med anledning av prop. 2009/10:113 Effektreserven i framtiden

Motion 2009/10:N10 av Kent Persson m.fl. (v)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ytterligare konsekvensanalys och vikten av statens ansvar för elförsörjningen innan en förändring av effektreservens omfattning eventuellt beslutas.

Motivering

I propositionen föreslår regeringen att en successiv övergång till en marknadslösning ska ske genom en stegvis nedtrappning av den centralt upphandlade effektreservens omfattning med början 2011 och fram t.o.m. den 15 mars 2020. Giltighetstiden för lagen (2003:436) om effektreserv föreslås förlängas t.o.m. sistnämnda datum. Regeringen avser att meddela föreskrifter om effektreservens storlek och hur stor andel av reserven som ska skapas genom avtal om minskad elförbrukning. Den systemansvariga myndigheten föreslå kunna ingå avtal om minskad elförbrukning även med elleverantörer och inte endast med elanvändare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 16 mars 2011.

Det svenska energisystemet har svagheter. Säkerhetsproblem och reparationer har inneburit att flera kärnkraftsreaktorer fått stå avstängda under längre perioder de senaste åren. I februari 2010 var tre av reaktorerna avstängda för underhållsarbete och den totala kapaciteten uppgick till endast 60 %, vilket har lett till höga elpriser som drabbat de elintensiva företagen och hushållen hårt. Detta har tydliggjort att kärnkraften är en otillförlitlig energikälla och ger en ryckighet i elförsörjningen som har negativa konsekvenser för svensk sysselsättning, konkurrenskraft och välfärd.

Under denna vinterns energikris har effektreserven utgjort ett väsentligt bidrag till den svenska energiförsörjningen. Vi anser att det har varit tryggt att veta att Svenska kraftnät kunnat beordra fram ytterligare el. Regeringen konstaterar i sin proposition att en minskad omfattning av effektreserven innebär minskade möjligheter för Svenska kraftnät att hantera en ur effektsynpunkt kritisk situation. Ändå anser regeringen att effektreserven är redo att successivt fasas ut och att det på längre sikt inte krävs något organ med övergripande ansvar för att tillhandahålla effekt. Konsekvenserna av detta behandlas mycket kortfattat i propositionen. Det underlag som regeringen vilar sin bedömning på har också fått kritik. Exempelvis menar Statskontoret att de problem som en sådan marknadslösning eventuellt skulle medföra inte analyseras i tillräckligt stor utsträckning eller på ett tillfredsställande sätt.

Vänsterpartiet menar att en översyn av effektreserven kan vara nödvändig. Det är dock nödvändigt med ytterligare analyser av vilka konsekvenser en förändring av effektreserven kan få för en tryggad svensk elförsörjning till konkurrenskraftiga priser. Ett oförytterligt krav är att det inte innebär att staten frånhänder sig det yttersta ansvaret för svensk elförsörjning. Det krävs ett tydliggörande om att en utfasning av effektreserven inte kan innebära att staten frånhänder sig det yttersta ansvaret för svensk elförsörjning eller att de politiska verktygen för att säkra elförsörjningen inskränks. Sådana konsekvensanalyser bör inväntas innan beslut fattas om en eventuell nedtrappning av effektreservens omfattning. Det bör riksdagen ge regeringen till känna.

Stockholm den 11 mars 2010
Kent Persson (v)
Wiwi-Anne Johansson (v)	Peter Pedersen (v)
Gunilla Wahlén (v)