med anledning av prop. 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.

Motion 2004/05:L24 av Johan Linander m.fl. (c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt, tydligare förslag som är anpassat efter de faktiska situationer som upphovsrätten samt samhällsmedborgarna möter i informationssamhället i dag.

3. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att studera och ge förslag kring hur ersättningen till upphovsmän skall fungera i framtiden.

Inledning

Centerpartiet tycker att det är av största vikt att upphovsmännen och deras lagstadgade rättigheter respekteras. Det finns bra förslag i propositionen, bland annat i den föreslagna 12 § där man definierar begreppet enskilt bruk. Centerpartiet tycker dock att det lapptäcke av snåriga skrivningar som lagförslaget utgör inte skulle innebära en förbättring av dagens upphovsrättsliga lagstiftning. Lagrådet har varit mycket tydligt i sin kritik mot propositionens utförande och kallat den ett lapptäcke och ett provisorium. Regeringen måste göra en ordentlig översyn av hela upphovsrättslagen och återkomma till riksdagen med denna snarast.

Upphovsrättslagen har tillkommit för att skapare till litterära och konstnärliga verk skall ges rättighet att bestämma över sina verk samt rättighet till ekonomisk ersättning för sina verk. Med verk avses litterära och konstnärliga alster, fotografiska verk, datorprogram med mera som kan sägas ha verkshöjd, det vill säga ett visst mått av originalitet och särprägel.

Upphovsrättsinnehavarnas rättigheter, och den stimulans för det fria skapandet som dessa rättigheter har för skapandet av nya verk, måste vägas mot värdet av möjligheten för allmänheten att få ta del av och i viss utsträckning nyttja dessa verk. Denna avvägning har man i dagens lagstiftning gjort bland annat vad gäller rätten till kopiering för enskilt bruk och det faktum att upphovsrätten är begränsad i tid till 70 år efter upphovsmannens död.

Upphovsrätten är ett av de områden på vilka effekterna av digitalisering, Internet och det sätt på vilket vi idag använder oss av och letar information har satt upp helt nya förutsättningar sedan gällande lagstiftning kom till på 60-talet.

Propositionen

Centerpartiets grundläggande hållning är att upphovsmannen framgent bör ha rätten att bestämma villkoren för distribution av det egna verket. Sålunda är det riktigt att också framgent förbjuda olovligt tillhandahållande av upphovsrättsskyddat material.

Trots detta avvisar Centerpartiet den nu liggande propositionen. Den är behäftad med så pass centrala problem att den bör arbetas om innan riksdagen antar den.

Propositionen är oöverskådlig

Såväl Lagrådet som en mängd remissinstanser har riktat hård kritik mot det lappverk som upphovsrättslagen har blivit. Det är i stort sett omöjligt för enskilda personer att sätta sig in i lagen och förstå när ett lagbrott begås eller inte begås. En lag som direkt berör väldigt många människor måste givetvis vara formulerad så att de berörda har en möjlighet att förstå lagen.

Centerpartiet delar inte uppfattningen att man kan acceptera lagförslaget som ett provisorium. Möjligen är ett sådant förhållningssätt acceptabelt i mindre omfattande lagar som har mindre påverkan på vardagen för många människor, men knappast i detta fall. Vi vill framhålla att regeringen har haft gott om tid på sig att ta fram ett mer genomarbetat förslag och ensam bär ansvaret för ytterligare fördröjningar.

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt, tydligt förslag till lagstiftning vad gäller upphovsrätten i informationssamhället.

Förslaget om tekniska kopieringsskydd är orimligt

En central del i propositionen är att det införs ett förbud mot att kringgå tekniska kopieringsskydd. Bortsett från att detta strider mot den uttalade rätten att ta en kopia för privat bruk innebär det en intressant inskränkning i förfoganderätten som förtjänar ett noggrannare studium.

Än mer orimligt är förbudet mot att framställa program som kan användas för att kringgå kopieringsskydd, vilket förefaller strida mot yttrandefriheten, då datorprogram normalt sett faller under denna.

Centerpartiet avvisar ett förbud mot nedladdning av upphovsrättsskyddat material

Centerpartiet delar justitieministerns uppfattning att en ny upphovsrättslag inte bör motivera en hetsjakt på enskilda som laddar ner filer. Det innebär också att ett förbud mot nedladdning för privat bruk inte bör skrivas in i lagen.

Även i den principiella frågan är det tveksamt om upphovsrättsskyddet på Internet ska gå längre än skyddet för övriga upphovsrättsskyddade verk. Den som för exempelvis en körövning tar emot ett nothäfte begår inte därigenom något brott. Det är den person som tillhandahåller och delar ut nothäftena som har att svara för att de tillhandahålls i enlighet med upphovsrättsliga regler. Samma regler bör gälla för digitala produkter.

Det saknas åtgärder för en bättre fungerande marknad

En huvudorsak till fildelningens utveckling är, som ovan sagts, de höga priserna och oviljan att utnyttja ny teknik för att förbättra möjligheten att på laglig väg ta del av musik, film och litteratur. Upphovsrättsägarna har, med starkt stöd från lagstiftarna, i stället eftersträvat en omfattande geografisk segmentering för att därmed kunna hålla höga priser på respektive marknad.

För normala varor skulle givetvis en motsvarighet till DVD-skivornas regionkodning uppfattas som ett marknadshinder och motarbetas av lagstiftarna. I stället förstärks denna av förbudet mot parallellimport, d.v.s. möjligheten för en återförsäljare att köpa material direkt från en amerikansk distributör och kringgå det nationella (eller europeiska) distributionsledet.

Privatimport försvåras genom tullavgifter, vilket i kombination med moms, speditionsavgift och inbetalningsavgift på posten (vilken måste erläggas för att hämta paketet) lätt leder till att en skiva som kan köpas för halva priset inklusive frakt från USA faktiskt blir dyrare än motsvarande skiva i Sverige.

Om fildelning

Internet håller på ett grundläggande sätt på att förändra synen på och konsumtionen av media. Allt fler, främst unga, har växt upp i en kultur där man förväntar sig att musik, litteratur, film och multimedia ska finnas tillgängligt omedelbart och dessutom gratis. Fildelningen har på mycket kort tid blivit ett stort fenomen i hela den utvecklade världen och bara i Sverige finns i dag 100 000-tals människor som via olika program delar och laddar hem filer.

Det är förklarligt att många upphovsmän och rättighetsinnehavare känner sig hotade av utvecklingen och ofta förs fildelningen fram som ett viktigt argument för den minskande skivförsäljningen i Sverige. En oreglerad fildelning, där material förväntas vara gratis, innebär också ett hot mot intäkterna för många musiker, författare och skådespelare.

Samtidigt som Centerpartiet värnar upphovsrätten och skaparnas rätt att få ersättning för sitt nedlagda arbete är det viktigt att se och förstå de bakomliggande orsakerna till fildelningens explosionsartade utbredning. I stor utsträckning finns det inbyggt i Internets decentraliserade struktur och i de digitala mediernas möjligheter att framställa obegränsade antal kopior helt lika originalen. Oavsett vilken lagstiftning som nu antas kan problemen med olovlig kopiering förväntas finnas kvar och öka, vilket innebär att det kommer att krävas ett nytt förhållningssätt i frågan om hur upphovsmän ska ersättas för användningen av deras verk.

En ytterligare, central, orsak till fildelningen har varit rättighetsinnehavarnas agerande under mycket lång tid. I stället för att ta till sig av Internets och fildelningsteknikens möjligheter har industrin på olika sätt och under lång tid försökt bekämpa tekniken snarare än att utnyttja den för att skapa nya affärsmöjligheter.

För att komma till rätta med fildelning och uteblivna intäkter för rättighetsinnehavare förefaller det därför knappast vara möjligt att använda repressiva metoder. Oavsett vilka förbud som tillämpas, kommer endast ett fåtal fildelare att kunna lagföras, medan det stora flertalet går fria. Det blir ett slags hasardspel, där risken att bli fast är liten, men konsekvenserna desto större. I längden lär det inte öka förtroendet för vare sig politiken eller rättighetsinnehavarna om man lagför och utkräver stränga straff för ett litet, slumpmässigt urval.

Eftersom väldigt många av dem som i dag ägnar sig åt fildelning är unga riskerar en skärpt lagstiftning att kriminalisera 100 000-tals ungdomar i vårt land. I de fall fildelarna är minderåriga löper dessutom föräldrarna stora ekonomiska risker. Det säger sig självt att det kan vara svårt att motivera de skadestånd som utdömts i t.ex. Danmark när man jämför de straff som utdöms för andra unga lagbrytare, t.ex. vid våldsbrott.

Detta förefaller justitieministern ha insett, då han förklarat att den nya lagen inte ska användas för att komma åt enskilda fildelare, utan för att komma till rätta med dem som tjänar pengar på piratkopiering och försäljning av upphovsrättsskyddat material. Uttalandet är märkligt, dels därför att det innebär att riksdagen förväntas stifta en lag som medborgarna inte förväntas följa, dels därför att det är misstänkt likt ministerstyre då justitieministern talar om för polisen hur de ska tillämpa en viss lagstiftning.

Centerpartiet ställer sig därför tveksamt till metoden att bekämpa fildelningen med uteslutande repressiva medel.

Ersättning till upphovsmän

Även om vi avvisar den riktning regeringen föreslår i propositionen delar vi oron för ersättning till upphovsmän. Denna fråga måste lösas på två sätt - genom att begränsa den olovliga fildelningen och genom en genomlysning av hur ersättning till upphovsrätt ska fungera på längre sikt.

Det är givetvis för tidigt att tala om att ett paradigmskifte har inträffat i fråga om upphovsrätt, men det finns många signaler om att det faktiskt är på väg att hända. I takt med att de uppväxande generationerna allt mer ifrågasätter den rådande upphovsrätten och dess konsekvenser kommer också kraven på en förändrad upphovrsätt att bli allt starkare.

I den ideologiska debatt som förs av upphovsrättens kritiker framhålls, ofta lite vagt, att upphovsmän får finna andra vägar att få ersättning för sina verk, som konserter eller kringförsäljning. Sådana förhoppningar torde det dock vara väl optimistiskt att grunda frågan om ersättning till upphovsmän på.

Utan att ta ställning till vad som behöver göras vill Centerpartiet peka på några aktuella debattspår. Det har i diskussionen, bl.a. i Frankrike, förts ett resonemang om en "fildelningsavgift" som skulle kunna delas mellan artisterna vars verk delas. Det skulle säkerligen innebära väsentligt sänkta intäkter per exemplar, men å andra sidan baserat på en mycket större volym. Andra, som författaren Stephen King, har experimenterat genom att lägga ut delar av en roman på Internet och erbjudit sig att publicera resten om tillräckligt många betalar för det. Ytterligare andra menar att ett tillräckligt utbud med tillräckligt låga priser kommer att attrahera tillräckligt många för att man ska kunna acceptera de övriga kopiorna.

Centerpartiet menar att frågan om vad som kommer att hända med ersättning till upphovsmän i framtiden är otillräckligt belyst och förtjänar noggrannare studier. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppgift att studera och ge förslag kring hur ersättningen till upphovsmän ska fungera i framtiden.

Stockholm den 13 april 2005
Johan Linander (c)
Viviann Gerdin (c)	Eskil Erlandsson (c)
Kerstin Lundgren (c)	Agne Hansson (c)
Jan Andersson (c)	Claes Västerteg (c)