med anledning av prop.2000/01:94 Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005

Motion 2000/01:Kr2 av Margareta Andersson och Birgitta Carlsson (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att öka antalet programminuter per vecka som är tolkade till
teckenspråk och att det minst fördubblas.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att fler program än i dag förses med textremsa.

Motivering

Döva och hörselskadade har lika stort behov av information,
underhållning och kunskapsinhämtande som alla andra medborgare.
Sveriges Television AB har här genom sitt avtal med staten ett speciellt
ansvar eftersom företaget är det enda som har ett public service-avtal.
Man är idag också den enda TV-kanal som sänder program på
teckenspråk.

Sändningarna inskränker sig till en timme och 25 minuter i veckan.
Måndag-fredag sänds fem minuter nyheter varje dag och på lördagar sänds en
timme med barn- och ungdomsprogram, debatt, kultur och nyheter. Det är
således fråga om ett försvinnande litet programutbud, jämfört med det utbud
som de flesta andra språkgrupper kan tillgodogöra sig i dagens digitala me-
dievärld, med ett stort antal radio- och TV-kanaler.

SVT har därför ett särskilt stort ansvar för att döva och hörselskadade får
ett ökat utbud av information och kultur via teckenspråkiga program. I
propositionen Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002-2005 finns dock inga
förslag om utveckling av det teckenspråkiga programutbudet, trots att
regeringen anser att program på olika minoritets- och invandrarspråk samt
anpassning av programverksamheten till funktionshindrade skall vara särskilt
prioriterade områden i public service-uppdraget. SVT måste därför ges ett
tydligt uppdrag att i största möjliga utsträckning utöka sitt teckenspråkiga
programutbud, dock till minst dubbla antalet programminuter, under den
kommande avtalsperioden. Detta bör ges regeringen till känna.

Ett annat sätt om än sämre för många döva och hörselskadade är att fler
program blir textade. En positiv faktor med textning av program är att fler
grupper som har svårt att uppfatta talat språk på TV får glädje av textning.
Det kan röra sig om invandrare som inte kan så mycket svenska men som kan
ha nytta av att samtidigt se texten. Döva och hörselskadade som inte har lärt
sig teckenspråket på grund av att de blivit skadade längre fram i livet har
också god nytta av att fler program blir textade. Fler textade program är
nödvändigt för att alla, oavsett funktionshinder, skall kunna tillgodogöra sig
SVT:s program på lika villkor. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 5 april 2001

Margareta Andersson (c)

Birgitta Carlsson (c)