med anledning av skr. 2004/05:52 Regeringens politik för humanitärt bistånd

Motion 2004/05:U7 av Agne Hansson m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med en utvärdering av effekterna av det svenska humanitära biståndet, innefattande prioriteringar och förbättringsförslag.

Motivering

Regeringen redogör i en skrivelse daterad 16 december 2004 för regeringens politik för humanitärt bistånd. I skrivelsen framgår politikens mål, utgångspunkter och verktyg. Regeringen kunde knappast ana att dessa frågor skulle bli högaktuella endast några veckor efter att skrivelsen överlämnades till riksdagen. Det är idag svårt att värdera, granska och komma med förslag till förbättringar av hur det humanitära biståndet används, speciellt efter katastrofen i Sydostasien.

Det mål regeringen uppger för sin politik för humanitärt bistånd, vilket vi snarare skulle definiera som Sveriges politik än regeringens politik, har prövats hårt sedan jordbävningen i Sydostasien. Katastrofens omfattning är enorm. Aldrig tidigare har ett så stort antal människor och länder berörts på en och samma gång. Omfattningen ställer stora krav på genomförandet av det humanitära biståndet. För att minska lidandet hos de drabbade måste alla delar i kedjan fungera, allt från den första informationen till det praktiska genomförandet. Katastrofer i denna omfattning är svåra att förutspå. Vi har tidigare sett stora humanitära katastrofer, då främst i Afrika där det pågår en rad konflikter där människor drivits i flykt och gjort att de drabbats av svält. Sverige måste ha kapacitet och förmåga att klara av både mindre och större humanitära katastrofer, liksom att klara av flera olika samtidigt.

Även om den stora katastrofen som skedde i Sydostasien drabbade många svenskar måste vi komma ihåg att humanitärt bistånd inte är till i första hand för att underlätta svåra situationer för svenska medborgare som befinner sig utomlands. Drabbade svenska medborgare får även hjälp från bland annat den konsulära enheten vid Utrikesdepartementet. Det humanitära biståndet finns till för att underlätta vid katastrofer, oavsett var de sker eller vilka personer som drabbas. När det gäller regeringens agerande i katastrofen i Sydostasien har en medborgarkommission tillsatts för att analysera situationen.

Vi är överens med regeringen när den säger att det större antalet aktörer och den ökade volymen har fört med sig ett större samordningsbehov för att säkerställa effektivitet. Det humanitära biståndets förhållande till andra delar av det internationella samfundets svar på internationella kriser är viktigt att klargöra. Att katastrofen i Sydostasien har berört ett så stort antal människor och länder gör att behovet av att klargöra ansvarsfördelning samt behovet av större internationell samordning är större än någonsin. Regeringens förslag till förbättring av dessa bör framgå av det förslag som regeringen ska återkomma till riksdagen med.

När det gäller humanitärt bistånd är det av största vikt att snabbt vara på plats med rätt personal och material. Prioriteringarna för det humanitära biståndet bör vara klart från början. Först måste fokus ligga på att underlätta situationen för de drabbade. De måste få tillgång till mat och vatten. De kan även behöva hjälp med bostäder. När den delen är under kontroll måste arbetet med återuppbyggnad av infrastruktur och samhället i övrigt ta vid. Som ett tredje steg i processen måste arbetet med de långsiktiga riktlinjer som lades fast i Sveriges politik för global utveckling ta vid.

Det svenska humanitära biståndet och dess effekter måste utvärderas efter det senaste årets händelser. Fungerar det på rätt sätt? Görs korrekta avvägningar och prioriteringar? Vilka förbättringsförslag finns osv. Centerpartiet ser det som angeläget att riksdagen begär att regeringen återkommer med en utvärdering av det humanitära biståndet till riksdagen. Vad som ovan anförts om det humanitära biståndet bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 19 januari 2005
Agne Hansson (c)
Eskil Erlandsson (c)	Viviann Gerdin (c)
Kerstin Lundgren (c)	Johan Linander (c)
Jan Andersson (c)	Claes Västerteg (c)