med anledning av prop. 2004/05:62 Genomförande av EG:s direktiv om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas, m.m.

Motion 2004/05:N15 av Per Bill m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att, i stället för kärnbränsleavfall, radioaktiva utsläpp vid elproduktion skall anges på fakturan och i reklam till slutförbrukare.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om naturgasnät.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om investering i infrastrukturen för energi.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kommunala naturgasföretag inte skall undantas från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fjärrvärme.

6. Riksdagen avslår förslaget om sänkt gräns för timvis mätning av el.

Inledning

Propositionen innehåller förslag till förändrad lagstiftning så att EU:s el- och gasmarknadsdirektiv i sin helhet kan implementeras i den svenska lagstiftningen. I propositionen föreslås en ny naturgaslag som ersätter den gamla naturgaslagen från år 2000. Samtliga bestämmelser i den gamla naturgaslagen överförs till den nya med en del ändringar. Dessutom förs ett stort antal nya bestämmelser in i lagen. I propositionen föreslås också en sänkt gräns för timvis mätning av elförbrukning och vissa bestämmelser om särredovisning av fjärrvärmeverksamhet. Något omotiverat innehåller propositionen också en redogörelse för den överenskommelse om avveckling av kärnkraften i Sverige som träffats av fyra riksdagspartier.

Angivande av elens ursprung

Enligt elmarknadsdirektivet skall elleverantören lämna uppgift om varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga sammansättningen av energikällor som använts för att framställa den el som leverantören sålde under närmast föregående kalenderår och uppgift om den inverkan på miljön i form av utsläpp av koldioxid och radioaktivitet som den framställda elen har orsakat. Denna information får lämnas genom hänvisning till befintliga referenskällor, t.ex. webbplatser. Regeringen har, förutom att byta ut radioaktivitet mot kärnbränsleavfall, föreslagit att allt detta skall anges på fakturor och i reklam. Vi anser inte att svenska krav skall gå utöver det som elmarknadsdirektivet anger. Vi tycker inte heller att det är befogat att byta ut ett av de minimikrav på information som direktivet anger mot något helt annat. Enligt vår mening skall direktivets minimikrav gälla också för Sverige.

Vi är övertygade om att svenska elföretag på frivillig grund kommer att ange vilken sammansättning elproduktionen har om kunderna efterfrågar detta. Det kan vara ett viktigt instrument i marknadsföringen av respektive bolag.

Elmarknadsdirektivet anger även att varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga bränslesammansättningen som företaget använt under det gångna året skall anges på eller i samband med fakturorna och i reklam som riktar sig till slutförbrukare. Direktivet bygger på elmarknaden i övriga Europa som inte ser ut som den nordiska, där det kan vara svårt att hålla kontroll på vilka energikällor som använts för att framställa elen till en enskild konsument. Vi föreslår därför ett system där man informerar kunderna om den genomsnittliga sammansättningen av energikällor som använts för att framställa den sålda elen.

Naturgaslag

Det är tillfredsställande att naturgaslagen även omfattar LNG, biogas och gas från biomassa. Detta borde underlätta en ökad användning av biogas och undanröja konstlade motsättningar mellan gas från olika källor.

Konsumentskydd

Överföringen av naturgas till en konsument får avbrytas på grund av konsumentens försummelse endast om försummelsen utgör ett väsentligt avtalsbrott. Här föreslår regeringen att skyddet för naturgaskunder blir kongruent med det som gäller för elkonsumenter. Det har ibland ifrågasatts om det skyddet är tillräckligt. Bl.a. föreslog Energimyndigheten i en rapport till regeringen i december 2003 att Konsumentverket skulle få i uppdrag att utreda behovet av en särskild prövningsinstans för avstängningsärenden. Syftet med detta skulle vara att förhindra att avstängning sker på felaktig grund och därmed förhindra socialt lidande och betydliga ekonomiska konsekvenser för konsument. I rapporten görs en jämförelse med vräkning av hyresgäster där frågan beslutas av kronofogdemyndigheten. Vi anser att det finns goda skäl till att Konsumentverket skulle ges ett sådant uppdrag.

Systemansvar för naturgas

Vi anser att systemansvaret är en myndighetsuppgift, och därmed bör det åvila staten. Regeringens val att utse Svenska kraftnät som systemansvarig har vi därför inget att invända mot. De förslag som framförts av bland annat Öhrlings - att gasnätet bör ägas av ett bolag som är gemensamägt av gasmarknadens aktörer - är tilltalande. Bolaget måste vara öppet för nytillkommande aktörer. Med ett ledningsbolag som ägs av ett bolag med denna konstruktion uppfylls också direktivets huvudregel att bolag som levererar gas inte samtidigt får vara ledningsägare.

Undantag för större naturgasinfrastrukturprojekt

Regeringen föreslår att ett antal undantag från lagen skall medges vid större infrastrukturprojekt som till exempel nybyggnad av gasledning och kapacitetsökningar. Undantag från i stort sett samtliga regler i naturgaslagen föreslås vid större infrastrukturprojekt. Undantagen gäller allt från priser till övervakning.

Moderaterna ser ett utrymme för ökad användning av naturgas. Däremot är det enligt vår mening fel att genom undantag från gällande lagstiftning favorisera sådan energiproduktion. Såväl naturskydd, planlagstiftning, konkurrenslagstiftning som andra lagar måste vara utformade så att de underlättar utbyggnad av olika energislag och så att långsiktiga spelregler på marknaden skapas.

Med vår politik, där krav ställs på säkerhet och miljö men inte produktionsform, ges långsiktiga och stabila institutionella spelregler. Inom dessa ramar blir det varje producents beslut att bygga och driva en elproduktionsanläggning utifrån de ekonomiska förutsättningar som en allt öppnare EU-marknad ger. På så sätt ökar mångfalden och sårbarheten minskar som bieffekt.

Tillsynens omfattning

Regeringen föreslår att kommunala naturgasföretag skall undantas från tillsynsmyndighetens tillsynsansvar. Detta motsätter vi oss. Det finns ingen anledning att just kommunala bolag skall vara undantagna från tillsyn. Det är tvärtom mer angeläget att offentligägda bolag har skärpt tillsyn. Regeringens hänvisning till kommunala revisorer och till Konkurrensverket bortser från att konkurrensreglerna gäller för samtliga aktörer. Revisionen är snarast bättre i privatägda bolag än i offentliga. Något undantag för kommunal bolag bör inte ges.

Fjärrvärme

När nu regeringen i denna proposition behandlar fjärrvärmemarknaden vad gäller åtskillnad mellan fjärrvärme och elproduktion borde man tagit tillfället i akt att föreslå andra viktiga förbättringar av fjärrvärmemarknaden.

I riksdagens betänkande 2002/03:NU11 finns en reservation om konkurrensen på fjärrvärmemarknaden. De förslag som återfanns där var bland annat skärpt pristillsyn, utökade möjligheter för tredjepartstillträde, inrättande av instans för hantering av klagomål på priser och leveransvillkor och bättre möjligheter att utnyttja spillvärme.

Inte något av dessa förslag har blivit verklighet. Vi menar att regeringen snarast skall återkomma med förslag i enlighet med reservation 21 i 2002/03:NU11.

Sänkt gräns för timvis mätning

Regeringen föreslår att gränsen för obligatorisk timmätning av el sänks från ett abonnemang på 200 ampere till 63 ampere (motsvarande).

Avsikten är att öppna för distribution med skilda taxor beroende på vilken tid på dygnet el förbrukas.

I likhet med Ekonomistyrningsverket konstaterar vi att det inte finns någon ekonomisk analys av förslaget. En eventuell framtida nytta ställs inte mot de relativt betydande kostnader som förslaget innebär. Vi är tveksamma till sänkt gräns. Angelägenhetsgraden av timmätning bör avgöras av marknaden. Propositionen bör avslås i denna del

Avveckling av kärnkraften

Ett bra företagsklimat med förutsägbara och konkurrenskraftiga regler för företag och företagande är en viktig strategi för varje land som värnar om sysselsättning och välfärd. Det handlar om en fortgående process för att göra det lättare att driva företag i det egna landet. Ett bra företagsklimat är särskilt viktigt för branscher som tar långsiktiga investeringsbeslut.

I propositionen redogörs för hur regeringen tänker avveckla hälften av den svenska elproduktionen. Då produktion av el varit en väsentlig del i den allmänna välfärden och därtill varit en viktig förutsättning för svensk industris internationella konkurrensförmåga har staten varit delaktig i beslut och produktion. Sedan den nordiska elbörsen öppnade är så inte längre fallet. Elproduktion är inte längre en nationell angelägenhet. De låga priser som Sverige tidigare haft kommer nu hela den nordiska marknaden till del.

Vi har tidigare i en partimotion anfört att det är viktigt att värna miljön och att en politik förs som möjliggör god sysselsättning och välfärd i hela Sverige Vi vill därför ändra energipolitiken så att de politiska hindren för fortsatt och utvecklad användning av kärnenergi tas bort. Det är en felsyn att alla nuvarande kärnkraftverk samtidigt kommer att nå sin ekonomiska eller säkerhetsmässiga livslängd. Riksdagsbeslutet om en förtida avveckling av kärnkraften bör rivas upp. Riksdagen bör också upphäva den bestämmelse i 6 § kärntekniklagen som förbjuder viss typ av kärnteknisk forskning, den s.k. tankeförbudslagen, samt 5 § kärntekniklagen som förbjuder uppförandet av ytterligare kärnreaktorer.

Vår inställning är att staten skall ställa villkor för vilken miljöpåverkan som är acceptabel vid elproduktion. Det finns ingen energikälla som inte har miljöpåverkan. Denna är av olika karaktär varför de är svåra att ställa mot varandra. Så länge en elproduktionsanläggning uppfyller högt ställda miljö- och säkerhetskrav bör den få användas. Därefter är det ägarna som beroende på den ekonomiska avkastningen får avgöra om det är lönsamt att använda anläggningen. I Sverige har fungerande oljeeldade kraftverk ställts av för att ersättas med billigare el som i huvudsak kommer från gamla kolkraftverk i Danmark. Investeringar som ökar säkerheten eller höjer kapaciteten i befintliga kärnkraftsreaktorer bör få göras på samma villkor som investeringar i andra energiproduktionsanläggningar. Då måste den för Sverige unika effektskatten på kärnkraft tas bort.

En statligt styrd avveckling av kärnkraften får således till följd att elen blir dyrare och att utsläppet av klimatgaser ökar. I EU:s fördelning av koldioxidutsläpp med anledning av Kyotoavtalet har därför Sverige givits möjlighet att öka sina koldioxidutsläpp.

Ett bortfall av hälften av Sveriges elproduktion medför ett behov av nyinvesteringar i nya anläggningar. Detta kan ske såväl i Sverige som i länder som är inkopplade på det svenska nätet.

Det är av stor vikt för vårt lands välstånd att de senaste trettio årens osäkerhet på energiområdet får ett slut så ett långsiktiga energiberoende investeringar åter blir möjliga i Sverige.

Stockholm den 15 mars 2005
Per Bill (m)
Ulla Löfgren (m)	Anne-Marie Pålsson (m)
Krister Hammarbergh (m)	Bertil Kjellberg (m)
Peter Danielsson (m)	Stefan Hagfeldt (m)