med anledning av prop.1992/93:61 Ändrat huvudmannaskap för vissa institutioner inom ungdomsvård och missbrukarvård

Motion 1992/93:So12 av Sten Söderberg (-)

Riksdagen fattade i maj 1991 ett principbeslut om att
huvumannaskapet för de särskilda ungdomshemmen skulle
föras över från kommuner och landsting till staten.
Riksdagen ställde, mot bakgrund av de problem som
konstateras, två huvudsakliga krav på verksamheten, dels
att alla som behöver det skulle kunna beredas plats, dels att
en väl differentierad vård skulle erbjudas. Regeringen
borde snarast utreda förutsättningarna för
huvudmannaskapsförändringen som förutsågs kunna vara
genomförd år 1992. Även missbrukarvårdens organisation
borde utredas i sammanhanget.

En av regeringen tillsatt särskild utredare lämnade sitt
förslag, Tvångsvård inom socialtjänsten -- ansvar och
innehåll (SOU 1992:18), i februari 1992.

I föreliggande proposition föreslås att staten får ett
samlat huvudmannaskap för de särskilda ungdomshemmen
och LVM-hemmen. En ny statlig myndighet, Statens
institutionsstyrelse, föreslås bli inrättad. Inom myndigheten
skall finnas en organisation med särskilda ungdomshem och
LVM-hem. Institutionsstyrelsen föreslås få ansvaret för
planering och drift av de aktuella hemmen. En särskild
organisationskommitté avses tillsättas omedelbart för att
förbereda huvudmannaskapsförändringen och lämna
närmare förslag till den nya myndighetens organisation.
Myndigheten bör enligt propositionen inrättas den 1 juli
1993 och bl.a. få till uppgift att träffa avtal med de
nuvarande huvudmännen om övertagande av de särskilda
ungdoms- och LVM-hemmen. Övertagandet bör
huvudsakligen kunna slutföras under år 1993, dock senast
före den 1 juli 1994. I propositionen föreslås vidare att
finansieringen av institutionerna skall ske genom
vårdavgifter från kommunerna och genom statliga bidrag
via statsbudgeten. Statens institutionsstyrelse beräknas
erfordra medel motsvarande kostnader för ca 40 tjänster.
Särskilda medel beräknas för personalutbildning och
utvecklingsverksamheter. Den nya myndigheten föreslås få
ansvaret för att anvisa plats vid den institution som i varje
enskilt fall bedöms lämpligast. Härigenom beräknas en
behövlig differentiering av vården kunna ske, bl.a. för att
kunna tillgodose behovet av enheter med särskilt hög
bevakningsgrad. Verksamheten vid institutionerna bör
organiseras så att behövlig vård huvudsakligen skall kunna
ges regionvis.

I propositionen föreslås endast lagändringar som
bedöms nödvändiga för själva
huvudmannaskapsförändringen. I övrigt bör ändringar av
lagstiftningen anstå till dess erfarenheter vunnits från den
nya organisationen. Förändringarna i lagstiftningen bör
träda i kraft den 1 juli 1993.

Allmänt

Fördelarna med ett samlat ansvar för LVM-hemmen och
de särskilda ungdomshemmen överdrivs enligt min mening.
Hur en ny myndighet kan medföra bättre vårdinnehåll har
jag svårt att se. Den föreslagna nya myndigheten, Statens
institutionsstyrelse, bör ej bli en verklighet.

En regionalisering av verksamheten blir ej heller
lösningen på ett önskat institutionsutbud. Bättre är att
använda de specialinstitutioner som idag fungerar bra även
om det kan medföra vistelser på annan ort än hemorten.
Klientunderlaget skall ses mot befintliga institutioner.

Utbildning, forskning och utveckling fungerar idag bra
på institutioner, sjukhus och universitet.

Beträffande frågan att det endast skall finnas en typ av
LVM-hem så vänder jag mig mot förslaget att det skall
finnas endast en typ av LVM-institutioner.

Beträffande bestämmelserna om utslussning, så bör de
införas i LVU och inte i socialtjänstförordningen.

Sekretessfrågorna är mycket viktiga och skyddet för de
registrerades integritet tar enligt min mening över behovet
av register i den nya verksamheten.

Förslaget avvisas.

Förslaget till finansiering avvisas då det blir alltför
betungande för kommunerna.

Till detta kommer att förslaget är för kostsamt att
genomföra i en tid av ekonomisk kris. Kostnaderna för
förändringarna är större än nyttan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1992/93:61,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den institutionella ungdoms- och
missbrukarvården.

Stockholm den 5 november 1992

Sten Söderberg (-)