med anledning av prop. 2012/13:55 Ny lag om kontroll av ekologisk produktion

Motion 2012/13:MJ5 av Kew Nordqvist (MP)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens lagförslag.

Motivering

Alliansens partier, och inte minst Centerpartiet, brukar förespråka i första hand frivilliga åtgärder. Särskilt när det gäller miljöfrågor och frågor kring mat och jordbruk.

Centerpartister i regeringen, inklusive landsbygdsministern, brukar prata om behovet av att minska administrativt ”krångel”. Särskilt när det gäller lantbrukare och småföretagare.

Utgångspunkten för regeringens förslag är ett EU-regelverk om kontroll av ekologisk produktion. Detta regelverk omsätts nu i svensk lag. Alliansregeringen brukar göra så lite som möjligt i samband med att man genomför EU-regler.

Regeringen brukar prata om betydelsen av en jämn spelplan och lika spelregler för svenska och andra företag, inte sällan just på jordbruksområdet.

Ett motsägelsefullt förslag

På samtliga dessa punkter bryter alltså regeringens förslag om ny lag om kontroll av ekologisk produktion mot vad regeringen brukar säga eller göra.

• Förslaget kommer att försvaga det frivilliga kontrollsystem för ekologisk produktion som i första hand lantbrukare men också bl.a. handeln har byggt upp under lång tid.

• Förslaget kommer att öka det administrativa krånglet för detta kontrollsystem och de lantbrukare som väljer att ansluta sig och bekosta kontrollen.

• Förslaget går långt utöver vad EU-reglerna kräver.

• Förslaget kommer att snedvrida konkurrensen till nackdel för verksamheter med säte i Sverige.

Regeringen vill nu alltså in och peta i det existerande frivilliga – och framgångsrika – kontrollsystemet. Och regeringen gör det på ett sätt som helt i onödan ökar krånglet med t.ex. reglerna kring att överklaga och krav på att tillämpa delar av förvaltningslagen.

Vissa av dessa procedurregler kommer enbart att gälla inhemska certifieringsorgan. Det blir fritt fram för certifieringsorgan med säte i andra länder att verka i Sverige och slippa dessa krångliga regler. Regeringens förslag snedvrider alltså konkurrensen, till nackdel för verksamheter baserade i Sverige.

När regeringen skickade ut sina förslag till olika parter för synpunkter kom det mycket negativa kommentarer från dem som är närmast berörda av förslaget. Sådant brukar regeringen ta stor hänsyn till. Särskilt när det gäller näringslivet. Särskilt när det handlar om mat och jordbruk. Men i detta fall har regeringen bara gjort några justeringar på marginalen, inte när det gäller den centrala frågan.

Regeringen tycks ha missat poängen. Ekologisk certifiering är något som lantbrukaren söker frivilligt. Skickar man t.ex. inte in de handlingar som behövs för att få certifieringen så får man inte certifieringen. Däremot är det en poäng att se till att lantbrukare som söker certifiering inte ”fuskar”. Detta har det existerande frivilliga systemet lyckats hantera. Det finns oss veterligen inga rapporter om problem med att man bryter mot certifieringens regler i Sverige. Tvärtom skulle man önska sig att andra frivilliga system fungerade lika bra. Regeringen försöker här laga något som inte är trasigt.

Det är bara att instämma med de remissinstanser som anser att regeringens förslag bottnar i ett myndighetsperspektiv i stället för i ett bonde- eller konsumentperspektiv. Konsumenterna har t.ex. högt förtroende för Kravs märke.

Regeringens hantering av kontrollen av den ekologiska produktionen avviker alltså kraftigt, på flera sätt, från det som regeringen brukar säga sig stå för. Frågan ställer sig osökt: Varför ska just ekologisk produktion drabbas? Möjligen handlar det om ett missförstånd i fråga om EU-regelverket och om det egna förslagets konsekvenser.

Regeringens förslag, EU-reglerna och förslagets konsekvenser

Lagförslaget tycks bygga på en missuppfattning om EU-regelverket. En sak är att kraven i EU:s förordning 882/2004 är tillämplig även på ekologisk produktion. En helt annan sak är om alla dess krav behöver vara tillämpliga på märkning av ekologisk produktion. Att livsmedelslagstiftningen också omfattar vissa redlighetsfrågor är inget argument för att detaljerade kontrollregler som motiveras av säkerhetsaspekten överförs till ett område som totalt saknar denna säkerhetsaspekt.

Regeringens förslag går långt utöver vad som krävs av EU-förordningarna. Detta är inte sakligt motiverat. Jag delar de synpunkter om detta som framförts av bl.a. Krav och LRF. Märkning av ekologiska produkter är inte en fråga om livsmedelssäkerhet, utan en fråga om redlighet. Det blir därför en onödig administrativ börda att koppla kontrollen av märkningen till regelverket för kontrollen av livsmedelssäkerhet. Regeringen tror felaktigt att detta ”bör underlätta för de ekologiska producenterna eftersom de i många fall också följer livsmedelslagstiftningen …”. Detta är en bedömning som med kraft avvisas av företrädare för de företag som berörs. Regeringen har också fel i sin uppfattning att ”de negativa konsekvenserna kommer främst att beröra företag som inte följer det ekologiska regelverket”. Regeringens förslag kommer att försvåra den övergång till ekologisk produktion som Miljöpartiet menar är framtiden för ett blomstrande svenskt lantbruk och en förutsättning för att uppnå miljömålen. Jag tar därför bestämt avstånd från regeringens bedömning ”att förslaget i vart fall inte har negativa miljökonsekvenser”.

Handlar det om en missuppfattning så går det att rätta till – om man vill. Om regeringen vill försvåra för just den ekologiska produktionen är det en annan sak.

Stockholm den 30 januari 2013

Kew Nordqvist (MP)