Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2017/18:177 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Motion 2017/18:4125 av Tomas Tobé m.fl. (M, L, C, KD)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2017/18:177
Tilldelat
Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad
2018-04-11
Bordlagd
2018-04-12
Granskad
2018-04-12
Hänvisad
2018-04-13

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

De senaste årens utveckling med bristande resurser och sjunkande resultat inom polisen har lett till att allt fler sexualbrott blir liggande i väntan på utredning. Samtidigt är sexualbrotten svårutredda och ställer höga krav på de som arbetar med brotten. Utsattheten för sexualbrott ökar och vi vet att mörkertalen är stora och att få vågar anmäla. Unga är särskilt utsatta. Bland unga kvinnor i åldern 16–24 år uppgav 14 procent att de hade utsatts för minst ett sexualbrott under 2016.

De förslag som nu presenteras med utgångspunkt i 2014 års sexualbrottskommitté kommer, inte minst vad gäller det nya oaktsamhetsbrottet, att bidra till att förbättra de straffrättsliga förutsättningarna för att lagföra brotten. Av lagen kommer det dessutom att framgå att gränsen mellan straffbar och straffri gärning dras vid om deltagandet i en sexuell handling har skett ofrivilligt och att valet att delta måste komma till uttryck för att det ska anses vara frivilligt. Att använda frivillighet som utgångspunkt kan ha viss positiv normativ verkan även om det inte i sig kan väntas leda till fler fällande domar.

Att vända den negativa utvecklingen vad gäller sexualbrott kommer dock att kräva mer än de förslag som regeringen har presenterat. Straffen för våldtäkt är alltför låga med straffskalor som i princip varit oförändrade sedan brottsbalken infördes för mer än 50 år sedan. Stödet till brottsoffren och rättsväsendets hantering av sexualbrott måste förbättras. Fler gärningsmän som gjort sig skyldiga till våldtäkt och andra former av sexualbrott ska lagföras och dömas till strängare straff.

När det gäller våldtäktsbrottet så vill vi, i motsats till regeringen, skärpa straffen för våldtäkt av normalgraden. Regeringens förslag missar att skärpa straffen för 80 procent av våldtäkterna. Vi föreslår att straffminimum för våldtäkt av normalgraden höjs från fängelse två år till fängelse tre år. De allra flesta våldtäktsmålen i domstol utgörs just av våldtäkt av normalgraden. Straff ska motsvara brottets allvar men straffen för våldtäkt av normalgraden har i princip inte förändrats sedan brottsbalken infördes. Samtidigt har straffen för andra brott höjts mot bakgrund av den skärpta syn på integritetskränkningar som samhällsutvecklingen medfört. En skärpning av straffen för våldtäkt av normalgraden skulle innebära att brottet värderas på ett mer likvärdigt sätt i förhållande till de skärpningar av andra grova våldsbrott som genomförts i lagstiftningen under senare år. Som en konsekvens av att straffminimum höjs justeras även maxstraffet för våldtäkt av normalgraden till fängelse i sju år.

 

 

Tomas Tobé (M)

 

Roger Haddad (L)

Johan Hedin (C)

Andreas Carlson (KD)

 

 

Yrkanden (1)

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Justitieutskottet
    Betänkande 2017/18:JuU29
    Utskottets förslag
    Bifall
    Kammarens beslut
    Bifall

Behandlas i betänkande (1)

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.