med anledning av skr. 1999/2000:14 En hållbar utveckling av landsbygden, m.m.

Motion 1999/2000:MJ9 av Per-Samuel Nisser (m)

Regeringens skrivelse presenterar inriktningen av svenskt landsbygds-
program för perioden 2000-2006 och ett nytt mål för den ekologiska
produktionen.
Under avsnitt 4.2.4, Kompensationsbidrag i mindre gynnade områden, är
regeringens bedömning att bidrag till mindre gynnade områden bör, under
den kommande programperioden, lämnas för aktivt utnyttjade arealer av vall
och betesmark inom de mindre gynnade områdena (LFA-områdena) i norra
och södra Sverige. Detta kompensationsbidrag skall även i fortsättningen
riktas till jordbruksföretag med mjölk- och köttproduktion. Regeringen
skriver vidare att kompensationsbidraget bör bibehållas på dagens
budgeterade nivå.

I skrivelsen föreslås att gränserna för mindre gynnade områden bör förbli i
princip oförändrade. Inom stödområde 1-3 i norra Sverige bör inga för-
ändringar av nuvarande gränser för olika stödnivåer ske. Dock föreslås att
inom stödområde 4 skall en gränsjustering ske, genom att områden i södra
Värmlands län flyttas till ett stödområde med lägre ersättningsnivå.

I Jordbruksverkets utredning kring de regionala stöden sägs att
"stödområde 4 har en heterogen karaktär. Skillnaden är stor mellan de sämre
regionerna i norra delen och områden kring Vänerkusten, där förutsättningar-
na mer liknar det mindre gynnade område som omfattar de sydsvenska
skogs- och mellanbygderna, stödområde 5." I södra området är det främst
förutsättningarna för spannmål som är jämförbara. När det gäller vallen är
återväxten sämre i dessa områden. Att försämra ersättningsnivåerna för dessa
områden löser inga problem.

Totalt kan denna gränsjustering endast ge staten en besparing på omkring
10 miljoner kronor. De effekter som den enskilde kan drabbas av är av
mycket större mått. De slår mot enskilda lantbruksföretagare med animalie-
produktion som inte bor på "slätten" och inte har så mycket spannmål. Dessa
får stå för hela besparingen. Ser man på lantbrukets hela ersättningssystem,
så går spannmålsproducenten skadeslös ur denna gränsflyttning av stödom-
råden. De negativa effekterna för enskilda lantbruksföretagare, som blir
resultatet om denna skrivelse går igenom i riksdagen, är inte acceptabla. Det
måste finnas långsiktighet i de förutsättningar som ges till lantbruks-
företagarna. Det är förutsättningen för att investeringar skall göras och att
nya generationer skall våga satsa på en framtid inom lantbruksnäringen.

Jordbrukets betydelse för Värmland kan inte nog betonas, speciellt
jordbruket i Vänerbygden som är motorn för hela länets lantbruk.
Transporter, veterinärtjänst, rådgivning och service som är anpassat till hela
länet är beroende av Vänerbygden. En neddragning av ersättningarna i detta
område, med sänkt konkurrenskraft som följd, kommer att drabba övriga
delar av länet hårt.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ej genomföra gränsjusteringar i stödområdena
i Värmland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de negativa effekterna av att flytta gränser för
stödområden inom jordbruket i södra Värmland.

Stockholm den 2 november 1999

Per-Samuel Nisser (m)