med anledning av skr. 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn

Motion 2003/04:MJ39 av Sven-Erik Sjöstrand och Kjell-Erik Karlsson (v)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att hästar skall ges möjlighet till daglig utevistelse och att hästar skall hållas i grupp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om kunskapskrav för hästägare och att Statens jordbruksverk skall få i uppdrag att utreda möjligheterna för att sådana införs.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att förhindra att handel på hästmarknader med plågade och vanskötta djur får fortgå.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att transporterna av levande slaktdjur kraftigt skall begränsas.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att Sverige inom EU bör verka för att levande djur undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet.

Inledning

Hästsektorns betydelse i samhället har ökat kraftigt under de senaste 20–30 åren. Intresset för ridning och annan hästsport är stort och insikten om hästens betydelse för människans välbefinnande har ökat. Hästen har även stor betydelse för regionalpolitiken och landsbygdsutvecklingen.

I takt med att fler och fler människor inser och uppskattar hästens betydelse ökar också antalet hästar i Sverige. Sedan 1970-talet har antalet hästar i Sverige tredubblats. Det ökade antalet hästar innebär att fler människor har möjlighet att få en närmare kontakt med djuren, men samtidigt innebär det att de problem som tidigare fanns vad gäller hästar och hästhållning har ökat.

Hästens naturliga beteende

Enligt djurskyddslagen skall djur få möjlighet att utöva sina naturliga beteenden. Detta har vi tagit hänsyn till när det gäller exempelvis mjölkkors möjlighet att beta under sommarhalvåret. När det gäller hästar däremot finns det inga förordningar som ställer krav på hästars möjlighet till bete samt möjlighet till vistelse tillsammans med andra hästar. Hästen är ett utpräglat flockdjur. I flocken finns trygghet och grunden till välbefinnande. Får hästar inte möjlighet till detta så viktiga sociala beteende, kommer ständig oro att bryta ut när hästar under korta oregelbundna tider konfronteras med varandra. Detta är inte minst ett problem på ridskolor där hästar inte får tillbringa dagarna tillsammans i hagar utan istället tvingas samman enbart under lektioner. Hästen kommer inte att ta hänsyn till att det sitter en ryttare på ryggen utan kommer att följa sina naturliga instinkter, som är att mäta sig med andra hästar för att hitta sin plats i gruppen, där den kan känna sig trygg.

I skrivelsen om åtgärder inom hästsektorn bör det utifrån ovanstående argumentation ingå rekommendationer om hästars möjlighet till daglig utevistelse och att hästar skall hållas i grupp. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Kunskapskrav på hästägare

Fler och fler människor skaffar idag häst, vilket är mycket positivt, men samtidigt blir det allt vanligare att djurskyddsinspektörer upptäcker fall av vanvård av hästar. Det är mycket ovanligt att människor vanvårdar sina hästar på grund av dumhet eller elakhet, utan i de flesta fall handlar det helt enkelt om brist på kunskap. Människor som äger hästar skall självklart ha kunskap och förmåga att tillgodose sin hästs behov på bästa vis, men så är det tyvärr inte alltid idag.

För att hejda den dåliga utvecklingen, bör hästägare genomgå en grundläggande utbildning om hästhållning eller på annat sätt visa att de har nödvändiga kunskaper om hästens behov. I kraven på kunskap bör det bland annat ingå foderkunskap, hästars kroppsspråk och sociala beteenden, baskunskap i hovvård och baskunskap om vanliga sjukdomar samt kunskap om vad som bör finnas i ett husapotek för häst och hur dessa saker skall användas. Viktigt är också en grundläggande kunskap om utrustning och hur dess användning påverkar hästen. Utbildningen bör också visa på vilket ansvar det innebär att äga och ta hand om häst.

Vänsterpartiet anser att regeringen skall ge Statens jordbruksverk i uppdrag att utreda möjligheterna till att införa kunskapskrav på hästägare mot bakgrund av vad som anförs i motionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Transport av levande slaktdjur

Varje år ”försvinner” drygt 5 000 svenska hästar spårlöst. Högre slaktpriser utomlands, öppna tullgränser och hög efterfrågan på hästkött utanför Sveriges gränser lockar svenskar att göra illegala hästaffärer. Då vi i Sverige av tradition inte konsumerar hästkött i några större mängder är slaktvärdet för en häst lågt. En hästägare som lämnar sin häst till slakt i Sverige får cirka 2 000 kronor. I Italien, vilket är ett land där hästkött har en stor efterfrågan, betalar ett slakteri mer än det dubbla, cirka 5 000 kronor, för samma häst. De flesta svenska ”slakthästarna” lämnar Sverige via Danmark och transporteras sedan via olika färdvägar till Belgien, Italien och Frankrike. Djuren körs i förseglade fordon, i så kallad transit, till destinationslandet. Innan hästarna till sist når slakterierna byter de ägare på hästmarknader runtom i Europa. På sådana pågår handel med vanskötta, slagna, stressade och plågade djur. Vänsterpartiet anser att Sverige bör med krafttag agera inom EU för att förhindra att handel på hästmarknader med plågade och vanskötta djur får fortgå. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vänsterpartiet anser att transporterna av levande djur skall begränsas kraftigt. Eftersom det svenska folket i regel inte äter hästkött, bör djuren istället helst slaktas på plats innan transport sker. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Samma regler bör inte gälla för gränsöverskridande handel med levande djur som för vanliga varor. Detta går att motivera både ur djuromsorgssynpunkt och ur smittskyddssynpunkt, då risken för att sjukdomar sprids alltid är oerhört mycket större när levande djur transporteras jämfört med slaktkroppar. Levande djur bör undantas från EU:s regler om varors fria rörlighet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 2 februari 2004
Sven-Erik Sjöstrand (v)	Kjell-Erik Karlsson (v)