med anledning av prop. 2012/13:148 Genomförande av blåkortsdirektivet

Motion 2012/13:Sf8 av David Lång (SD)

Förslag till riksdagsbeslut

1.Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på ett system om en arbetsmarknadsprövning före utfärdandet av ett blåkort.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om definieringen av ”högkvalificerad arbetskraft”.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om restriktioner efter anställningens andra år med avseende på vissa yrken.

4.Riksdagen begär att regeringen genomför direktivets möjlighet till begränsning i likabehandling när det gäller stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning samt förfaranden för att erhålla bostad.

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en standardiserad giltighetstid för EU-blåkortet på ett år.

6.Riksdagen avslår lagförslaget i fråga om möjligheten till permanent uppehållstillstånd efter fyra års arbete i Sverige enligt blåkortets regler.

7.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på bostad.

8.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på försörjning av blåkortsinnehavarens familj.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inkomstkrav för den som har familj.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avslag på blåkortsansökan vad gäller anställningar hos företag som har påförts sanktioner.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inkorrekta eller otillräckliga handlingar vid ansökan.

Inledning

Sverigedemokraterna är kritiska till en generell arbetskraftsinvandring. Detta då vi anser att de arbeten som förmedlas först och främst ska tillsättas av inhemsk arbetskraft. Vi anser också att en generell arbetskraftsinvandring kan leda till lönedumpning då våra lönenivåer sällan eller aldrig överensstämmer med nivåerna för arbetare från tredjeland. Med detta sagt vill vi dock inte stänga dörren helt till en kvalitativ och kvantitativt begränsad arbetskraftsinvandring i de yrken där det råder en tydlig brist på arbetskraft. Blåkortsdirektivet riktar sig just mot högkvalitativ arbetskraft från tredjeland. Som helhet finner vi en hel del positiva aspekter i direktivet. Dessvärre har regeringen, i syfte att implementera detta i svensk lag, misstolkat eller medvetet underminerat vissa förutsättningar som vi i Sverigedemokraterna ser

som centrala för att blåkortsdirektivet ska få en positiv effekt. Därför vill vi göra riksdagen medveten om vår inställning och hur Sverigedemokraterna ser på blåkortsdirektivet.

Behov och begränsningar

En grundläggande förutsättning för att bevilja en utlänning ett blåkort måste vara att det finns ett tydligt behov av dennes kompetens. Detta bör ske genom en arbetsmarknadsprövning. I direktivet anges i kapitel 8.2 att varje medlemsstat innan utfärdandet av ett blåkort först får kontrollera om den berörda platsen inte kan tillsättas med nationell arbetskraft eller arbetskraft inom gemenskapen. Om så är fallet innebär det skäl till avslag. Vi förundras över regeringens val att bortse från detta i sin proposition och vill att detta skrivs in som en förutsättning för godkännande. Grunden till en framgångsrik och vinstgivande arbetskraftsinvandring är att det på arbetsmarknaden finns ett behov. Vi vill därför att regeringen inte utesluter en arbetsmarknadsprövning innan godkännande av ett blåkort.

Definitionen på ”högkvalificerad” arbetskraft bör vara att minst en högskole- eller universitetsexamen finns. Enligt direktivet ska högre yrkeskvalifikationer avse kvalifikationer som kan styrkas genom bevis på högre utbildning eller, om undantag från detta föreskrivs i nationell lagstiftning, motsvarande relevant yrkeserfarenhet om minst fem år. I Sverige finns inga sådana undantag och det är därför felaktigt av regeringen att endast godta yrkeserfarenhet som bevis på högre kvalifikation.

Enligt direktivet får medlemsstater efter två års laglig anställning ge den anställde tillträde till arbetsmarknaden på samma sätt som medlemsstaternas egna medborgare. Vi menar att uppehålls- och arbetstillstånd enligt blåkortsdirektivet inte är skäl för att likställas med inhemsk arbetskraft. Så länge utlänningen är här som ett resultat av en ansökan om blåkort, ska också regler i enlighet med blåkortsdirektivet gälla.

Grunden i blåkortsdirektivet är arbete. En ansökan godkänns för en högkvalificerad tredjelandsmedborgare om denne uppfyller vissa krav, inte minst kan visa upp ett bindande anställningskontrakt för att visa att anledningen till hitresan är arbete. Vi ser därför inget skäl till likabehandling gällande stipendier, studiemedel, andra bidrag och lån som avser sekundärutbildning, högre utbildning och yrkesutbildning samt förfaranden för att erhålla bostad. Detta vill vi att regeringen skriver in som en begränsning, vilket är helt i enlighet med direktivet.

Direktivet uttrycker att medlemsstaterna själva är fria att bestämma blåkortets giltighetstid inom en maxgräns på fyra år. Vi anser att denna giltighetstid bör begränsas till ett år. Därefter kan utlänningen ansöka om förlängning.

När en blåkortsinnehavare har arbetat i Sverige sammanlagt fyra år, kan denne enligt regeringens förslag beviljas permanent uppehållstillstånd. Detta anser vi att regeringen ska stryka ur propositionen. Om en utlänning är

högkvalificerad och erhåller en bra lön, innebär inte detta automatiskt att denne gör det för alltid. Ett blåkort är ett arbetstillstånd som gäller under en begränsad tid under vissa förutsättningar, ingen grund för permanent uppehållstillstånd. Det kan även noteras att EU:s angivna status som ”varaktigt boende” innebär en krock med vårt inhemska system för permanent uppehållstillstånd.

Bostad och trygghet

Regeringen anför i sin proposition att den inte tänker utnyttja möjligheten att ställa krav på att blåkortsinnehavaren kan uppvisa bostad vid ansökningstillfället. I direktivet anges att medlemsstaterna får kräva att sökanden kan uppge sin adress på den berörda medlemsstatens territorium. Sverigedemokraternas inställning är att detta krav bör införas som ett kriterium för att erhålla ett blåkort.

Det är enligt oss helt och hållet blåkortsinnehavarens ansvar att sörja för sin familj. Om utlänningen inte lyckas med det, så att familjen behöver utnyttja de svenska sociala trygghetssystemen, är det vår inställning att blåkortet ska dras in.

Enligt direktivet ska medlemsstaterna bedöma innehavarens försörjningsmedel utifrån hänsyn till vilken typ av medel det rör sig om och inkomsternas regelbundenhet och får beakta nivån för nationella minimilöner och personer samt det antal familjemedlemmar som den berörda personen har. För att kunna göra detta på ett enkelt och standardiserat sätt, föreslår vi att innehavaren även måste kunna uppvisa ytterligare en medelinkomst för varje hemmavarande vuxen som inte förvärvsarbetar. Detta innebär i praktiken att om arbetaren bor tillsammans med sin make/maka och denne inte arbetar, måste blåkortsinnehavaren kunna uppvisa 2,5 gånger genomsnittslönen. Detta anser vi vara rimligt, eftersom det annars finns risk för att en större familj med flera barn lever på vad som egentligen är under existensminimum. Detta då arbetaren inte vill riskera att förlora sitt blåkort.

Återkallande och kontroll

Om utlänningen vid ansökan anger en arbetsgivare som har påförts sanktioner för icke deklarerat arbete eller anställning av en utlänning som saknar rätt att vistas i Sverige, bör ansökan avslås. Regeringen avser att inte använda denna möjlighet, medan vi anser att en sådan arbetsgivare inte bör betraktas som trovärdig. En av grundförutsättningarna för ett blåkort är att kunna uppvisa en anställning på minst ett år. Vi ser en risk för att dessa företag inte kan leva upp till det avtalet, och vi hänvisar till vårt förslag om sanktionsdirektivets implementering.

Om en utlänning inte inkommer med en korrekt ansökan ska en kort tidsfrist på två veckor ges för att komplettera denna. Om inga kompletteringar inkommer inom denna frist, ska detta per automatik leda till avslag.

Stockholm den 23 april 2013

David Lång (SD)