med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion 1997/98:U56 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Motion till riksdagen 1997/98:U56 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

med anledning av skr. 1997/98:89 Mnskliga rttigheter i svensk utrikespolitik

Inledning

Det r tillfredsstllande att regeringen nu verlmnar en
srskild skrivelse om Mnskliga rttigheter i svensk
utrikespolitik, som tillsammans med skrivelsen om
Demokrati och mnskliga rttigheter i Sveriges
utvecklingssamarbete ger en sammanhllen bild av
regeringens syn och konkreta arbete i dessa frgor. Frn
riksdagens sida har vi lnge efterlyst en sdan presentation
frn regeringen. Nr riksdagen varje r har sammanstllt ett
betnkande omkring dessa frgor, har bristen p
motsvarande dokument frn regeringens sida varit uppenbar.
Skrivelsen r sledes vlkommen, samtidigt som det stt
regeringen valt att p kort tid presentera s mnga och s
angelgna propositioner omjliggr vl genomarbetade
motioner frn riksdagens sida. Vnsterpartiet beklagar detta
faktum och vi tvingas drfr att hr och i andra motioner
inskrnka oss till att lmna vissa synpunkter. Vi vill ocks
hnvisa till de motioner, som berr detta omrde, som vi
lmnat vid allmnna motionstiden i september 1997 eller
senare. Dr har vi som enskilt parti eller i flerpartimotioner
beskrivit vad som kan gras vad gller mnskliga rttigheter
i allmnhet, ddsstraffet, situationen i lnder som Colombia,
Algeriet, Kosovo, sttimor, Vstsahara, Kashmir m.fl.

Inledningsvis kan vi konstatera att det r en bred och detaljerad genom-
gng som grs av regeringens politik, och Vnsterpartiet kan i huvudsak
stlla sig bakom innehllet i skrivelsen. Vi instmmer till fullo i regeringens
frklaring att mnskliga rttigheter r och mste vara en prioriterad del av
svensk utrikespolitik. Detsamma gller frklaringen att mnskliga rttigheter
br vara en integrerad dimension av den svenska utrikespolitiken i dess
helhet. De principer som framlggs om att de mnskliga rttigheterna r
universella och att det r legitimt att lgga sig i hur respekten fr mnskliga
rttigheter efterlevs och upprtthlles i olika stater r grundlggande.

Skydd fr flyktingar

Desto mer frvnande r det att ett helhetsperspektiv nd
saknas i regeringens skrivelse. Tv viktiga dimensioner
saknas. FN:s flyktingkonvention frn 1951 och
tillggsprotokoll frn 1966 nmns som grundlggande fr
den svenska migrationspolitiken. Skrivelsen konstaterar:
"Tyvrr finns det brister i flyktingmottagandet" (sid 18),
samtidigt som man tycks tro att dessa brister kan tgrdas
genom Amsterdamfrdraget och std till FN:s
flyktingkommissarie. Att regeringen och dess myndigheter
genom ett verdrivet byrkratiskt och restriktivt
frhllningsstt kan sgas ha bidragit till frmlingsfientlighet
och inhumana avvisningar framkommer inte. Sverige har
fllts tre gnger i FN:s kommitt mot tortyr.
tertagandeavtalet med Republiken Jugoslavien angende
kosovoalbanerna r ett annat exempel p att Sverige inte levt
upp till en humanitr flyktingpolitik. Vidare br Sverige
infr EU:s nsta regeringskonferens om ett nytt frdrag
verka fr att EU ansluter sig till Europakonventionen om
mnskliga rttigheter. Slutligen vill vi erinra om att
mnskliga rttigheter inte bara r en utrikespolitisk frga.
Som framgr av ovanstende har MR-frgor i hgsta grad en
inrikespolitisk dimension. Detta vill vi ge regeringen
tillknna.

Ett problem nr det gller Sveriges hantering av flyktingrenden r de
ambassadrapporter och yttranden som ofta ligger till grund fr stllnings-
taganden. Kvaliteten p rapporter nr det gller mnskliga rttigheter varierar
starkt. De r inte sllan bristflliga fr att inte sga undermliga. En
ambassad har ofta svrigheter att hantera dessa renden p ett bra stt, den
har ju som huvuduppgift att vrna om goda relationer mellan Sverige och
ambassadens vrdland samt att frmja svenska fretags marknadspositioner i
den aktuella staten.

Fr att lsa dessa problem borde Sverige flja Kanadas exempel och
beakta ambassaderna som jviga i asylrenden. Fr att mjliggra en kritisk
debatt om ambassadernas rapportering om situationen fr de mnskliga
rttigheterna br det ske en rlig samlad publicering av dessa rapporter. En
god frebild finns i USA:s utrikesdepartements rliga publikation Country
Reports on Human Rights Practices. Kvinnornas, barnens och de
homosexuellas situation br alltid belysas i srskilda avsnitt. Detta vill vi ge
regeringen till knna.

Krigsmaterielexport

nnu mer anmrkningsvrd r frnvaron av en diskussion
om hur politiken nr det gller mnskliga rttigheter
frhller sig till den svenska krigsmaterielpolitiken. Endast
p ett stlle, avsnittet 4.3. om att "Frmja, frebygga och
reagera - verktyg fr pverkan", nmns mjligheten att
genom "villkor fr bistnd, krigsmaterielexport m.m." (sid
25) agera bilateralt. Att regeringen direkt och indirekt genom
att ge tillstnd fr krigsmaterielexport till lnder vilka
uppenbart krnker mnskliga rttigheter eller befinner sig i
vpnade konflikter aktivt bidrar till att legitimera regimers
vergrepp framgr inte. Fr Exportkontrollrdet anges att
man skall beakta situationen nr det gller mnskliga
rttigheter i det land dit man avser att exportera
krigsmateriel. Likafullt finns det tyvrr mnga exempel p
svensk krigsmateriel som exporteras till lnder dr brotten
mot mnskliga rttigheter av mnniskorttsorganisationer
som Amnesty International och Human Rights Watch
bedms som bde grova och omfattande. Dit hr bl.a.
Indonesien, Indien, Pakistan m.fl. I frlngningen leder den
politiska praktiken i frgan om krigsmaterielexporten till att
man bryter mot de intentioner som i andra sammanhang
gller fr svensk utrikespolitik och till att Sveriges
trovrdighet i MR-frgor minskar avsevrt. Anmrkningsvrt
r att inget av den hr problematiken tas upp i denna
regeringsskrivelse om mnskliga rttigheter i svensk
utrikespolitik.

Oviljan att se sambandet mellan krigsmaterielexport och frutsttningarna
fr en positiv utveckling av respekten fr de mnskliga rttigheterna r tydlig
i fallet Chile. Chile har sedan 1990, d en demokratiskt vald president utsgs,
befunnit sig i en mycket mtlig demokratiseringsprocess. Man kan knappast
hvda att det rder normala demokratiska frhllanden i Chile, nr den frre
diktatorn Pinochet sg till att i den nya konstitutionen ge sig sjlv
mjligheten att utnmnas till senator i parlamentet. Fram till den 11 mars
1998 var Pinochet armchef. Ngon sanningskommission eller domstol har
inte tagit stllning till de tusentals mord, fngslanden och frsvinnanden som
Pinochet ytterst r ansvarig fr. Trots detta har den svenska regeringen givit
tillstnd till och aktivt frmjat exporten av JAS-plan till Chile. Signalen r
tydlig, den svenska regeringen har inga betnkligheter vad gller svagheten i
demokratin i Chile. Frsljning av svenska JAS-plan r viktigare n att bidra
till att det chilenska folket fr utveckla demokratin. Oavsett om frhand-
lingarna med Chile om exporten av JAS r lngt framskridna mste fr-
sljningen stoppas eftersom frsljningen utgr ett hinder fr demokratins
utveckling i Chile och ett hot mot den militra maktbalansen i Latinamerika.
Detta vill vi ge regeringen tillknna.

Ekonomiska och sociala
rttigheter

Skrivelsen anger att "de ekonomiska och sociala
rttigheterna kommer att ges kad vikt i svensk utrikes- och
bistndspolitik" (sid 16). Det r ett riktigt angreppsstt. I det
internationella arbetet har motsttningarna mellan nord och
syd kat. Frn nord r kritiken hrd mot mnga u-lnder nr
mnniskors individuella rttigheter att bilda partier eller
kritisera sin regering inte respekteras. Samtidigt kan dessa
lnder med rtta kritisera europeiska lnder och USA fr
ovilja att bidra till att frdela resurserna mer jmnt i vrlden.
FN:s sociala toppkonferens i Kpenhamn 1995 antog tydliga
ml om att minska skuldbrdan fr de fattigaste lnderna och
att ka det internationella bistndet. Arbetet med att gra de
fattigaste lnderna skuldfria och gra det mjligt fr dem att
satsa p utbildning och hlsovrd istllet fr att betala rntor
gr dock mycket lngsamt. Och det internationella bistndet,
inklusive det svenska, har minskat istllet fr att ka. I
OECD:s rapport frn 1997 konstaterades att bistndet var det
lgsta p 40 r.

Skrivelsen ppekar att de rika lnderna folkrttsligt inte r skyldiga att ge
bistnd eller bidra till utvecklingen. Det m vara riktigt. Politiskt och
moraliskt, dremot, finns det otvetydigt en sdan skyldighet. Arbetet med de
mnskliga rttigheterna mste sledes innehlla bda komponenterna -
kollektiva sociala och ekonomiska rttigheter - och individuella fri- och
rttigheter.

Olika aktrer

Skrivelsen beskriver olika aktrers roll, hur Sverige som stat
kan agera multilateralt, bilateralt, men ocks genom aktivt
std till starka enskilda organisatrer och genom att stlla
krav p svenska fretag. Det r viktigt att se att
mjligheterna r stora, om man inte begrnsar sig till rena
regeringskontakter. Ngot konfunderande r emellertid
beskrivningen av eventuella risker med att framfra kritik
bilateralt. Regeringen skriver:

Om budbraren tycks bagatellisera budskapet med antydningar om att detta
bara r en eftergift fr hemmaopinionen eller av andra skl inte behver tas
s allvarligt, liksom om budbraren r okunnig om landets svrigheter, frtar
det frsts en del av effekten (sid 30).

Hr borde skrivelsen ha konkretiserats - vilka svenska
erfarenheter finns av "dliga" budbrare? r det regeringen
eller ngon enskild svensk organisation som har gjort
"eftergifter fr hemmaopinionen"? Hr vill vi srskilt
framhlla den unika mjlighet att agera som folkrrelser
ibland kan ha, nr regeringsrepresentanter inte nr fram.

Strk demokratin

Demokratisk utveckling och respekten fr mnskliga
rttigheter hr intimt ihop och betingar varandra, vilket inte
minst pongteras i regeringens andra skrivelse Demokrati
och mnskliga rttigheter i Sveriges utvecklingssamarbete.
Demokrati frutstter att mnskliga rttigheter, vad gller
medborgares rtt och mjlighet att delta i beslutsprocessen,
respekteras. Rtten till fria och korrekta val utgr en
ndvndig del i en demokrati (sid 47). Sverige har direkt
eller via FN, EU, OSSE m.fl. aktrer givit aktivt std till att
genomfra flerpartival i mnga lnder. Erfarenheterna frn
dessa valobservatrer r att deras nrvaro har bidragit till att
valen kunnat genomfras p ett korrekt stt. Men det har
ocks framgtt tydligt att valobservatrer br vara p plats
bde i god tid fre och efter sjlva valet fr att kunna bidra
till att valen frbereds p ett korrekt stt och att eventuella
maktskiften kan ske i god ordning.

FN-konventioner och
kvinnors och barns
rttigheter

Sverige har ratificerat de viktigaste FN-konventionerna och
har drmed frbundit sig att frverkliga dessa. Detsamma
gller de deklarationer som Sverige stllt sig bakom vid de
stora FN-konferenserna. En uppfljning br ske
kontinuerligt fr att se till att Sverige agerar i enlighet med
internationella konventioner och verenskommelser. Ingen
konvention, som ratificerats av Sverige br lmnas t sidan,
men vad gller vissa konventioner mste ett srskilt aktivt
arbete bedrivas internationellt. Det gller omrden dr
Sverige har speciella kunskaper och erfarenheter ssom
jmstlldhet, barnets rttigheter, hllbar utveckling och
kampen mot antipersonella minor.

Nr det gller FN:s konvention om kvinnans rttigheter br denna srskilt
uppmrksammas med tanke p att starka politiska och religisa krafter i en
rad lnder, exempelvis Iran och Afghanistan, mobiliserats fr att undertrycka
kvinnorna, berva dem deras rtt till utbildning, politiskt inflytande och
mjligheter till frsrjning. I ngra lnder har kvinnofrtrycket urartat till
ren
frfljelse av kvinnor. Vi har tagit del av FN:s generalsekreterares srskilda
rapport till generalfrsamlingen om Afghanistan av den 17 mars och utgr
frn att den fljs upp med konkreta insatser fr att frmja mnskliga
rttigheter och fr att stoppa frtrycket av i synnerhet kvinnor. Men ven i
mer utvecklade lnder kan man se hur kvinnornas mjligheter att tillvarata
sina mnskliga rttigheter stoppas eller till och med inskrnks.

I frgan om barnens rttigheter r uppfljningen av efterlevnaden av FN:s
konvention srskilt viktig, eftersom barn har avsevrt mindre mjlighet att
tala fr sin egen sak. Att behovet av uppfljning i hg grad r motiverat visar
de frhllanden under vilka barn i mnga lnder tvingas leva. Vrlden r full
av barn utan frldrar. I mnga lnder tvingas barn att p egen hand frsrja
sig p gatan dr de blir offer fr kriminalitet, prostitution eller andra former
av grov exploatering.

Interna konflikter

1900-talets konflikter har besttt av krig mellan stater. Vid
ingngen till 2000-talet r dock vpnade konflikter i allt
hgre grad interna. Det internationella samfundet kan i
ngon mn hantera konflikter mellan stater, och FN-stadgan
reglerar skyldigheten fr FN och skerhetsrdet att agera nr
en konflikt hotar internationell skerhet. Men det "finns i dag
inte ngot sjlvklart politiskt forum fr att diskutera och
granska brott mot den internationella humanitra rtten i
interna vpnade konflikter" (sid 59). Vid den hearing om
mnskliga rttigheter som utrikesutskottet anordnade i
Sveriges riksdag den 19 mars togs frgan upp om FN
behvde frses med nya stadgar fr att kunna bidra till
lsningar i interna konflikter. Svaret frn folkrttsexperter
frefll vara entydigt nej. Det r orealistiskt att tro att ngon
frndring av FN-stadgan kan ske. FN har de verktyg som
behvs och kan, nr man vill, hitta lsningar. Vad som fattas
r politisk vilja. Vad Sverige och FN kan gra r att lyssna
till de varningar och rapporter som kommer. Lkaren
Christina Doctare pekade p hur mnga kvinnor i f.d.
Jugoslavien som till olika FN-organ tidigt lmnat vittnesml
om vldtkter. Dessa hade dock i sin tur inte gtt vidare med
vittnesmlen. Varningssignaler av den hr arten mste tas p
allvar. Sverige mste n intensivare frska skapa
mjligheter i FN s att man kan frhindra folkmord som i
Centralafrika och massakrer av den typ som ger rum i
Algeriet, Colombia etc.

Frsoning eller upprttelse

I s gott som samtliga lnder som intrtt i en
demokratiseringsfas uppstr frgan om hur brott begngna
under ratal eller decennier av diktatur eller krig skall
hanteras. Frst r det viktigt att klargra att denna situation
r en helt annan n den som rder i de lnder dr problemet
med strafflshet (impunity) existerar (s. 45). I flera lnder
fungerar strafflsheten s att vissa grupper, militr och polis,
inte kan talas fr brott de bevisligen begtt. Fr att skapa ett
fungerande rttssystem dr r det av avgrande betydelse att
strafflsheten avskaffas och att alla brott beivras och lagfrs.
Det r viktigt att Sverige aktivt driver den frgan
internationellt.

Sydafrikas modell med en sannings- och frsoningskommission nmns
ofta som exempel p hur uppgrelsen med gamla ofrrtter och vergrepp
kan se ut. Mnga bedmare r dock klara ver att det r ett unikt arbete som
dr sker. Det universella r den vikt som lggs vid att dokumentera vilka
brott och vergrepp som har begtts. S har ven skett i Centralamerika. Om
denna dokumentation automatiskt skall leda till straff eller amnesti r nsta
frga. I lnder dr brott begtts och amnesti utfrdats - exempelvis i Peru
eller Chile - men dr ngon frsoning inte uppntts, har den frsta delen av
processen - en grundlggande kartlggning av brotten - inte utfrts. Utan
sanning r det svrt att uppn frsoning. Ett unikt exempel p att frsoning
trots allt kan uppns utan att brotten utreds r sannolikt Moambique. Dr
har inga krav p nationell sanningskommission fr att utreda brott som
begtts under inbrdeskriget stllts. Dremot tycks det finnas lokala
ceremonier fr att genom arbetsinsatser erbjuda den som i kriget begtt
vergrepp att frsonas med familj eller slktingar till offren. Fr svenskt
vidkommande framstr det dock angelget att understryka betydelsen av att
samla vittnesml och dokumentera vad som hnt.

Sanktioner

Nr det gller tgrder mot stater som begr brott mot
mnskliga rttigheter tillmpas ibland sanktioner.
Sanktionsvapnet har dock tillmpats p ett diskutabelt stt. I
fallet Sydafrika krvde en rad folkrrelser sanktioner mot
apartheidregimen. Under lng tid avfrdades dessa krav av
mnga lnders regeringar med olika argument. ven den
svenska regeringen upptrdde p det sttet. Efterhand kom
dock sanktioner av olika slag igng, vilka med stor
sannolikhet medverkade till apartheidregimens strtande.

I fallet Irak har sanktionerna ftt en helt annan effekt n vad som var
avsett. Befolkningen har ftt lida oerhrd nd och diktaturen har inte
pverkats - kanske strktes diktaturen trots folkets lidande.

Sanktionsvapnet kan sl mycket olika och tillmpas p mnga olika stt
och p skilda niver. Kravet p sanktioner har dock en sida som inte kan
frbises. Det fungerar opinionsbildande och kan drigenom pverka utveck-
lingen i de lnder mot vilka sanktionskravet riktas. Idag torde det exempelvis
kunna riktas mot importen till Europa av produkter frn de av Israel
ockuperade omrdena. Det r inte den ekonomiska effekten som r
betydelsefull i ett sdant sammanhang utan den politiska. Kravet p
ekonomiska sanktioner vergr i en politisk sanktion som ibland kan vara
mer verkningsfull n den ekonomiska effekten. Grundlggande nr det gller
alla typer av sanktioner r att de mste ha ett aktivt std av folkligt
frankrad
opposition i det land som r freml fr sanktioner. I annat fall r de klart
kontraproduktiva. Detta vill vi ge regeringen tillknna.

Hemstllan

Hemstllan

Med hnvisning till det anfrda hemstlls

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige skall verka fr att EU ansluter sig till
Europakonventionen om mnskliga rttigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om frhllandet mellan den svenska krigmaterielexporten och
Sveriges trovrdighet nr det gller respekten fr mnskliga rttigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om en samlad rlig publicering av ambassadernas rapportering om
situationen nr det gller de mnskliga rttigheterna i deras respektive
vrdlnder,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om att Sverige i FN:s skerhetsrd n intensivare frsker finna
mjligheter fr FN att frhindra massakrer av den typ som ger rum i
Algeriet, Colombia etc.,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till knna vad i motionen
anfrts om villkoren fr verkningsfulla sanktioner.

Stockholm den 27 mars 1998

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bckstrm (v)

Owe Hellberg (v)

Tanja Linderborg (v)

Eva Zetterberg (v)