med anledning av prop. 2005/06:160 Moderna transporter

Motion 2005/06:T29 av Lennart Fremling m.fl. (fp, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vägverket bör få regeringens uppdrag att senast under 2008 tillsammans med kommunerna genomföra en inventering av behovet av infrastruktur för säker cykeltrafik.

Inledning

Regeringens proposition 2005/06:160 Moderna transporter framhåller i allmänna ordalag betydelsen av fler och säkrare cykelvägar för folkhälsa, miljö, trafiksäkerhet samt barns och ungdomars tillgång till det allmänna vägnätet. Beträffande cykeltrafikens fysiska infrastruktur säger regeringen att det är angeläget att planeringsmodeller och prioriteringsmetoder utvecklas. Men om regeringens mål om att cykeltrafikens andel av antalet resor ska öka krävs mer än så. Sedan flera decennier minskar cyklingens andel av resorna.

En säker infrastruktur

Erfarenheten från utbyggnad av cykelbanor och cykelvägar i Sverige och utomlands visar att det finns en stor latent efterfrågan på cykling. För att
cyklandet ska öka måste det finnas tillgång till en säker infrastruktur. Detta måste man beakta när man kartlägger behoven och bedömer den samhällsekonomiska avkastningen.

Cyklisternas behov av säkra vägar har hittills inte beaktats i tillräcklig utsträckning i planeringen. En studie av hur frågan hanterades i den nationella vägplanen och länstransportplanerna under den förra planeringsomgången, som avsåg tolvårsperioden 2004–2015, visar på låg ambitionsnivå i många län och på stora brister i redovisningen av behoven. Problemet uppmärksammades redan år 2000 i Vägverkets nationella strategi för ökad och säker
cykeltrafik, men verket har först nu inlett arbetet med att ta fram en modell för hur behoven ska inventeras och redovisas. Den kommer att vara färdig i slutet av 2006.

Planering av cykelvägar

Ett ytterligare problem är att länen och regionerna redovisar planerade satsningar under olika rubriker och ofta på ett ospecificerat sätt tillsammans med andra utgiftsposter. Detta i kombination med dålig uppföljning gör det mycket svårt för medborgarna att se vad som egentligen görs för cyklisterna. Att döma av muntliga besked från flera län tillhör cykelvägarna de investeringar som fått stryka på foten när regeringen omdirigerat medel till bl.a. Trollhättepaketet.

Regeringen ger inget besked i propositionen om när nästa planeringsomgång kommer att äga rum utan nöjer sig med att konstatera att man i avvaktan på en sådan fullständig planeringsomgång vid behov kan genomföra förenklade revideringar av långsiktsplanerna. Det kan finnas skäl för ett sådant synsätt, men en långvarig väntan på en ny planeringsomgång riskerar att gå ut över cyklisterna, vars behov fick stå tillbaka i den senaste omgången.

För att regeringen och riksdagen ska kunna bedöma behoven av investeringar i infrastruktur för cykling krävs att Vägverket tillsammans med kommunerna genomför länsvisa inventeringar med utnyttjande av den metod som nu är under framtagande. Detta arbete bör vara slutfört senast under 2008 så att man därefter kan bedöma om ytterligare statliga medel erfordras för att inom rimlig tid åstadkomma den utbyggnad av infrastrukturen som behövs för att målet om cykelresornas växande andel av persontrafiken ska kunna infrias. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 5 april 2006
Lennart Fremling (fp)
Tuve Skånberg (kd)	Annika Qarlsson (c)
Rigmor Stenmark (c)