med anledning av prop. 2004/05:72 Förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn

Motion 2004/05:MJ17 av Anita Brodén m.fl. (fp)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning1

Förslag till riksdagsbeslut2

Inledning2

Behovet av förbättringar inom djurskydds- och livsmedelstillsynen3

Djurskydd3

Livsmedelssäkerhet4

Kontroll och säkerhet på EU-nivå5

Kontroll och säkerhet på nationell nivå6

Förbättrat centralt och regionalt stöd7

Rapporteringsskyldighet7

Samrådsgrupper8

Möjligheter till ingripande mot kommuner vid brister i tillsynen8

Finansieringen av tillsynen9

Övriga ändringar i livsmedelslagen10

Märkning11

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett breddat mandat för den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en förbättrad beredskap och tydligare beslutsvägar vad gäller hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar bl.a. länkade till mat.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att ytterligare tydliggöra de centrala myndigheternas huvudansvar för en likvärdig kontroll i hela landet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att EU:s nya tillsynsdirektiv (EG) 882/2004 efterlevs.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ansvaret på central nivå för säker mat - från jord till bord - skall ligga hos en myndighet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om överflyttning av tillsynsansvaret från små kommuner.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte ha tvingande krav på samrådsgrupper.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att mer kraftfullt följa upp utbildningssituationen för inspektörer.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en god återkoppling när centrala myndigheter begär in information från fältet.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillsyn av icke stationär verksamhet, såsom cirkusverksamhet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om öppenhet och tillgänglighet vad gäller resultaten av tillsynen.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om avgiftssystemet.

Inledning

Folkpartiet har under många år aktivt verkat för en förbättrad djurskydds- och livsmedelstillsyn. Vi har drivit dessa frågor kommunalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. Målsättningen för våra ansträngningar har varit att utforma en gemensam europeisk djurskydds- och livsmedelskontroll. Vi är därför positiva till att EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, bildats. Efter ett stort antal skandaler som BSE, dioxinkrisen och avloppsslam i djurfoder, insåg den EU-kommission som tillträdde 1999 att radikala grepp måste till för att EU-medborgarna skulle kunna köpa och äta sin mat med någorlunda visshet om att livsmedlen på marknaden är säkra. Vi anser också att vi bör stödja en förbättrad livsmedelssäkerhet och livsmedelskontroll i utvecklingsländerna. Detta kan exempelvis ske genom EU, WTO och FAO. Vår devis har varit "från jord till bord" där vi anser att hela livsmedelskedjan skall innefattas - från gödselmedel och kemikalier pååkrarna, via vegetabilier och foderkedjan, djurens uppfödning ända fram till matsalar, kiosker och butiker. Vår devis har också alltid varit renlighet, redlighet, spårbarhet och transparens. WHO hävdar att de europeiska länderna måste bygga upp just säkerhetskedjor från jord till bord och att det stora felet idag är att det är olika myndigheter inom länderna som ansvarar för varsin del av kedjan. Det finns flera rapporter som belyser svensk ansvarsfördelning som visar en nästan extrem brist på samordning, övervakning och totalt ansvar. Folkpartiet välkomnar nu ett samlat grepp på dessa frågor samtidigt som vi är förvånade över den tidsutdräkt som skett trots att problemen uppmärksammats i ett flertal utredningar under lång tid.

Idag kan ingen avgöra exakt vilka ingredienser som finns i maten eller vilka produktionsmetoder som använts, vilket skapat oro och ångest. Problemen med matförgiftningar och zoonotiska smittämnen, exempelvis salmonella, växer. Idag blir allt fler bakteriestammar resistenta mot all antibiotika, vilket kan innebära att relativt enkla sjukdomar kan få allvarliga följder främst för barn, svaga och gamla.

Folkpartiet anser att allt skall vara spårbart. Upptäcks patogena bakterier eller farliga kemiska substanser i en färdig produkt, så skall det gå att spåra tillbaka från den hamburgare du har i handen, till det foder som t.ex. innehåller PCB. Den andra vägen likadant - om PCB upptäcks i ett parti foderråvara, skall det snabbt gå att spåra uppåt i kedjan och stoppa hamburgaren.

Behovet av förbättringar inom djurskydds- och livsmedelstillsynen

Folkpartiet delar regeringens uppfattning att det finns ett tydligt behov av förbättringar inom såväl djurskydds- som livsmedelstillsynen. Vi anser att det är nödvändigt att tillsynen blir likvärdig över landet samt att tillsynsmyndigheternas ansvar för tillsynen tydliggörs och stärks.

Djurskydd

Djurskyddstillsynen har nyligen granskats av Riksrevisionen. Folkpartiet framförde i samband med denna rapport att vi är angelägna om att djurskyddsfrågorna prioriteras så att Sveriges generellt sett goda djurskydd upprätthålls på bästa sätt. Vi välkomnade därför Riksrevisionens granskning av djurskyddstillsynen. I rapporten framkom bland annat att man anser att Jordbruksverket inte varit tillräckligt drivande vad gäller djurskyddet. Det har saknats relevanta underlag till länsveterinärer och kommuner. Det har inte heller tydliggjorts för kommunerna vilka krav som ställs på en fungerande tillsyn. Vi anser det vara av vikt att de brister som förts fram rättas till.

Folkpartiet vill garantera djuren ett värdigt liv och en anständig död. Medvetna konsumenter som väger in djurhållningsaspekter i sina val av livsmedel är ett viktigt styrmedel. En dålig djurhållning är inte bara etiskt oförsvarbart utan innebär även en hälsorisk för konsumenten. Andra styrmedel för ett bättre djurskydd är lagar och förordningar. Folkpartiet vill minimera tiderna för slakttransporter, vi anser att slakt skall ske så nära djurens uppfödningsplatser som möjligt. Vi menar att Sverige inom EU skall verka för ett borttagande av exportbidragen. Som ett första steg bör samtliga medlemsstater kontrollera att EU:s djurskydds- och transportdirektiv följs innan bidrag utbetalas.

I motionen med anledning av riksrevisorernas rapport yrkade vi bland annat på

1. att kommunerna upprättar en tillsynsplan,

2. att samverkan över kommungränserna vad avser inspektörsverksamheten skall underlättas,

3. att behovet av en allsidig spegling av veterinärorganisationen,

4. att behovet av adekvat utbildning för djurskyddsinspektörer,

5. att djursjukdomsdatabasen snarast bör upprättas,

6. att mer likvärdiga tillsynsavgifter,

7. att förbättrade rutiner vad gäller information och rapportering till och från EU.

Länsveterinärerna har en stor betydelse för djurskyddstillsynen. De har ålagts nya uppgifter utan medföljande resurser, Folkpartiet anser inte att det är tillfredsställande. Vi anser därför att en översyn över medelstilldelningen till länsveterinärernas verksamhet bör göras i samband med den av riksdagen beställda utredningen om veterinärorganisationens verksamhet.

Forskningsinsatser inom djurskyddsområdet är av avgörande betydelse för utveckling och förbättring. Forskning om djurens naturliga beteende har lett till inredda burar samt förbättrad hantering vid transporter och slakterier. Detta bör utvecklas ytterligare. Det bör också ställas krav på välutbildade djurinspektörer för att ge legitimitet åt inspektion och avgifter. Idag finns ingen obligatorisk utbildning eller krav på utbildning för kommunens djurskyddsinspektörer. Folkpartiet har påtalat detta i tidigare motioner.

Livsmedelssäkerhet

Under sommaren 2004 utbröt en legionellaepidemi. Det rådde vid det tillfället stor osäkerhet rörande olika myndigheters ansvar.

Det är givetvis oerhört allvarligt när ansvarsfördelningen mellan myndigheter inte är helt klar. Smittskyddsinstitutet är en expertmyndighet utan informationsansvar. Informationsansvaret åvilar Livsmedelsverket och berörda kommuner. Övergripande ansvar vid spridande av smitta delas av kommuner och Socialstyrelsen. Ansvariga på Smittskyddsinstitutet framförde i media vid det aktuella tillfället att de känner sig "lätt förvirrade på myndigheten" om vem som har ansvaret. Denna oklarhet riskerar att allvarligt kunna drabba den enskilde medborgaren.

Från och med 1 januari 2005 tillämpas EG-bestämmelserna om spårbarhet. De skall säkerställa att man kan följa ett livsmedel från jord till bord och tillbaka igen. De nya bestämmelserna gäller alla typer av livsmedel, inklusive ämnen som är avsedda för eller kan förväntas ingå i ett livsmedel, liksom för livsmedelsproducerande djur och foder. Spårbarhet är nödvändigt för att kunna dra tillbaka otjänliga livsmedel, förebygga fusk samt för att ge konsumenterna rätt till trygga och säkra livsmedel. Livsmedelsföretagarna har krav att spåra ett steg bakåt och framåt i livsmedelskedjan samt ett egenkontrollsystem.

Kontroll och säkerhet på EU-nivå

Vi liberaler vill verka för säkrare och sundare livsmedel. Målsättningen bör vara att utforma en gemensam europeisk politik för livsmedelssäkerhet, så att människor kan känna trygghet med vad de äter.

Vi är positiva till att EFSA, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, bildats. Den tillkom delvis som en följd av BSE-skandalen. Det är nu viktigt att Sverige inom EU verkar för att myndigheten får de resurser och det mandat som behövs. Myndigheten har hittills inte fått det fulla ansvar som vi anser att den borde när det gäller kontroll och möjligheter att föreslå sanktioner. Rättssystemet är i princip en nationell angelägenhet, även på livsmedelsområdet, men det finns fall då det är nödvändigt att ha sanktionsmöjligheter på EU-nivå. Det handlar till exempel om när ett livsmedelsproblem som drabbar konsumenterna uppstår i ett land och landets egna myndigheter uppenbarligen saknar förmåga eller vilja att ta itu med frågan. Vi anser därför att Sveriges regering skall verka för ett breddat mandat för den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Vi anser det också vara av stor vikt att tillse att EU:s nya tillsynsdirektiv efterlevs. Det är nödvändigt att tillse att kommunala och landstingskommunala anläggningar följer Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 882/2004. Dessa anläggningar står för produktion och distribution av mat till bland annat barn, gamla och sjuka.

Vi har från vårt håll drivit frågan om salmonella mycket hårt och framgångsrikt i EU. Inom EU förändrar man nu salmonellalagstiftningen så att det i hela unionen år 2008 kommer att införas ett kontrollsystem som mer liknar det svenska. Även om flera steg i rätt riktning har tagits inom dessa områden är det viktigt även i fortsättningen att Sverige prioriterar dessa frågor inom EU-samarbetet.

Kontroll och säkerhet på nationell nivå

Den svenska livsmedelskontrollen behöver skärpas och bli mer likvärdig över hela landet. Sverige har idag en nivå på livsmedelskontrollen som torde vara bland de allra svagaste i den utvecklade delen av världen. Det finns flera rapporter som visar en stor brist på samordning och övervakning av livsmedelssäkerheten i Sverige.

Det krävs en tillsyn som är effektiv och mer likvärdig i hela landet. Det krävs en tillsyn som skapar trygghet och förtroende och ger rättvisa villkor för företagen. Det måste vara absolut klart att Livsmedelsverket har det slutgiltiga ansvaret för att det finns en likvärdig tillsyn i hela landet, oberoende av vem som utför kontrollen. Livsmedelsverkets ansvar innebär en kontroll av kontrollanterna och ett ansvar för att de som utför kontrollerna har en adekvat utbildning. Här finns ett ansvar för att utvärdera olika utbildningars relevans.

Ett samlat livsmedelsverk bör innehålla fler nödvändiga funktioner, som exempelvis inte kommer att finnas i den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA). Inom EFSA finns ingen enhet för kost/hälsa, inga som helst försök att definiera kvalitet (regler för kött i korv etc). EFSA skall enbart syssla med vetenskapliga säkerhetsbedömningar.

Ett svensk livsmedelsverk måste, utöver kontrollfunktionerna, också ha tillräckliga resurser för att upprätthålla en vetenskapligt hög nivå, även för frågor som nutrition (kostlära) och att ge underlag för fullgod information till medborgarna om maten. Som medborgare måste vi alltså kunna lita på väl fungerande säkerhetssystem, vilket kräver en total öppenhet och insyn i myndigheternas arbete.

Folkpartiet anser att det fulla ansvaret på nationell nivå för säker mat - från jord till bord - skall ligga hos en myndighet. Vi anser att Livsmedelsverket bör ges ansvar för hela ledet när det gäller livsmedelssäkerhet, också de delar som t.ex. rör djurfoder som nu ligger på Jordbruksverket. Myndigheten bör arbeta utifrån den övergripande målsättningen om god folkhälsa och trygga konsumenter som kan fatta egna välgrundade beslut. Det betyder strikta egenkontrollprogram och en identisk kontroll över hela landet.

Att samordna systemet är inte detsamma som att alla parter måste eller bör sitta på samma plats. Självklart måste ett samlat kontrollsystem ha en lokal/regional organisation, då lokal- och personkännedom är viktigt.

Detta är inte bara en fråga om konsumentskydd utan också en rättvisefråga mellan företagarna i branschen, som måste ha samma regler och krav på sig oberoende av i vilken kommun de verkar. Allt annat snedvrider konkurrensen.

Folkpartiet anser att tillsynsmyndigheternas ansvarsfördelning måste vara fullständigt kristallklar. Det är först då tillsynen kan bli effektiv och trygghet förmedlas. Sverige bör också driva på att samma perspektivskifte sker i EU-samarbetet.

Förbättrat centralt och regionalt stöd

För att djurskyddstillsynen skall kunna fungera i kommunerna krävs ett förbättrat centralt och regionalt stöd. Det handlar om utbildningsinsatser men också om gemensamma kontrollmatriser och datasupport.

Det är av största vikt att samtliga djurskyddsinspektörer och livsmedelskontrollanter har adekvat utbildning samt att vidareutbildning ges till samtliga aktörer inom djurskyddsområdet. Regeringen bör mera kraftfullt följa upp utbildningssituationen.

En djursjukdomsdatabas är ett hjälpmedel i förebyggande djurhälsovård och livsmedelskontroll. Man kan med hjälp av databasen följa sjukdomsutvecklingen och läkemedelsförskrivningarna, vilket är oerhört angeläget inte minst med tanke på antibiotikaresistensutvecklingen. Folkpartiet anser att regeringen måste verka för att påskynda uppbyggnaden av relevanta dataverktyg för djursjukdomsdatabasen. En åtgärdsplan har redovisats för att förstärka djurskyddet på försöksområdet.

Särskilt anvisade medel till forskningsstöd kommer att skapa helt andra förutsättningar för att få till stånd en ökad övergång till forskning och testning med djurfri teknik. Risken finns dock att EU:s kemikalielagstiftning REACH kommer att innebära ökad forskning även på djur. Det är därför angeläget att regeringen noga följer utvecklingen vad gäller djurförsök.

Folkpartiet delar regeringens uppfattning om att Djurskyddsmyndigheten likt Livsmedelsverket skall ges rätt att utföra s.k. normerande inspektioner i syfte att styra och vägleda de myndigheter som utövar operativ tillsyn. Det ligger i den centrala myndighetens ansvarsområde att också meddela föreskrifter, varför vi delar regeringens bedömning på denna punkt. I samband med den redan omtalade riksrevisionsrapporten framförde vi vikten av tillsynsplaner. En tillsynsplan visar på omfattningen och prioriteringen av en verksamhet och kan ingå i en revisionsgranskning.

Rapporteringsskyldighet

Det är viktigt som skrivs i propositionen att den lokala nivån ger de centrala myndigheter som har huvudansvaret för djurskyddstillsynen respektive livsmedelstillsynen adekvat information. Det bör dock påpekas att de centrala myndigheterna har ett ansvar att underlätta denna hantering genom att ge dem som utövar tillsynen tydliga anvisningar vilka uppgifter som skall inrapporteras samt att underlag tas fram för denna rapportering. Vidare är det viktigt att det sker en återkoppling så att insamlad information i bearbetad form återförs till fältet.

Folkpartiet anser att regeringen skall ta ansvar för att hindren vad gäller avrapporteringar till EU undanröjs samt att återkopplingen från EU förbättras.

Samrådsgrupper

Effektivitet, noggrannhet och transparens skall råda vad gäller tillsyn på djurskydds- och livsmedelssidan.

Ofta kan samrådsgrupper vara ett bra verktyg för att se helheten och söka effektiva samverkanslösningar. Vi anser det dock inte vara ett politiskt beslut att styra över hur myndigheterna lägger upp sin verksamhet för att erhålla en fullgod djurskydds- och livsmedelstillsyn. Samrådsgrupper kan naturligtvis vara bra men det måste vara upp till varje myndighet att överväga vilka system som är mest effektiva. Det kan alltid finnas en risk för att i och för sig lovvärda initiativ leder till en överbyråkratisering och att myndigheten får mindre tid till sin huvuduppgift.

Möjligheter till ingripande mot kommuner vid brister i tillsynen

Det råder ingen tvekan om nödvändigheten att erhålla en effektiv och säker tillsyn både vad gäller djurskydd som livsmedel. Efter Riksrevisionens rapport har den nya Djurskyddsmyndigheten kommit till stånd som har i uppdrag att säkra djurskyddet i Sverige. Den lokalkännedom som finns ute i kommunerna är av stor vikt men kompetensen hos inspektörerna har varierat kraftigt, liksom avgifterna. Folkpartiet vill därför ytterligare understryka de synpunkter vi tagit fram i motionen för att komma tillrätta med de brister som fortfarande finns på området.

När man lägger huvudansvaret för tillsynen på den kommunala nivån är det viktigt att tydliggöra de inblandades ansvar för att det överallt i landet upprätthålls en acceptabel nivå på tillsynen. Detta är viktigt både ur ett konsumentperspektiv, djurskyddsperspektiv och för att upprätthålla rättvisa konkurrensförhållanden inom landet. Den utökade möjligheten till interkommunal samverkan är därför välkommen. Framför allt för småkommuner kan det vara svårt att upprätthålla tillräcklig kompetens inom området. Möjligheten som denna proposition ger till interkommunal samverkan underlättar kommunernas faktiska möjligheter att genomföra en hög kvalitativ inspektionsverksamhet. Det är dock möjligt att detta inte är tillräckligt utan att det kan finnas ett antal fall där mindre kommuner trots detta inte har möjlighet att genomföra en verksamhet på rimlig nivå. Man bör då ha möjlighet att flytta över tillsynsverksamheten till en högre nivå. Vi anser att denna möjlighet skall göras än tydligare i det stycke som handlar om tillsynsansvaret. Här hänvisas till att tillsynsansvaret kan flyttas över till högre instans om verksamheten har stor omfattning, är komplicerad eller om det finns andra särskilda skäl. Vi anser att det är viktigt att klargöra att ett sådant skäl kan vara problemet för små kommuner att upprätthålla tillräcklig kompetens inom tillsynsområdet. Vi vill samtidigt lyfta problemet med icke-stationära verksamheter, såsom t.ex. djurhållning vid cirkusar. Vi anser att det bör vara länsstyrelsen som har ansvaret för tillsynen för sådan verksamhet och inte kommunerna.

Finansieringen av tillsynen

Under senare år har livsmedelstillsynen förändrats. Istället för att detaljgranska genom att ta och analysera en mängd kemiska och mikrobiologiska prov, kontrollerar myndigheterna i större utsträckning företagens rutiner och egenkontroll. De idag vanligaste och viktigaste verktygen i tillsynen är information och rådgivning. Vi anser det därför rimligt att avgiften inte skall fokuseras till att täcka provtagning och analyser utan är en undersökning med vidare innebörd.

Livsmedelsverket höjer avgiften för livsmedelstillsynen 1 mars 2005. Höjningen blir 20 procent och gäller alla lokaler med livsmedelverksamhet (till exempel butiker, tillverkare och storhushåll) utom slakterier. Den 1 januari 2007 förväntas en mycket kraftig ökning av livsmedelstillsynen grundat på ett nytt avgiftssystem med större kostnadstäckning. Folkpartiet anser att kostnaden skall vara konkurrensneutral och att tillsynen är likvärdig. Det bör också framföras att staten inte får rubba konkurrenssituationen på marknaden.

Den ekonomiska situationen är för många företagare svår, varför det nya avgiftssystemet för livsmedelstillsynen skulle medföra ekonomiska svårigheter för många företag. En kraftigt höjd avgift utan att det kopplas till tätare kontroller eller synliga resursförstärkningar riskerar att rasera ett förtroende mellan företag och tillsynsmyndighet. Vi anser att den utredning som nu pågår angående ett nytt avgiftssystem inom livsmedelstillsynen skall ta hänsyn till detta.

Eftersom det i uppdraget ligger en avgift med betydligt större grad av kostnadstäckning än vad som är fallet nu, är det angeläget att de företag som sköter sin verksamhet och sitt egenkontrollprogram på ett seriöst sätt också skall gynnas ekonomiskt av detta.

Vi anser att grundtillsynen skall vara lika för samma typ av företag. När kraven visat sig uppfyllda vid inspektion skall det leda till färre inspektioner och lägre avgift. Föranleder inspektionen däremot extra inspektioner på grund av brister skall företaget stå för hela kostnaden som dessa extrainspektioner innebär.

Många varukedjor har egna mycket kvalificerade kontroller av sina butiker med samma typ av analyser som Livsmedelsverket använder sig av. Det har lett till en ökad skärpning och insikt ute i butikerna. Vi anser därför att det är först vid uppkomna återbesök, som föranletts av anmärkningar, som en kraftfullt höjd avgift är befogad att ta ut. Ett avgiftssystem skall ha flera funktioner - betala en del av säkerhetssystemet, klart gynna den skötsamma och ge samma möjligheter åt stor som liten.

Vi anser att tillsynsavgifterna vad gäller djurskyddstillsynen dels skall vara skäliga, dels skall likställas i större utsträckning över landet. Eftersom kommunerna själva sätter denna avgift borde en rekommendation från ansvarig myndighet tillsändas kommunerna. Det är inte acceptabelt ur konkurrens- och rättvisesynpunkt med en så stor variation som 0-9 000 kr på ett och samma tillsynsobjekt. Vid anmälan där ingen anmärkning noterats bör ingen avgift utgå. Skulle det däremot innebära en anmärkning bör avgift utgå.

Folkpartiet har tidigare påpekat de orättvisa avgiftssystem för köttbesiktning vid de mindre och mer avlägset belägna slakterierna som rått. Nu ändras dessa avgifter. Folkpartiet anser att det skall vara en fast avgift per kg slakt. Detta är möjligt enligt förordning (EG) 882/2004. Vi har redan tidigare påpekat vikten av ett konkurrensneutralt avgiftssystem. Det skall råda likvärdiga slakteriavgifter och en konkurrensneutralitet mellan små, medelstora och stora slakterier. Som det nu verkar drabbas de mellanstora slakterierna, vilket vi inte kan acceptera.

Folkpartiet vill inte ha ett system som minskar möjligheterna för små och medelstora slakterier att kunna hävda sig på marknaden. Vi anser tvärtom att behovet av dessa slakterier är stort eftersom de minskar långa djurtransporter samt ökar en landsbygdsutveckling.

Övriga ändringar i livsmedelslagen

Regeringens proposition täcker bara förändringar inom nuvarande system och nuvarande arbetsfördelning inom tillsynen på livsmedel och djurskydd. Framför allt när det gäller livsmedelstillsynen finns det ett problem. När man ser livsmedelssäkerheten som ett enhetligt problemområde från jord till bord är verksamheten på central nivå splittrad på flera myndigheter. Både Jordbruksverket (t.ex. foder) och Livsmedelsverket (livsmedelstillsyn) är involverade. Folkpartiet har tidigare föreslagit en förändring på myndighetssidan som bland annat innebär att de funktioner inom Jordbruksverket, Fiskeriverket och Skogsstyrelsen som är viktiga ur ett näringspolitiskt perspektiv sammanförs under ett gemensamt verk för landsbygden och de areella näringarna. Vi vill också i samband med detta få en mer enhetlig hantering av livsmedelssäkerheten i hela kedjan från jord till bord och att detta läggs över på Livsmedelsverket. Som vi ser det har vi idag inte någon bra ordning när det nationella ansvaret för tillsynen av råvaror och tillsynen av förädlade livsmedelsprodukter inte ligger inom samma myndighet. Det övergripande ansvaret för denna myndighet blir då god folkhälsa och ett gott skydd för konsumenterna både när det gäller rena säkerhetsfrågor och när det gäller redlighetsfrågor såsom korrekt märkning m.m. Folkpartiet anser att regeringen bör få i uppdrag att utreda och lägga fram förslag på hur Livsmedelsverket kan ta över ansvaret för livsmedelssäkerheten i hela kedjan från jord till bord.

I arbetet med livsmedelssäkerhet måste finnas ett tydligt konsumentperspektiv. En viktig aspekt av detta är öppenhet och lätt tillgänglig information. Folkpartiet har t.ex. tidigare föreslagit att man borde använda det danska s.k. smily systemet för märkning av inspekterade företag. Flera svenska kommuner har redan på eget bevåg börjat använda denna märkning och utredningar på Jordbruksdepartementet har ställt sig positiv till en sådan märkning. Vi hoppas därför att regeringen agerar så att vi snart får se den märkningen realiseras i hela landet. Det är dock viktigt att bedömningen är likvärdig över landet samt att en nyinspektion görs inom tre till fem arbetsdagar om företaget fått en negativ symbol. En annan viktig del av öppenheten är att inspektionsprotokollen är lätt tillgängliga för allmänheten. Livsmedelsverket har föreslagit att man skall få möjlighet att lägga ut inspektionsprotokoll på Internet. Protokollen är redan offentliga men på grund av PUL endast i pappersform och ej elektroniskt. Vi anser att regeringen bör säkerställa denna möjlighet. Detta är en viktig del av utvecklandet av den s.k. 24-timmarsmyndigheten. Utbyggnad av webbaserat stöd till de inspektörer som arbetar ute i kommunerna är viktigt. Det är väldigt viktigt att denna verksamhet fortsätter och utvecklas.

Tillsynsverksamheten är ofta beroende av samarbete mellan fler myndigheter. Ett exempel är behovet av polisiär handräckning vid tillsynsverksamheten. Detta gäller framför allt djurskyddsärenden. Detta är nödvändigt då myndighetsutövande idag tyvärr kan hamna i hotfulla och rent av våldsamma situationer. Flera inspektörer har påpekat att sådan handräckning ofta inte är lätt att få med kort varsel ens vid allvarliga fall av överträdelser mot djurskyddsbestämmelserna. Detta visar än en gång på behovet av tillräckliga polisiära resurser i detta fall framför allt på landsbygden. Regeringen bör överväga vilka åtgärder som krävs för att sådana resurser skall finnas tillgängliga.

I många glesbygdskommuner eller mindre städer saknas tillräcklig bemanning på polisstationen, vilket leder till att utryckningstiderna blir oacceptabelt långa. Följden blir att polisen inte kan sköta sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Exempel pååtgärder som skulle kunna vara viktiga är att minska polisens utryckningstid och öka effektiviteten i framförallt glesbygden, dessutom bör poliser ges möjlighet till en mer flexibel stationering. Det skall finnas möjlighet att ta med sig polisbilen och delar av utrustningen hem, vilket skulle innebära att fler poliser kan finnas tillgängliga för snabb utryckning vid jourtjänstgöring.

Märkning

Oavsett vad märkningssystemen syftar till måste alla påståenden gå att bevisa. Märkningarna av de allvarligaste matallergenerna, såsom soja, nötter m.m., bör vara i form av symboler, företrädesvis utformade på ett likartat sätt inom hela EU.

Grunden för märkning bör dock vara att den med rimliga ansträngningar skall kunna kontrolleras. Detta gäller t.ex. inte kött från djur uppfödda på genmodifierat foder. Därför bör effekterna av denna del av EU:s märkningsregler utvärderas inom de närmaste åren. Beroende på i vilken utsträckning genmodifierad mat introduceras på marknaden och vilka konsumentkrav som uppstår är det tänkbart att producenterna i allt större utsträckning väljer en s.k. negativ märkning, alltså att de märker varor som inte är baserade på genmodifierade grödor. Så länge producenten kan bevisa sitt påstående bör en sådan märkning inte hindras.

Stockholm den 2 februari 2005
Anita Brodén (fp)
Lennart Fremling (fp)	Sverker Thorén (fp)
Marie Wahlgren (fp)	Gunnar Nordmark (fp)
Heli Berg (fp)