med anledning av skr. 2011/12:57 Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan

Motion 2011/12:Ub5 av Richard Jomshof (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan.

Motivering

Konsekvenserna av en bristfällig och ej likvärdig betygssättning är enligt Riksrevisionen omfattande: bl.a. svårigheter att styra undervisningen mot de nationella målen och bristande kunskapsutveckling hos eleverna, samtidigt som elevernas rätt till kunskap och en rättvis bedömning åsidosätts (RiR 2011:23, Lika betyg, lika kunskap? s. 22 f.).

Skollagen stipulerar att utbildningen i det svenska skolväsendet ska vara likvärdig (1 kap. 9 §). Riksrevisionen konstaterar dock i sin rapport RiR 2011:23 att det fortfarande råder stora brister i betygssättningen mellan olika skolor vad gäller likvärdighet. Detta visade sig bl.a. i Skolverkets rapport Provbetyg – Slutbetyg – Likvärdig bedömning (2007).

Regeringen har de senaste åren gjort seriösa ansträngningar för att öka likvärdigheten inom den svenska grundskolan. Frågan är dock om detta är tillräckligt. Trots flera adekvata förändringar pekar Riksrevisionen på ytterligare problem som behöver åtgärdas.

Ett område där brister uppdagats är samarbetet mellan Skolverket och Skolinspektionen. Skolverkets roll är att utveckla styrdokument, att följa upp dessa samt att vägleda huvudmännen i utvecklingen av skolan. Skolinspektionens roll är av mer kontrollerande karaktär. Förutom tydligare mandat bör samarbetet mellan dessa två myndigheter utökas och formaliseras för att styrningen av grundskolan ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

Ytterligare ett problem Riksrevisionen tar upp är att de nationella ämnesproven ska tillgodose många olika syften, vilket såväl Skolverket som Skolinspektionen anser vara problematiskt. Dessa prov bör därför renodlas för att öka möjligheten till likvärdiga och rättvisa betyg.

Förutom dessa brister återstår problem med att huvudmännen inte ger tillräckligt med tid och andra förutsättningar för lärarkåren att tillgodogöra sig stödmaterial från Skolverket. Ibland är det till och med tveksamt om detta stödmaterial kommer lärarna till handa över huvud taget, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Riksrevisionen talar om ett glapp mellan de statliga myndigheterna och de kommunala huvudmännen. Av den enkätundersökning Riksrevisionen genomfört med ett stort antal lärare framkommer uppfattningen att huvudmännen i dag inte tar sitt ansvar för att skapa en likvärdig skola med en jämlik betygssättning. Samtidigt som varje huvudman har stor frihet att själv bestämma hur verksamheten och undervisningen ska organiseras och bedrivas för att nå målen, pekar Riksrevisionen på att lärare tolkar mål och betygskriterier olika. Till detta kommer det växande problemet med betygsinflation. Sammantaget leder det till att elevernas rättssäkerhet riskeras och att betygssystemets legitimitet hotas.

Om vi på allvar ska kunna ta tag i dessa problem menar vi att det är nödvändigt att skolan får ett statligt huvudmannaskap och därigenom en bättre central styrning samt tydligare och gemensamma riktlinjer för att nå de uppsatta målen. Först då blir det möjligt att på allvar överbrygga de problem som dagens delade huvudmannaskap innebär.

Stockholm den 18 januari 2012

Richard Jomshof (SD)