med anledning av prop. 2004/05:112 Ändrade regler för bostadsbidrag

Motion 2004/05:Bo11 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om ändring i 14 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag som innebär att bostadsbidrag månadsvis lämnas som ett särskilt bidrag med 950 kr för ett barn, 1 425 kr för två och 1 900 kr för tre eller flera barn.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av en för hushållet gemensam inkomstgräns innan bostadsbidraget reduceras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättande av halvårsvisa avstämningsperioder för bostadsbidraget.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den utredning som skall tillsättas för att se över bostadsbidragen skall ges i uppdrag att ta fram förslag till ett regelverk som lindrar marginaleffekterna.

2Inledning

Kristdemokraterna har under en lång rad av år krävt att bostadsbidragssystemet ska ses över i sin helhet. Statens utgifter för bostadsbidraget har minskat från över 9 miljarder kronor 1995 till 3,6 miljarder kronor 2004. Minskningen beror huvudsakligen på den reformering av bostadsbidragssystemet som den socialdemokratiska regeringen genomförde 1997. Denna vinst för statskassan har samtidigt inneburit att många familjer med bräcklig ekonomi drabbats mycket hårt.

Föreliggande proposition aviserades redan våren 2004. Men den långa beredningstiden har ändå inte inneburit att regeringens vällovliga ambition att utveckla bostadsbidraget räckt ända fram. Kristdemokraterna föreslår en större ökning än regeringen av den barnrelaterade delen av bostadsbidraget och att hushållsinkomsten, istället för de individuella inkomsterna, blir avgörande för bidragets storlek. Dessa förslag framförde Kristdemokraterna redan i samband med riksdagens behandling av statsbudgeten för 2005 och avsatte för detta ändamål 240 miljoner kronor utöver regeringens beräkning för 2006 års anslag till bostadsbidragen. Regeringen bör därför i förslaget till statsbudget för 2006 återkomma med förslag om ökade anslag till bostadsbidragen.

Det krävs också en grundläggande översyn av bostadsbidragssystemets utformning och att åtgärder vidtas för att lindra marginaleffekterna. Riksdagen bör skicka tydliga signaler om att den utredning som aviseras i propositionen ska syfta till sådana förändringar i regelverket.

3Det barnrelaterade bidraget bör öka ytterligare

Senare års regelförändringar innebär att bostadsbidragen inte längre svarar mot de uppställda målen. Med de kraftiga bidragsminskningar som många barnfamiljer fått vidkännas är målet att dessa familjer ska kunna efterfråga en bostad där varje barn har eget rum mycket avlägset. Det särskilda stödet till ekonomiskt svaga barnfamiljers boende är angeläget att slå vakt om. Särskilt som resten av det system som den socialdemokratiska regeringen byggt upp har flera anmärkningsvärda brister ur fördelningspolitisk synvinkel. Barnomsorgssubventionerna har i stor utsträckning tillfallit redan resursstarka hushåll. Föräldrapenningen är desto lägre ju lägre inkomst föräldern har innan barnet föds, och omvänt högre för redan högavlönade föräldrar. Barnbidraget utbetalas lika för alla. Endast bostadsbidraget kan sägas särskilt gynna resurssvaga hushåll.

Regeringen föreslår i propositionen förändringar i bostadsbidraget som innebär att bidraget ökar med 100 kronor för hushåll med ett eller två barn respektive 150 kronor för hushåll med tre eller fler barn. I Kristdemokraternas budgetalternativ har under en rad år föreslagits en höjning med 100 kronor per barn till de hushåll med barn som är berättigade till bostadsbidrag. En höjning i minst denna storleksordning krävs för att bostadsbidraget ska få en verklig effekt på barnfamiljers möjlighet att bo ändamålsenligt och klara hushållsekonomin.

Kristdemokraterna föreslår därför att riksdagen beslutar om ändring i 14 § lagen om bostadsbidrag som innebär att den barnrelaterade delen av bostadsbidraget månadsvis lämnas som ett särskilt bidrag med 950 kronor för ett barn, 1 425 kronor för två och 1 900 kronor för tre eller flera barn.

För familjer med två eller fler barn innebär Kristdemokraternas förslag att bostadsbidragshöjningen i genomsnitt blir dubbelt så stor som den regeringen föreslår.

4Hushållsinkomsten ska vara avgörande

Tidigare utgjorde den samlade familjeinkomsten den bidragsgrundande inkomsten. Gränsen för när bostadsbidraget reducerades gick vid 117 000 kronor per år för båda makarna tillsammans. Nu gäller istället en individuell inkomstgräns och bidraget reduceras när någon av inkomsterna överstiger den individuella gränsen 58 500 kronor per år.

Bostadsbidragsregler som tar sin utgångspunkt i de individuella inkomsterna missgynnar familjer med låga inkomster där den ena föräldern inte arbetar. Reglerna är en del i ett ideologiskt mönster som allt tydligare framstår som familjefientligt.

Kristdemokraterna föreslår därför att det inrättas en för hushållet gemensam inkomstgräns på 117 000 kronor per år innan bostadsbidraget reduceras.

5Halvårsvisa avstämningar

I propositionen föreslås en lagförändring som innebär att frågan om slutligt bostadsbidrag inte får tas upp efter mer än fem år. Felaktigt utbetalda bostadsbidrag till följd av inkomstförändringar är ett betydande problem som i många fall drar ut flera år på tiden. Kristdemokraterna anser därför att avstämningsperioden för beräkning av bostadsbidraget bör göras kortare. Den nuvarande årsvisa avstämningen efter inkomstdeklaration är alltför lång och ger oönskade effekter. Varje år får en stor grupp människor till följd av inkomstförändringar betydligt mer eller betydligt mindre bostadsbidrag än vad som är berättigat. Detta leder i många fall till återbetalningskrav som kan vara mycket problematiska för den enskilde. Andra transfereringssystem, t.ex. studiemedelsbidragen, har halvårsvisa avstämningar. Kristdemokraterna föreslår därför att halvårsvisa avstämningsperioder införs också för bostadsbidragen.

6Förändrat bidragssystem för minskade marginaleffekter

Bostadsbidraget reduceras med 20 procent av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 117 000 kronor per år för en ensamstående vuxen med barn eller 58 500 kronor för var och en av makar eller sambor med barn. Marginaleffekten uppgår alltså till 20 procent. Tillsammans med effekterna av inkomstskatt och eventuella andra bidrag innebär det att bostadsbidraget försvårar för människor att lämna bidragsberoende bakom sig.

Den översyn som regeringen aviserar i propositionen måste enligt Kristdemokraterna syfta till att förtjänsten av att arbeta eller arbeta mer ska öka. Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen att den utredning som ska tillsättas för att se över bostadsbidragen ska ges i uppdrag att ta fram förslag till ett regelverk som lindrar marginaleffekterna.

Stockholm den 19 april 2005
Ragnwi Marcelind (kd)
Dan Kihlström (kd)	Sven Gunnar Persson (kd)
Johnny Gylling (kd)	Lars Gustafsson (kd)
Tuve Skånberg (kd)	Björn von der Esch (kd)