med anledning av skr. 2012/13:121 Riksrevisionens rapport om Skolinspektionens prövningar av ansökningar från enskilda som vill bli skolhuvudmän

Motion 2012/13:Ub14 av Ibrahim Baylan m.fl. (S)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förtydligande i lagstiftningen i fråga om bedömningen av påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Motivering

Det finns en kraftig överetablering av gymnasieskolor. Allt för många skolor har tillåtits att starta och på många håll i landet riskeras en oordnad nedläggning av skolor under de kommande åren. Riksrevisionen har granskat prövningen av enskilda som ansöker om att bli godkända som skolhuvudmän. Riksrevisionen rekommenderar i sin granskning regeringen att ge Friskolekommittén i uppdrag att överväga om lagstiftningen behöver förtydligas i fråga om bedömningen av påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Regeringen svarar att den avvaktar Friskolekommitténs olika ställningstaganden för att därefter överväga om det finns behov av ytterligare åtgärder på området. Riksrevisionen är inte först med att påtala behovet av att regeringen förtydligar lagstiftningen. Skolinspektionen föreslog i en skrivelse till regeringen redan i december 2010 (U2010/7633/G) att regleringen, till den del den avser påtagliga negativa följder på lång sikt för elever och kommuner, ska ses över och tydliggöras, t.ex. när det gäller hur bestämmelserna ska tillämpas om flera ansökningar inkommer från enskilda om att godkännas som huvudman i en viss kommun. Skolinspektionen pekade i sin skrivelse också på det förhållandet att myndighetens prövning av negativa följder utgår från den enskildes uppskattade elevantal i ansökan och att det inte blir några följdverkningar om verksamheten sedan utökas.

Trots Skolinspektionens skrivelse har regeringen inte vidtagit några åtgärder för att förtydliga lagstiftningen och inte heller gett Friskolekommittén i uppdrag att utreda frågan om påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Regeringen bör förtydliga frågan om bedömningen av påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas.

Kommunernas inflytande över nya fristående skolors etablering behöver kraftigt stärkas och kommunerna och de fristående skolorna behöver börja samarbeta kring etablering, dimensionering och nedläggning av skolor för att inte eleverna ska komma i kläm och deras utbildning bli lidande.

För Skolinspektionens godkännande av fristående förskoleklass, grundskola eller grundsärskola krävs att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt. Detta är dock inte fallet för godkännande av en fristående gymnasieskola. Det kan vara en av anledningarna till att vi nu ser en kraftig överetablering av gymnasieskolor, och regeringen bör se över denna reglering i syfte att minska risken för överetablering av skolor, vilket tvingar elever att byta skola mitt under sin gymnasieutbildning.

Stockholm den 10 april 2013
Ibrahim Baylan (S)
Louise Malmström (S)	Håkan Bergman (S)
Caroline Helmersson Olsson (S)	Thomas Strand (S)
Gunilla Svantorp (S)	Adnan Dibrani (S)
Cecilia Dalman Eek (S)