån bättre till godo de små
rösternas rätt ook intressen. Men den är likväl i det afseendet långt
ifrån tillfredsställande, och dess största fel är den fullständiga godtycklighet,
hvarmed gränsen blifvit bestämd så väl för det högsta röstetalet
som ock mellan de tjugu röstklasserna. Dervid fäster jag mig
icke vid principfrågan, om någon rimlig grund funnits i våra ekonomiska
förhållanden att tillmäta åttatalet så stor betydelse eller att sätta

6

Motioner i Andra Kammaren, N;o 155.

röstmaximum just vid tjugu röster. Afgörande är här allenast den
praktiska synpunkten, huru denna röstskala verkar.

Dervid träder det genast i dagen, att den delaktighet i vården
af de kyrkliga angelägenheterna, som förordningen otvifvelaktigt velat
tillförsäkra hvarje röstberättigad, är i högsta grad ojemnt och godtyckligt
fördelad. Full likställighet råder allenast mellan dem, som hafva 20 röster
eller utgöra bevillning med mer än 152 kronor, alltså för en fastighet
af minst 304,000 kronors värde eller inkomst till minst 15,200 kronors
belopp. För alla innehafvare af lägre röstetal gäller deremot förordningens
hufvudgrundsats, att rösträtten lämpas efter förmögenheten, utan
annan inskränkning, än att antalet röstklasser är begränsadt till tjugu,
mot ett hundra på den kommunala röstskalan. Att denna inskränkning
föga gagnar de mindre bemedlade röstegande, till skydd för hvilkas
rätt den kommit till, är emellertid icke svårt att inse. De små röstetalen
dränkas mellan de stora, alldeles som vid de kommunala valen,
och deras innehafvare akta ej ens nödigt att deltaga i kyrkostämmor,
på hvilkas resultat de faktiskt ej kunna inverka det allra minsta, då
tusentals små röster kunna kullslås af ett hundratal störa. Detta har
ledt till, att medeltalet röster på hvarje faktiskt röstande vid kyrkostämmor
i hufvudstaden är minst tre eller fyra gånger högre än medeltalet
röster på en hvar af de på papperet röstberättigade. Särdeles
betecknande är förhållandet i Stockholms nionde rote eller vestra delen
af Hedvig Eleonora (Östermalms) församling, som med sin stora mängd
af både rike och fattige röstegande erbjuder ett godt tillfälle att bedöma
ställningen i allmänhet. Antager man, för att erhålla en öfverblick
af det hela, att alla utöfvade sin rösträtt, och att de lägre röstklasserna
som en man förenade sig mot de högre, så skulle i denna
rote de sju lägsta röstklasserna, eller innehafvarne af 1 till 7 röster,
tillsammans ega ett antal af 6,254 röster, medan de tretton högsta röstklasserna,
med 8 till 20 röster på hvar man, skulle förfogat öfver ett
röstetal af 6,041. Jemvigtspunkten skulle alltså här ligga vid sjelfva
öfvergången från 7 till 8 röster, eller vid 56 kronors bevillning, alltså
hos dem, som ega fastighet till 112,000 kronors värde eller inkomst till
5,600 kronors belopp, eller, med andra ord, de som erlägga mer än 56
kronors bevillning kunna, i fall de förena sig, uppväga samtliga dem,
som erlägga mindre belopp.

En röstskala, som på det sättet undertrycker de små rösterna,
kan ej gerna sägas motsvara ens de mest blygsamma anspråk på rättvisa
eller billighet. Då man icke kan hoppas att ännu få personlighetsprincipen
erkänd på detta område, bör åtminstone en röstskala införas,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 155.

7

bo in är så fri för godtycke som möjligt ock så troget som möjligt,
ej blott till namnet, utan i verkligheten, håller medelvägen mellan
personlighetens och förmögenhetens olika röstgrunder.

Den röstskala, som närmast uppfyller dessa anspråk, är en sådan,
som åt hvarje röstberättigad gifver rösträtt, icke i direkt förhållande
till beloppet af hans bevillning, utan efter qvadratroten af bevillningen.
Denna utgör nemligen medeltalet emellan det röstetal, som svarar mot
antalet bevillningskronor, och talet 1, som betecknar röstetalet efter
hufvudtalsgrund. Den, som t. ex. erlägger 16 kronor i bevillning, skulle
på detta sätt erhålla 4 röster (för närvarande inom kommunen 16, vid
kyrkostämma 2); emot 64 kronors bevillning svara 8 röster (nu inom
kommunen 64, vid kyrkostämma 8); mot 144 kronors bevillning svara
12 röster (nu i kommunen 100, vid kyrkostämma 18). Bråktalet af röster,
beräknade på detta sätt, skulle förhöjas till närmaste hela tal, liksom
nu vid den kommunala röstberäkningen är fallet. Den nuvarande röstskalan
vid kyrkostämma stannar vid ett maximum af 20 röster; men
då detta röstetal enligt den föreslagna skalan endast skulle öfverskridas
af på sin höjd ett hälft dussin röstegande i hvarje församling, saknas
anledning att på denna skala bestämma ett dylikt maximum, utan kunde
samma beräkningsgrund alltigenom följdrigtigt och utan begränsning
tillämpas. Fördelarne häraf vore uppenbara. Den stigande skala, hvarefter
rösträtten beräknades, vore så jemnt afvägd, som gerna vore tänkbart.
Den större förmögenhetens inflytande ökades visserligen alltjemt,
men icke i så orimlig proportion som nu, då nästan all magten är lagd
i händerna på de store fastighetsegarne och kapitalisterna. Ännu en
gång torde påminnas, att för närvarande svarar vid kyrkostämma 16
kronors bevillning mot två röster, men 144 kronors bevillning mot
aderton röster, medan röstetalet enligt mitt förslag i förra fallet blifver
fyra och i det senare tolf. Ett antal af tjugu röster uppnås för närvarande
då bevillningen öfverskrider 152 kronor, enligt mitt förslag
först då den öfverskrider 361 kronor.

I Östermalms nionde rote skulle, såsom nyss nämndes, om alla
röstande ur de lägre röstklasserna förenade sig mot de högre, jern vigtspunkten
falla ungefär vid 56 kronors bevillning. Enligt mitt förslag
skulle den sänkas till 36 kronor (eller något lägre), svarande mot 72,000
kronors fastighetsvärde eller 3,600 kronors inkomst. De sex första röstklasserna
enligt mitt förslag förfoga nemligen der öfver 7,558 röster,
medan röstetalet för samtliga högre klasser endast uppgår till 7,327.
Hosföljande bilagor utvisa, den första förhållandet mellan röstetal och

8

Motioner i Andra Kammaren, N:o 155.

bevillning, såväl enligt den nu gällande röstskalan som enligt den före-1
slagna, den andra det antal personer, som enligt hvardera röstskalan
innehar ett visst röstetal, och det sammanlagda antal röster, som tillkommer
dem —■ allt inom förenätnnda rote.

På grund af det nu sagda föreslår jag,
i: ••.:n Min ;•*■! '': ;! <* ''(''• (i: Oiioi / .-i ’■ ■ i •*}•''{ ■

. att Riksdagen ville för sin del besluta följande

ändrade lydelse af § 5 mom. 1 i kong), förordningen
den 20 november 1863 om kyrkostämma samt kyrkob
råd och skolråd i Stockholm :

v .''.Rösträttigheten å kyrkostämma beräknas efter
den bevillning, som den röstberättigade för fastighet,
arbete eller kapital, enligt bevillningsförordningens
II artikel, till staten erlägger, sålunda, att bevillningsbelopp,
icke öfverstigande eu riksdaler riksmynt, gifver
\-iio

1 -r: >? riksdaler till och med fyra riksdaler två röster, der öfver

till och med nio riksdaler tre röster, deröfver
till och med sexton riksdaler fyra röster, deröfver
till och med tjugufem riksdaler fena röster och på
lika sätt vidare, så att den höjning af bevillningen,
.-/»•- som berättigar till ny röst, för hvarje gång ökas med
två riksdalen,

1 *>> i -U. iOOgl.O; :u; :Ti:t-öoi /•».» OM HUS- .''1,1 gMTt''1 < " ‘ f -.:•••( t\M:l

it-, uir.tii]bv[ *xiiioilgitsi!t fiot^ *»l* »;q n^bUf.ii .

Om remiss till lagutskottet anhålles.

■ o: t; i i rr\ -''t! 1-i ! c.--in . tot’- mai i’.l! • .en *• e-.t.v! ■

i---, ii " ''".i in ; • ycbnöt ni.;! »gilf? '' • i *.= i • i •>>-"! »•••''• . o

Stockholm den 30 januari 1892. »

v. Pigfct TTIif! ,V ■•''. ! !öl ’fö.V . . if -.igl i ill I.» !ci j ii i'' ’*bi''1V tf''.

.»oiioirf ! ''*<•'' •!•. !m-»v . • not» • irttbi
•J''?'' in-* .aebumim •••i ;n o .-■> . ;i‘>0. ••:•»( J. A. Fjällbäck.

>•/»••! *; .OfVÖii -jb t> • ii JU i rf >b..ii ( "•* BUfOHijlH it I -«. > 1 i ''i- u* •»-.>: It'' . . > .

•»slsröt ti; fi i;fiiM .-•;u‘iiHr/oö w-i t•;»»} >***jit mo>! tV.niliWj
iHJOj V (om “Liten.vi ‘''Jf o.i logä.i t'')*!••* ;*••; !!u .»i.u.nab yiluxv

I . ili.J .ni: : J-i • '' -it-* ''* i "r-i '' 3*''* Xiv-T

uoifeo''! T:v/iö - i i .i-» t B''1;-:... )>>!••''.Hot *ir '' iuiin-i !

till icuqqi.i to» b no o-- gu»i !;u!:..iu •»•-'' »‘j.f.t t : xkK-oi

''{no liidlern ;•>! ''o ■ U •. »: • <• . r. - -1 •• * ■ ■ •.. I i • i : ..q'' >*■ >i l

Motioner i Andra Kammaren, N:o 155.

9

Bilaga A.

Jemförelse mellan röstetal och bevillning enligt båda röstskalorna
i Stockholms nionde rote.

Röster Bevillning i kronor /riksdaler riksmynt) enligt
föreslagna röstskala nu gällande röstskala

2	deröfver t.	0.	in. 4	deröfver	i o. m. 16
3	» ''		9	» i,	»	24
4	j • t *•*		16		»	32
5	» -7	»	25	»	»	40
6	»		36	i *		48
7	»	»	49	»	»	56
8	; ■ i i »	»	64	»	v	64
9	))	»	81	»	t .»	72
10!"	»	»	100		w i »	80
11	»	»	121	y>	»	88
12	y>		144	»	»	96
13	»	»	169	»	»	104
14	t A • ))		196	»	»	112
15	)>	»	225	■I) i •’ »		120
IG	)>		256	»	»	128
17	n	»	289 ;	»	»	136
18	»	»	324	11 * »	»	144
19''	»		361	»	»	152
20	»	)i	400	t r j »	öfver	• 152
21	»	»	441	»	—	—1
22	»		484		—	—
23	n	»	529	»	—
24	»	»	576	»	—	—
25		»	625	» t	—	Tt

25 röster är det högsta röstetal, som enligt mitt förslag skulle
förekomma i denna rote.

Bill. till Riksd. Prof. 1892. 1 Sami. 2 Afd. 2 Band. 27 Häft.

2

10

Motioner i Andra Kammaren, N;o 155.

Bilaga B.

Uppgift å antal röstande inom hvarje röstklass och deras sammanlagda
antal röster i Stockholms nionde rote.

Röster Enligt föreslagna röstskalau Enligt nuvarande röstskala

1	Antal röst-egande 660	Samanlagda röstetal 660	Antal röst-egande 1998	Sammanlagda röstetal 1998
2	1112	2224	271	542
3	250	750	274	822
4	247	988	201	804
5	322	1610	151	755
6	221	1326	88	528
7	183	1281	115	805
8	193	1544	79	632
9	128	1152	72	648
10	85	850 :	54	540
11	58	638	12	132
12	29	348	36	432
13	35	455	51	663
14	10	140	17	238
15	17	255	28	420
16	6	96	10	160
17	7	119	9	153
18	8	144	10	180
19	4	76	17	323
20	3	60	76	1520
21	1	21	—	_
22	—	i rA	_	_
23	1	23	—
24	—	—	_	_
25	1	25	—	_ ~

ti'';! rot!

•‘i;