med anledning av skr. 2003/04:39 Uppföljning av skogspolitiken

Motion 2003/04:MJ25 av Björn von der Esch m.fl. (kd)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Översyn av skogspolitiken är nödvändig 2

4 Viltstammarna 3

5 Slutavverkning 4

6 Avsättning av skyddad skogsmark 4

7 Skogens kulturmiljövärden 5

8 Skogen och infrastrukturen 5

9 Ökad träanvändning 6

10 Skogsforskning 6

11 Nej till EU-gemensam skogspolitik 6

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av skogspolitiken och en sammanhållen strategi för förvaltningen av den svenska skogen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om älgstammens storlek.

3. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på ändring av skogsvårdslagen i syfte att förhindra oansvarigt skogsbruk.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inventering och avsättning av skyddad skogsmark.

5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till lagstiftning i syfte att öka möjligheterna att kompensera markägaren ekonomiskt då inskränkning i markanvändning sker till följd av förekomst av fornlämningar och kulturminnen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skogsforskningen och den skogsindustriella forskningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Sverige bör förhindra en gemensam skogspolitik inom EU.

3 Översyn av skogspolitiken är nödvändig

Skogsbruket och den därmed sammanhängande förädlingsindustrin är sedan länge en viktig svensk basnäring och är den bransch som svarar för de största nettoexportinkomsterna i vårt land. För att svenskt skogsbruk och svensk skogsindustri skall kunna utvecklas i framtiden krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler som befrämjar såväl produktions- som miljömål. Det är angeläget att dessa mål är jämställda vid utformningen av den övergripande skogspolitiken. Den kristdemokratiska politiken bygger på förvaltarskapstanken, vilket medför att skogsbrukare har att ta ansvar för kommande generationer.

Skogsvårdslagen, där miljö- och produktionsmål jämställs, är utformad för att ge skydd åt den biologiska mångfalden samtidigt som virkesförsörjningen skall vara säkrad för den svenska skogsindustrin. Denna lagstiftning har bara gällt några år, en kort tid i skogens omloppstid.

Den senaste tidens utveckling visar att en översyn av den svenska skogspolitiken är nödvändig. Efterfrågan på skogsprodukter är stor i det moderna samhället. På tio år har virkesanvändningen i Sverige ökat med 10 miljoner kubikmeter, vilket är en ökning med 13 procent. År 2002 avverkades 83,5 miljoner kubikmeter, vilket är den största avverkningen någonsin. Det beräknas att avverkningspotentialen för perioden 2005–2014 ligga på cirka 85 miljoner kubikmeter per år. Därefter kommer potentialen att ligga kring 95 miljoner kubikmeter. Efterfrågan bedöms dock fortsätta öka åtminstone 10–20 år framåt, vilket innebär att virkesförbrukningen kommer att överstiga avverkningspotentialen.

För att det svenska skogsbruket skall vara hållbart får inte den årliga avverkningen överstiga avverkningspotentialen. En nödvändig åtgärd för att höja avverkningspotentialen med bibehållna miljöhänsyn är att eliminera de uppenbara brister som finns i dagens skogsbruk, redovisade i den senaste utvärderingen av svenskt skogsbruk (SUS 2001). En fjärdedel av den återbeskogade arealen uppfyller inte skogsvårdslagens krav. Exempelvis är en miljon hektar ungskog i akut behov av röjning och nyplanteringen släpar efter med cirka 20 procent.

Omställningen till det uthålliga samhället medför också att skogen i större utsträckning skall leverera biobränslen för energiproduktion. Skogen skall samtidigt vara en plats för rekreation för allmänheten, bland annat genom jakt, bär- och svampplockning samt strövande. För att sammanjämka alla de krav som ställs på den svenska skogen och göra de rätta prioriteringarna är en översyn av den svenska skogspolitiken nödvändig. En kraftfull satsning på virkesproduktion, i kombination med högre miljöambitioner, är nödvändig. Det svenska skogsbruket skall vara hållbart både för virkesproduktionen och miljön. På längre sikt får den årliga avverkningen därför inte överstiga tillväxten.

Sveriges skogar brukas med världens kanske mest miljöanpassade metoder. Kampanjen Grönare Skog har varit en mycket omfattande satsning riktad mot det privata skogsbruket med betoning på produktion utifrån miljö- och naturvårdsåtaganden. Det är därför beklagligt att regeringen minskat resurserna till skogsvårdsorganisationen så att projektet Grönare Skog har tvingats avslutas. Den bantning av skogsvårdsorganisationen som skett under 1990-talet har påverkat resurserna för rådgivning och tillsyn negativt. Antalet tjänstgöringsdagar för tillsyn har minskat med 50 % sedan 1990 och den anslagsfinansierade rådgivningen har minskat med 48 %. Detta är särskilt beklagligt mot bakgrund av att behovet av rådgivningsinsatser snarast ökat i och med att detaljregleringen av skogsbruket avvecklats. Kristdemokraterna vill inte ha en återgång till ett mer reglerat skogsbruk, men vill i stället se ökade satsningar på rådgivning, utbildning och tillsyn. Med tydliga lagar och förordningar behövs inte detaljregleringar. Det som krävs är en ramlag som innehåller krav på återväxt, skogsskydd och naturvårdshänsyn.

Kristdemokraterna beklagar att regeringen valt att endast presentera en skrivelse och inte en proposition som tidigare utlovats.

4 Viltstammarna

Kristdemokraterna är tveksamma till att minska viltstammarnas storlek.

Under sommaren finns ett överflöd av föda medan vintertid bland annat älgarna äter främst kvistar från träden, såväl lövträd som unga tallar. I första hand tar de lövträd, men när de inte räcker till måste älgarna beta av unga tallar. De senaste 20 åren har successivt minskande arealer ungskog inneburit ett minskat foderutbud, vilket medfört att antalet älgar per areal ungskog hållits relativt konstant trots en minskande älgstam. Sedan 1995 har Sveaskog bedrivit ett foderprojekt i Halle- och Hunneberg, där skogen varit mycket hårt ansatt av älgskador. Olika sorters vide har planterats och ekar har friställts i tät skog. Projektet har nu börjat ge resultat i form av minskade älgskador på tallar. Kristdemokraterna bedömer att en ytterligare minskning av älgstammen inte är nödvändig.

5 Slutavverkning

Mot bakgrund av ett antal uppmärksammade fall av ”klipperi”, d.v.s. snabba förvärv av skogsmark som därefter slutavverkas, beslutade riksdagen 1998 att som sin mening ge regeringen till känna att en utvärdering av bestämmelserna i jordförvärvslagen och fastighetsbildningslagen borde genomföras. Genom beslut den 3 juni 1999 tillsattes Jordförvärvsutredningen med uppgift att utvärdera effekten av vissa jordpolitiska bestämmelser. I april 2001 lämnade utredningen sitt betänkande ”Ägande och struktur inom jord och skog” (SOU 2001:38). En av utredningens slutsatser är att de negativa konsekvenserna av dessa s.k. exploaterande förvärv i första hand bör motverkas genom en striktare tillämpning av skogsvårdslagen.

Trots att regeländringar i skogsvårdslagen gjorts under senare år, anser Kristdemokraterna att problemet med oansvarigt skogsbruk inte förhindras på ett tillfredsställande sätt. Därför begär Kristdemokraterna att regeringen återkommer med förslag på ändring av skogsvårdslagen i syfte att förhindra oansvarigt skogsbruk i form av s.k. klipperi.

6 Avsättning av skyddad skogsmark

Kristdemokraterna anser att naturvården skall ske med utgångspunkt i tillgänglig kunskap om de naturvärden som finns i Sverige och hur de bäst skall skyddas. Innan nya reservat inrättas i den omfattning regeringen planerar, bör det göras en bristanalys och en nationell strategi för arbetet bör formuleras.

Ett oroande problem är den ökande avverkningen av fjällnära skog, som tros höra samman med den debatt som förts under hösten om kommande inventeringar av naturvärden. Det är stor risk att de tilltänkta reservaten avverkas på grund av att markägaren oroar sig över att de skall bli reservat utan att denne får tillräcklig kompensation.

Kristdemokraterna föreslår att inventeringsarbetet skall koncentreras på de skogar där avverkningstillstånd sökts. I områden där tillstånd för avverkning sökts, skall en översiktlig inventering först göras innan tillstånd att avverka beviljas. Detta bör gälla alla fjällnära eller urskogsartade områden.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan om de ökande kraven på utnyttjande av den svenska skogen är det nödvändigt att avsättningar av skyddsvärd mark görs så ”smart” som möjligt. Omfattningen och formerna för avsättning måste fastställas genom en helhetsbedömning av behovet av tillväxt, avverkning och andra skogspolitiska mål. Bedömningen av vilka områden som är skyddsvärda måste utvärderas kontinuerligt mot bakgrund av hur förekomsten av olika arter och habitat utvecklas.

7 Skogens kulturmiljövärden

För att nå miljömålet Levande skogar har högt ställda delmål satts upp. En grundförutsättning för att nå målen för kulturmiljövården är att inventerade fornlämningar finns registrerade och att uppgifterna om lämningarna är lätt åtkomliga för markägarna. Registrering och redovisning av befintliga fornlämningar måste därför prioriteras av de kulturmiljövårdande myndigheterna. De enskilda skogsägarnas kunskaper och intresse för kulturlämningarna i skogen är en stor tillgång. Men ett fortsatt starkt engagemang är beroende av statens syn på förfoganderätten till marken. Dagens skogsägare måste på samma sätt som tidigare generationer ha rätten att bruka sin mark effektivt. Det behövs därför en översyn av lagstiftningen, som kan öppna för möjligheten till ersättning för inskränkning i brukandet inom större fornlämningar och fornlämningsområden.

Under senare år har länsstyrelserna rapporterat om allt fler skador på kulturlämningar i skogen. Nya inventeringar visar arealtäckande fornlämningar av en omfattning som kan komma att medföra betydande inskränkningar i det enskilda skogsföretaget. På sina håll finns risk för att skogsbruk och kulturminnesvård hamnar på kollisionskurs. Det har redan noterats en ökad misstro bland skogsägarna mot dagens myndighetsutövning.

Det är rimligt att de markägare som drabbas av betydande inskränkningar i nyttjandet av marken, utöver den hänsyn markägaren skall ta till allmänna intressen, skall kompenseras ekonomiskt genom en intrångsersättning.

8 Skogen och infrastrukturen

Det är inte bara genom att fortsättningsvis hålla inne nödvändiga underhållsanslag som regeringen hotar vägnätets standard och därigenom den regionala utvecklingen. Genom att successivt avsäga sig ansvaret för vägarna på den svenska landsbygden riskerar regeringen att kraftigt försämra det som i dag är knappt acceptabla transportleder. Det finns stora risker med att, såsom en statlig utredning nyligen föreslog, överföra en stor mängd allmän väg till det enskilda vägnätet. Tryggheten i systemet hotar att försvinna. Kristdemokraterna anser att staten fortsättningsvis skall ta ansvar för att god vägstandard upprätthålls i hela landet, även på landsbygden.

Anslagen till de enskilda vägarna måste öka. Därför har Kristdemokraterna i partiets budgetmotion anvisat ökade anslag till drift och byggande av enskilda vägar.

9 Ökad träanvändning

Trä är ett naturligt material som passar in i ett samhälle med uthållig tillväxt. Skog och träprodukter är kolsänkor som bromsar ökningen av koldioxid i atmosfären. Trä är också ett energibesparande material med god isoleringsförmåga.

I Sverige, liksom i Europa som helhet, är tillväxten i skogen större än avverkningarna. Detta skapar utrymme för en ökad användning av trä, exempelvis inom byggnadsindustrin. En ökad efterfrågan på trä skulle kunna ge ökade exportintäkter till Sverige. Kunskapen om miljöfördelarna med trä som byggnadsmaterial behöver föras ut till de stora europeiska länderna, som idag har en låg träanvändning per capita. I Storbritannien har kampanjen ”Timber 2000/Wood for Good”, som genomförs av träindustrierna i Sverige, Finland och Norge, pågått sedan våren 2000. Kampanjens syfte är att öka träanvändningen och förbättra attityden till trä hos såväl konsumenter som branschproffs. En enkät som genomförts bland industri- och handelsföretag i träbranschen visar att 70 procent av företagen uppger att kampanjen positivt påverkat deras försäljning.

10 Skogsforskning

Regeringen har utlovat en forskningspolitisk proposition till hösten 2004. Kristdemokraterna vill uppmana regeringen att i utformningen av forskningspropositionen beakta den utveckling som varit i Sverige på senare år när det gäller skogsforskningen. Samtidigt som universitet, högskolor och forskningsinstitut fått fler uppgifter att fylla har man i princip fått mindre medel. De bristfälliga resurserna har lett till att kvaliteten på forskning och utbildning har sänkts. Kristdemokraterna menar att staten måste ta ett ökat ansvar för den långsiktiga finansieringen av den skogsindustriella forskningen i Sverige.

11 Nej till EU-gemensam skogspolitik

I likhet med regeringen anser Kristdemokraterna att det inte skall införas någon gemensam skogspolitik inom EU. För Kristdemokraternas del är utgångspunkten att varje land självt skall råda över sina naturtillgångar i form av skog, berg, rinnande vattendrag och andra naturtillgångar. Det är angeläget att Sverige håller fast vid uppfattningen att skogspolitiken skall vara en nationell angelägenhet. Kristdemokraterna anser att Sverige skall förhindra sådana beslut som innebär att skogspolitiken blir ett EU-gemensamt politikområde, även om vårt land skulle bli ensamt bland medlemsländerna om denna uppfattning.

Stockholm den 23 januari 2004
Björn von der Esch (kd)
Sven Gunnar Persson (kd)	Johnny Gylling (kd)
Göran Hägglund (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Dan Kihlström (kd)	Mikael Oscarsson (kd)