med anledning av prop. 2007/08:60 Fjärrvärmelag m.m.

Motion 2007/08:N9 av Tomas Eneroth m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Fjärrvärmenämnden ska pröva fjärrvärmeprisets skälighet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Fjärrvärmenämnden tillsammans med parterna ska ta fram en metod för bedömning av fjärrvärmeprisets skälighet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redogörelse för resultatet av Fjärrvärmenämndens arbete.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att klimatinvesteringsstödet ska fortsätta.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska utreda möjligheterna att skynda på sammankopplingen av olika fjärrvärmesystem.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska undvika krav på dubbelt uppgiftslämnande.

Motivering

Fjärrvärmens utbyggnad inleddes i slutet av 1940-talet i Sverige och har sedan dess pågått kontinuerligt. Under 2006 distribuerades drygt 47 TWh fjärrvärme. Av denna mängd användes ungefär 60 procent för uppvärmning av bostäder, 30 procent för uppvärmning av servicesektorns lokaler och 10 procent för värmebehov inom industrin. Fjärrvärme utgör i dag den dominerande uppvärmningsformen på centralorten i mer än 240 av totalt 290 kommuner i landet. Omkring 48 procent av det totala uppvärmningsbehovet för bostäder och lokaler tillgodoses av fjärrvärme. Den största utbyggnaden av fjärrvärme sker i dag i småhusområden. Ännu täcker fjärrvärme bara 9 procent av uppvärmningsbehovet i småhus.

Det finns en stor potential för en ökad elproduktion i fjärrvärmeanläggningarna. Trots att nära hälften av all uppvärmning kommer från fjärrvärmen produceras endast 6 procent av vår el i kraftvärme. Av de drygt 160 värmeverk som idag framställer fjärrvärme utnyttjar bara vart fjärde möjligheten att samtidigt producera el. Om vi skulle nå upp till den finska nivån skulle vi genom de redan befintliga fjärrvärmenäten, enligt Svensk Fjärrvärme, kunna öka kraftvärmeproduktionen från dagens cirka 7 TWh till drygt 20 TWh.

Fjärrvärme har en viktig roll i omställningen av energisystemet. Den utbyggnad som skett av fjärrvärmen har bidragit till ett kraftigt minskat oljeberoende, ett effektivare energiutnyttjande, en allt högre användning av förnybara bränslen, en förbättrad tätortsmiljö och minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser. Genom olika former av energipolitiska omställningsstöd främjas en utbyggnad av fjärrvärme. Fortfarande finns stödet för byte från direktverkande elvärme i bostadshus till bl.a. fjärrvärme kvar men regeringen avskaffade redan våren 2007 möjligheten att få stöd till investeringar i exempelvis fjärrvärme för den som ville byta bort sin oljepanna, och fr.o.m. 2009 avskaffas klimatinvesteringsstödet.

Fjärrvärmenämnden

Fjärrvärmenämnden ska enligt regeringens förslag fatta beslut om medling och därefter medla mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder. Regeringen vill dock inte att Fjärrvärmenämnden ska kunna pröva vad som är att anse som skäliga villkor för fjärrvärme. Detta är ett avsteg från Fjärrvärmeutredningens förslag om att en fjärrvärmenämnd ska pröva vad som är att anse som skäliga villkor för fjärrvärme och lämna en rekommendation i frågan. Vi tycker att det är märkligt att regeringen valt att lagstifta om krav på dialog men inte på resultat och anser också att det är fel av regeringen att särskilt förbjuda Fjärrvärmenämnden att pröva prisfrågan, särskilt då regeringen i propositionen själv konstaterar följande:

Det kan antas att de flesta förhandlingar mellan fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder kommer att gälla priset för fjärrvärme. Fjärrvärmenämndens rekommendationer i fråga om vad som är att anse som skäliga villkor för fjärrvärme skulle därmed främst avse skäligheten av priset för fjärrvärme.

Det enda argument som regeringen för fram för att förklara varför priset inte ska kunna prövas av Fjärrvärmenämnden är att det idag inte finns en utarbetad metod för att man ska kunna avgöra vad som är skäligt pris eller inte. Detta är enligt oss ett alldeles för defensivt sätt att se på frågan. Vi vill i stället att Fjärrvärmenämnden, enligt vårt förslag nedan, ges i uppdrag att i dialog med parterna ta fram en metod som kan ligga till grund för en trovärdig bedömning av vad som är att anse som en skälig prissättning av fjärrvärme.

Fjärrvärmens prisproblem

Fjärrvärmen är en svensk successtory som tack vare en mängd goda exempel i svenska kommuner nu även går på export till länder som bygger upp eller om sina energisystem. Potentialen är stor. Även i Sverige fortsätter nu utbyggnaden med allt mer finförgrenade nät, och de gröna certifikaten som den socialdemokratiska regeringen införde har också stimulerat en kraftig ökning av elproduktionen genom att värmeverk byggts om till kraftvärmeverk som förutom värme också producerar el. Men det finns också orosmoln, varav det faktum att prissättningen sker helt fritt på en monopolmarknad är det mest påtagliga.

Eftersom fjärrvärmeföretagen alla har monopol på sin respektive lokala fjärrvärmemarknad finns alltid en risk för att prissättningen inte är optimal. Oavsett om prissättingen går rätt till eller inte är själva misstanken om att priset skulle kunna vara eller komma att bli oskäligt tillräckligt för att avskräcka nya kunder från att investera fast sig hos en monopolleverantör. Kombinationen av monopol med fri prissättning och i vissa fall mycket generösa bonusprogram leder dessutom till att förtroendet för fjärrvärmeföretagen riskerar att försvagas. Senaste årens prisutveckling har också varit kraftig, vilket redovisas tydligt i den s.k. Nils Holgersson-undersökningen som bostadsorganisationerna SABO, HSB, Fastighetsägarna, Riksbyggen och Hyresgästföreningen genomfört. Konkurrensverkets rapport om konkurrensen i Sverige 2006 understryker också indikationer på att företagen utnyttjar sin dominerande ställning. Tillsammans riskerar detta att hota den fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmen, vilket skulle vara ett allvarligt bakslag för klimatomställningen. Detta inser såväl fjärrvärmebranschen, som övriga aktörer på värmemarknaden, och de har därför gemensamt uppmanat regeringen att stödja en utveckling av värmemarknaden. Regeringen har dessvärre, trots fjärrvärmekundernas och fjärrvärmebranschens gemensamma krav på att en prisprövning ska införas, inte förmått att leverera något skarpt förslag om detta i sin fjärrvärmeproposition.

Vi socialdemokrater anser att fjärrvärmekundernas ställning måste stärkas. I ett annat naturligt monopol, elnäten, utövar Energimarknadsinspektionen idag priskontroll. Det vore rimligt att fjärrvärmekunder på samma sätt som elnätskunderna kunde få priset prövat av en oberoende instans. Likt Svensk Fjärrvärme, HSB, SABO, Fastighetsägarna m.fl. remissinstanser anser vi också att det måste införas någon form av prisprövning. Ett sätt att göra detta vore att, som i Fjärrvärmeutredningens förslag, låta Fjärrvärmenämnden också prova prissättningens skälighet. Prisprövningen skulle t.ex. kunna baseras på av parterna gemensamt fastställda principer samt likt prövningen av elnätavgifternas skälighet göras i efterhand. Av stor vikt är också att prisprövningen också kopplas till sanktioner. Kriterier för dessa kan utvecklas i samråd med parterna. Fjärrvärmenämndens arbete med prisprövningen bör påbörjas skyndsamt – frånvaron av prisprövning riskerar att försämra förtroendet för fjärrvärmen och därmed förutsättningarna för angelägen fortsatt utbyggnad. Utvecklingen av Fjärrvärmenämndens arbete bör dessutom följas noga av regeringen, och inom ett år från fjärrvärmelagens ikraftträdande bör regeringen återkomma till riksdagen med en redogörelse för utvecklingen. Om Fjärrvärmenämndens prisprövning inte ger resultat kan det vara nödvändigt att i stället ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska fjärrvärmeprisernas skälighet.

Fjärrvärmens fortsatta utbyggnad

Regeringens avskaffande av klimatinvesteringsstödet innebär även det sämre förutsättningar för ett finmaskigare kraftvärmenät samt att uppförandet av bioraffinanderier, som producerar såväl drivmedel som värme och el, kan komma att skjutas på framtiden. För att öka effektiviteten i fjärrvärmenäten och ge fler industrier möjligheten att bidra med sin spillvärme vill vi se en utvecklig där olika fjärrvärmenät kopplas samman med varandra i lokala och regionala system. Därför vill vi också att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om hur detta kan skyndas på.

Ökad uppgiftslämning måste ge ökad nytta

Ett fjärrvärmeföretag ska framöver i större utsträckning lämna uppgifter om verksamhetens drift- och affärsförhållanden. En ökad genomskinlighet är i slutändan bra för kunderna men för att denna ska ge resultat krävs också att fjärrvärmepriset kan prövas enligt de förslag vi redovisat ovan. Enbart ökad genomlysning av fjärrvärmeföretagens drift- och affärsförhållanden förändrar inte det faktum att fjärrvärmemarknaden är ett lokalt monopol med begränsade förhandlingsmöjligheter för enskilda kunder.

Vi ser gärna att nya uppgifter samlas in och kompletterar befintlig statistik men enligt SCB innebär regeringens förslag att företagens administrativa börda ökar i onödan, och SCB menar att motsvarande uppgifter i stället kan hämtas från den statistik som SCB har tillgång till. Vi anser därför att regeringen ska eliminera den onödiga administration som orsakas av det dubbla uppgiftslämnandet. Regeringen bör också ta initiativ till att samordna myndigheternas uppgiftsinsamlande från företagen så att dubbelt uppgiftslämnande helt kan undvikas.

Stockholm den 6 mars 2008
Tomas Eneroth (s)
Carina Adolfsson Elgestam (s)	Alf Eriksson (s)
Berit Högman (s)	Eva-Lena Jansson (s)
Börje Vestlund (s)	Karin Åström (s)
Krister Örnfjäder (s)