med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Motion 2003/04:MJ45 av Jan Andersson m.fl. (c)

1 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) samt i enlighet med vad som i motionen anförs för en livskraftig hästpolitik.
   Under förutsättning av avslag på yrkande 1:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt jordbruk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att mer resurser behöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade hästraser.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att näringsidkare inom hästsektorn skall följa samma regler vid byggnationer som gäller för ekonomibyggnader för övriga av lantbrukets djur.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt.

2 Inledning

Det är förvånande att regeringen inte tar den svenska hästnäringen på större allvar. Näringen och andra hästintresserade har länge efterfrågat åtgärder för att förbättra villkoren och en proposition med konkreta förslag på åtgärder är efterlängtad. Den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) presenterades för drygt tre år sedan och det är först nu som regeringen givit Jordbruksverket och Konsumentverket olika uppdrag samt överlämnat denna skrivelse till riksdagen. Reaktionerna från näringen har inte låtit vänta på sig och man är besviken på att flera år av väntan på politisk viljeinriktning inte resulterade i annat än fortsatta utredningar och en lägesrapport.

Centerpartiet delar denna kritik och efter flera givande debatter i riksdagen hade vi sett fram emot en proposition som skulle ha spelat roll för alla dem som arbetar med hästar. Enbart trav-, galopp- och ridhästarna, cirka 225 000, är idag svenskt jordbruks fjärde största inkomstkälla och hästsporten är en växande folkrörelse. Sverige behöver en sammanhållen hästpolitik, inte minst då hästnäringen i hög grad också bidrar till att minska de regionala klyftorna i landet. Den hästpolitiska utredningen beskriver att en sammanhållen svensk hästpolitik står på fyra ben. Dessa kan sammanfattat beskrivas som följer:

1. en kvalitetsmedveten avel och uppfödning

2. en hög kompetens och medvetenhet hos dem som arbetar i sektorn

3. en medvetenhet om den roll och betydelse som sektorn spelar för jord- och skogsbruket (nå miljömål och landbygdsutveckling)

4. en god arbetsmiljö och en etiskt god hästhållning (djurskydd och miljö)

Centerpartiet delar utredarens mening om att dessa fyra ben utgör grunden för en sammanhållen svensk hästpolitik som kan ha stor betydelse för att bevara och utveckla den svenska hästsektorn. I betänkandet från 2000 finns en rad konkreta förslag till åtgärder utifrån ett antal viktiga principer. Det är beklagligt att inte regeringen fångat upp dessa likväl betänkandets andemening och överlämnat en kraftfull proposition eller skrivelse till riksdagen. Vi ber därför regeringen att återkomma till riksdagen med konkreta förslag utifrån den hästpolitiska utredningen (SOU 2000:109). Med anledning av vad som ovan anförts hemställs att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med konkreta förslag med anledning av den hästpolitiska utredningens betänkande (SOU 2000:109) samt i enlighet med vad som i motionen anförs för en livskraftig hästpolitik.

3 Integrera hästen i jordbrukspolitiken

Hästen blir ett allt viktigare inslag i jordbruket och på den svenska landsbygden. Det är positivt att jordbrukets bas på olika sätt breddas. Likaså är det ökande antalet hästar positivt för det öppna landskapet och därmed den biologiska mångfalden. Vi anser att detta bör visa sig i jordbrukspolitiken. Det är hög tid att betrakta den moderna hästnäringen som en betydande resurs när det gäller att utveckla jordbruket, landsbygden och miljön. Hästen är en motor för ekonomisk utveckling på landsbygden, vilket måste tydliggöras och erkännas. Regeringens inställning att ”…sektorns utveckling…skall präglas av intressenternas egen viljeinriktning och engagemang” är ett hån mot alla de företagare som verkar inom hästsektorn. Självklart är egen viljeinriktning och engagemang viktigt på samma sätt som det är viktigt inom annan näring eller yrkesutövning. Skillnaden ligger i att man inte kan leva på enbart engagemang och vilja. Om näringen skall kunna fortsätta att utvecklas och skapa tillväxt i Sverige så krävs en helhetssyn och ett erkännande av att även hästsektorn är en betydelsefull del av den gröna näringen. Centerpartiet har i tidigare motioner yrkat på vad som ovan anförts om vikten av att integrera hästen i jordbrukspolitiken samt skapa en mer sammanhållen hästpolitik men detta har ännu inte behandlats i riksdagen, varför vi avstår från att återupprepa detta krav.

4 Hästen skapar arbetstillfällen

Hästnäringen skapar många arbetstillfällen i hela landet, arbetstillfällen såsom foderproducenter, ridlärare, travkuskar, personer som sköter travbanor och ridstallar, personal som jobbar under tävlingsdagar m.m. Nutek har också pekat på att det är viktigt att utveckla hästsporten som bransch.

Under senare år har hästen bidragit mycket till att turistnäringen på landsbygden har kunna utvecklas. Det blommar upp turridningsföretag runt om i landet som ger en avkopplande fritid och fantastiska naturupplevelser åt såväl svenska som utländska turister. Turistnäringen skapar arbetstillfällen och tillväxt, inte minst för kvinnor, och kan utgöra ett komplement till de traditionella yrkena i glesbygden.

Antalet hästar har under senare år ökat i hela landet. I Norrland försvinner enormt många mjölkbönder och då är det ofta hästar som ersätter de djur som klassas som betande djur och som hjälper till att hålla landskapet öppet. I norra Sverige kan man inte odla spannmål och få lönsamhet på det, därför är hästen det som får ersätta nötkreatur för väldigt många. Det ökade antalet hästar skapar en rad olika nya arbetstillfällen inom den gröna näringen genom t.ex. foderproduktion, samtidigt som hästen fortfarande kan spela en viktig roll även i ett modernt skogsbruk.

5 Hälsofrämjande

När ohälsotalen rusar i höjden och samhällets kostnader för sjukskrivningarna bara ökar är det viktigt att finna nya metoder för att människor skall förbli friska. På många håll i landet har man börjat arbeta med hästar och ridning, som en del av rehabilitering av sjukskrivna. En livskraftig hästpolitik kan därför spela roll även för hur ohälsan skall kunna minskas i samhället. Det är viktigt att se sambanden och helheten.

En bra hästpolitik möjliggör också handikappades chans till idrott och ett rörligt friluftsliv. Ridning är enligt Svenska Ridsportsförbundet den största handikappsporten med 4 000 aktiva ryttare.

6 Hästen som ”miljöhjälte”

För det öppna landskapet har hästen blivit betydelsefull som bl.a. betande djur, men också för att foder skall bärgas. Det är många hundratusen hektar mark som hålls öppna genom att antalet hästar har ökat i landet. Det öppna landskapet är livsviktigt för landsbygdens framtid. Med ett kraftigt minskat antal nötkreatur har hästen fått en allt mer avgörande betydelse för att upprätthålla ett öppet landskap. Därför är det inte mer än rättvist att hästen klassas lika som andra djurenheter (kor, får, getter) när det gäller rätten till ersättning för att hålla landskapet öppet. Det är viktigt att den fortsatta politiken och de framtida LBU-pengarna också kommer att se hästen som en viktig kugge i jordbruket. Vad som ovan anförts om att hästar bör klassas lika som andra djurenheter inom svenskt jordbruk bör ges regeringen tillkänna.

Bevarandet av den biologiska mångfalden innefattar även bevarandet av genetiskt material hos våra husdjur. Samhället och framtida generationer riskerar att förlora mycket, om vi inte är beredda att skjuta till de resurser som krävs idag. Den hästpolitiska utredningen påtalade behovet av resurser för bevarandet av hästraser men tyvärr delar inte regeringen utredningens syn. Centerpartiet anser att mer resurser behöver tilldelas bevarandet av utrotningshotade hästraser. Detta bör ges regeringen tillkänna.

7 Företagens villkor

7.1 Bygglov

Det finns otaliga exempel på hur orimligt det blir när inte hästnäringen är integrerad i övrig jordbrukverksamhet. Ett av dessa exempel som företagarna råkar ut för är hanteringen av bygglov. Hästnäringen bör få följa samma bestämmelser när det gäller att bygga stallar och andra hästrelaterade byggnader och anläggningar, som det är för ladugårdsbyggnation, dvs. man behöver inte begära bygglov. Vad som ovan anförts om att näringsidkare inom hästsektorn skall följa samma regler vid byggnationer som gäller för ekonomibyggnader för övriga av lantbrukets djur bör ges regeringen till känna.

7.2 Aveln

Idag råder ett mycket ologiskt system för godkännande av avelshingstar i Sverige. Systemet leder till att hästarna drabbas av onödiga transporter och näringsidkarna för onödiga kostnader. Om en avelshingst inte är godkänd i Sverige men är godkänd i t.ex. Danmark, kan man idag flytta sitt sto till ett annat land för att få betäcka det med samma hingst. Detta förfarande leder till att du kan ta hem din häst efter betäckningen och få fölet registrerat i Sverige och kan således tävla med den nya hästen här. Alltså har inte rasföreningens avelsförbud haft någon egentlig effekt. Att regeringen aviserat en proposition om ”Ändring av lagen om kontroll av husdjur” till hösten välkomnar vi. Då är det rätt tillfälle att rätta till dessa problem inom hästaveln.

8 Spel

Trav- och galoppsporten omsätter 4,5 miljarder, som renderar staten moms, skatter och arbetsgivaravgifter. Dessutom omsätts 10,5 miljarder varje år i spel på hästar.

Totalisatorskatten är idag 11,2 %, vilket innebär en årlig inkomst för staten på 1,1 miljarder. I våra grannländer är totalisatorskatten lägre – Norge 3,5 %, Danmark 3,3 % och Finland 5,0 %. Före 1995 var totalisatorskatten 10 % och ett av argumenten för att trav- och galoppsporten skulle höja totalisatorskatten var att hjälpa till att sanera statens finanser. Nu är saneringen genomförd och då bör det vara dags att se över nivån på skatten. Centerpartiet anser därför att en översyn av totalisatorskatten bör göras, vilken klarlägger sambandet mellan lägre skattesats och ett ökat spelande på hästar. Inkomsten för staten är så klart välbehövlig men sambandet mellan en skattesänkning och statens inkomst är inte helt linjärt. Denna synpunkt har förstärkts på ett markant sätt när vi ser på det senaste årets utveckling av trav- och galoppsportens totala ekonomi. Den ökade konkurrensen från utländska aktörer via spel på Internet har också medfört nya aspekter på totalisatorskatten. ATG uppskattar att minst 2 miljarder går ut från Sverige till dessa aktörer, vilka inte betalar någon moms till staten eller bidrar till hästsporten i Sverige. I de länder de fått etablera sig betalar de i bästa fall ca 1 % av sin omsättning till hästsporten, vilket skulle motsvara drygt 100 miljoner i Sverige och bör ställas i relation till att från ATG går ca 13,5 % av omsättningen till moms och hästsporten. Tack vare att de utländska aktörerna inte betalar skatt eller bidrar till hästsporten kan de upprätthålla en vinstutbetalning till kunderna på över 90 %, vilket förklarar den kniviga konkurrenssituationen. En förändring av totalisatorskatten skulle ge travsporten och dess närliggande näringar möjlighet att utvecklas i stället för att avvecklas och den snedvridna konkurrensen skulle kunna förbättras. Vad som ovan anförts om att utreda de ekonomiska effekterna av en sänkt totalisatorskatt bör ges regeringen tillkänna.

Stockholm den 4 februari 2004
Jan Andersson (c)
Roger Tiefensee (c)	Eskil Erlandsson (c)
Margareta Andersson (c)	Birgitta Carlsson (c)
Kenneth Johansson (c)	Sofia Larsen (c)
Birgitta Sellén (c)