Medicindosering för kvinnor

Motion 2000/01:So319 av Barbro Feltzing (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att medicinsk forskning snarast bör initieras för att ta fram
doseringsnormer för medicin till kvinnor baserade på den kvinnliga
kroppen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Utredningen om jämställdhetsmärkning bör lägga fram
förslag som syftar till ändring av medicindosering hos
läkemedelsbolagen.

Ändrad syn på medicin för kvinnor

I vårt förändrade samhälle intar kvinnorna allt högre tjänster på
arbetsmarknaden. Kvinnor konkurrerar med männen på männens villkor.
För att klara detta måste i allmänhet kvinnor arbeta hårdare och ställer
ofta högre krav på sig än männen i samma ställning. Trots att kvinnor blir
allt mer jämställda ligger ansvaret för hem och barn fortfarande i
huvudsak på kvinnan.

Detta dubbla ansvar innebär att kvinnor blir mer utsatta för stress med flera
stressfaktorer, vilket medför ökande mängd stressjukdomar. Undertecknad
fortsätter att motionera med stor envishet, eftersom det fortfarande efter flera
år inte har skett någon större förändring. Medvetenheten har dock ökat att
kvinnan måste vara normgivande för de medicindoser, som skrivs ut för
henne.

Kvinnokroppen som norm

Hjärtinfarkter hos kvinnor ökar, men det visar sig att kvinnor har svårare
att klara en infarkt än män. Mycket beror på att kvinnor uppvisar
annorlunda symptom än vad männen gör, men en orsak är troligen att det
är svårt att få rätt medicindosering för kvinnor för bl.a. hjärtbesvär.

Normer för medicindosering baserade på kvinnokroppen finns ännu inte.

Doseringen av medicin vid olika sjukdomstillstånd utgår från den manliga
kroppen och undersökningar har gjorts på hur väl en man tål olika mediciner
och doseringsmängder, medan motsvarande för kvinnor saknas.

Trots att vi nu har gått in i ett nytt millenium har ingen förändring skett.
Under 80-talet ökade ohälsotalet för kvinnor, medan det minskade för män.
Arbetet med kvinnors hälsa och en helhetssyn på kvinnors situation är
nödvändig. Kvinnor har tillskansat sig ett stort ansvar för arbete och har även
fortfarande huvudansvaret för hem och familj, men detta till trots har kvinnor
för lite makt över sina liv.

Glädjande är dock att Utredningen om jämställdhetsmärkning har
uppmärksammat problemet, som undertecknad har motionerat om så länge
och nu lägger förslag om att värktabletter skall vara utprovade för kvinnor.
Mycket återstår dock innan läkemedelsbolagen kommer så långt att man
genomför en dosering på medicin för kvinnor. Därför bör regeringen ges
tillkänna att Utredningen om jämställdhetsmärkning lägger skarpa förslag i
syfte att förmå läkemedelsbolagen, att ändra sin policy och ta fram
medicindoseringsnormer för kvinnor. Läkemedelsbolagen kan därmed få
underlag till att jämställdhetsmärka sina produkter.

Forskning inriktad på män

Den vetenskapliga forskningen, speciellt då den medicinska, är helt
inriktad på män. Det är unga män som är norm för alla standardvärden. I
många fall är det unga män som gör sin värnplikt som ingår i
undersökningar och utgör underlaget för forskningen.

Förklaringen ligger i att forskare har tyckt att kvinnor är svårare att pröva
och ojämna i sina livscykler och att hormoncyklerna innebär ett hinder vid
fastställande av medicindoseringsnormer.

Eftersom kvinnor kan få barn så är detta också en orsak till att det är lättare
att fastställa medicinska värden efter manskroppen. Forskningen drivs av
män, för män och på män.

När det gäller försök med möss och råttor används t.o.m. här också han-
djur p.g.a. samma orsaker.

Det är viktigt att både kvinnor och män utgör grunden för normering inom
främst den medicinska forskningen. Detta kommer att bidra till att minska
ohälsotalet och medverka till en bättre helhetsbild av kvinnan med skillnaden
i biologi av betydelse för både arbete och fritid.

Stockholm den 2 oktober 2000

Barbro Feltzing (mp)