med anledning av prop. 2004/05:110 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförande av direktiv 2001/29/EG, m.m.

Motion 2004/05:L22 av Inger René m.fl. (m)

1Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av upphovsrättslagen.

2. Riksdagen beslutar att den föreslagna 54 § upphovsrättslagen justeras i enlighet med vad som anförs i motionen om att stärka rättssäkerheten vid kopiering för privat bruk.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kassettersättningen.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det rättsliga skyddet för tekniska åtgärder.

2Sammanfattning - upphovsrätt för ett skapande Sverige

• Vi moderater vill se en upphovsrätt som ger goda förutsättningar för ett mer skapande och kreativt Sverige. Med en starkare upphovsrätt får till exempel tonsättare, musiker, författare, filmskapare och medieföretag bättre förutsättningar att bestämma hur deras verk skall spridas. Det handlar ytterst om att värna äganderätten också till immateriella verk - var och en skall tillförsäkras rätten att förfoga över de verk hon eller han själv har skapat.

• Upphovsrätten måste ge tydliga besked om vad som är rätt och fel. Upphovsrätten måste säkerhetsställa enskildas rätt att ta en laglig kopia för eget bruk. På samma sätt måste lagen också vara tydlig med att det inte är tillåtet att ta egna kopior av piratkopierade verk som sprids mot upphovsmannens vilja.

• Vi moderater vill se att de upphovsrättsliga principerna är desamma oavsett vilken teknisk form som används för kopiering. Det förenklar förståelsen för upphovsrätten.

• Vi moderater vill se lägre - och på sikt avskaffad - kassettersättning. Med regeringens förslag kommer sannolikt kassettersättningen att bli högre och därmed belasta konsumenternas nota. Det snabba framväxandet av tekniska lösningar som skyddar upphovsrätten måste bejakas. I en situation då den tekniken växer och det dessutom är olagligt att bryta ett sådant skydd så det minskar motiven att ha kvar kassettersättningen.

• Vi moderater vill värna forskningens framsteg. Skyddet för så kallade tekniska åtgärder får inte tillåtas att hindra den tekniska utvecklingen. Många studerar, utvecklar eller testar program, med vilka man kan koda, kryptera eller spärra material med helt legitima syften. Programmeringsverksamhet som inte har till syfte att underlätta upphovsrättsbrott får inte förhindras av förslaget.

3Regeringens proposition

Propositionen innebär i första hand en anpassning till direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. Propositionen innebär omfattande förändringar i lagen (1969:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Syftet med propositionen är enligt regeringen att anpassa upphovsrätten till utveckling av den digitala tekniken. Upphovsrättsligt skyddade verk kan i dag kopieras och överföras snabbt och enkelt. Förslagen skall, enligt regeringen, värna upphovsrätten i den digitala miljön.

4Därför behövs upphovsrätt i informationssamhället

Diskussionen om att stärka äganderätten till immateriella verk är angelägen. Blickar vi bakåt i tiden så inser vi äganderättens betydelse för vårt välstånd idag. Professor Nathan Rosenberg vid Stanforduniversitet i Kalifornien, en av världens främsta vetenskapliga auktoriteter påämnet innovationsklimat, visar i sitt verk "Västvärlden väg till välstånd" att äganderätten var - och fortfarande är - en av förutsättningarna för välståndsbildningen. Tillsammans med andra fundament för demokrati och rättstat reducerar detta de risker för affärsmisslyckanden som alltid finns för företagande och skapande i ett öppet samhälle med fri konkurrens.

Att diskutera äganderätten ur ett historiskt perspektiv är inte ett uttryck för nostalgi, utan snarare framåtblickande verksamhet - inte minst då upphovsrätten i den digitala miljön skall behandlas.

Den amerikanska nationalekonomen Jonathan Kendricks forskning visar att förhållandet mellan immateriella och materiella tillgångar har skiftat från 30/70 till 63/37 under de senaste 70 åren. Det går inte längre att fysiskt ta på alla våra viktigaste resurser.

På samma sätt som det var viktigt för den demokratiska rättstaten att skydda bönders ägande, ägande av mark och senare ägande av fabriker och värdepapper, är det nu angeläget att arbeta med tydliga lagar som skyddar upphovsrätt och ägande till immateriella verk. Precis som det en gång var nödvändigtatt enkelt lägga grunden för den första äganderätten av mark och gårdar är det angeläget att stärka äganderätten på nya fält och därigenom lägga grunden för nya framsteg, mer skapande och ett rikare samhälle. Vår utgångspunkt är att var och en skall tillförsäkras rätten att fritt förfoga över det hon eller han själv har skapat. Äganderätten är lika viktig att skydda när det gäller immateriella rättigheter som rättigheter till tangibla föremål.

5Förutsättningar för ett skapande Sverige

Vi moderater vill se goda förutsättningar för det kreativa Sverige. Tonsättare, musiker, filmskapare och medieföretagare behöver upphovsrätten för att kunna leva på sitt arbete. Upphovsrätten behövs också för att göra dessa områden attraktiva för investeringar och satsningar.

Vi tror att äganderätt stimulerar nyskapande och expansion. Genom en fungerande upphovsrätt ges de som skapar kultur, såsom böcker, filmer, musik med mera, rätten att bestämma över sina verk. De får själva avgöra om och i vilken omfattning deras verk skall spridas. Äganderätten ger dem också möjlighet att få ekonomisk ersättning då deras verk används eller på annat sätt sprids. De tillåts och får förutsättningar att leva på sitt värv. Även rättspolitiska hänsyn talar för ett stärkt upphovsrättsligt skydd inom fältet: Det någon annan har äganderätten till får man inte tillgodogöra sig utan lov.

6Allmänna överväganden

6.1Försenad lagstiftning

Regeringens förslag är avsevärt försenat. Någon egentlig förklaring till varför såär fallet har inte presenterats av regeringen. Det är beklagligt att Sverige har ådragit sig kritik av EG-domstolen för sen implementering och utgör också ett hinder för den demokratiska processen. Det är inte görligt att i nuläget göra en detaljerad översyn av upphovsrättslagen, trots att detta behövs. Det är anmärkningsvärt att regeringen, trots den tid man tagit på sig att genomföra direktivet, inte förmått prestera ett mer genomarbetat och enhetligt förslag till lagstiftning. Såsom framgår nedan föreligger ett stort behov av att revidera lagen i syfte att göra den mer lättillgänglig. Detta arbete kunde med fördel ha gjorts i samband med implementeringen av direktivet. I stället får vi nu en onödigt komplicerad lag som skall fungera som ett provisorium, i väntan på ytterligare en översyn.

6.2Svårtillgänglig lagtext

Flertalet remissinstanser liksom Lagrådet har påpekat att upphovsrättslagen är mycket komplicerad. Ett stort antal ändringar har gjorts i lagen sedan dess tillkomst 1960 och lagen har kommit att innehålla en mängd inskjutna paragrafer. Svårigheterna att överblicka lagen minskar inte genom de nu föreslagna ändringarna.

Det är en svaghet att lagen är så pass svårtillgänglig. Upphovsrätten förefaller vara ett område för ett fåtal experter, när den i verkligheten berör de flesta människor i det vardagliga livet. Detta måste återspeglas i lagtexten. Vi vill därför understryka vikten av att regeringen snarast går vidare med att se över och göra lagtexten mer tillgänglig.

6.3Lagstiftningen skall vara tydlig och tillämpas

Det är regeringens uppgift att tillse att lagen skall kunna tillämpas på ett rättssäkert och rimligt sätt. Såsom vi har påpekat i andra sammanhang saknar rättsväsendet i dag ekonomiska och personella möjligheter att beivra mer än de mest brutala och brådskande brotten. Justitieminister Thomas Bodström har föregått praxis genom att uttala att "polisen inte skall jaga tonåringar som laddar ner". Lagens syfte anses i stället vara att bekämpa dem som tjänar stora summor pengar på att sprida upphovsrättsligt skyddat material. Det är i sig en märklig ordning att justitieministern redan innan en ny lag trätt i kraft går ut och uttryckligen säger att den inte skall användas. Det är emellertid inte rimligt att regeringens misslyckande att rusta rättsväsendet skall utgöra en anledning att inte beivra företeelser som medvetet kränker upphovsrättsinnehavarens rättigheter. Vi förutsätter att regeringen tillser att den föreslagna lagstiftningen tillämpas på ett både rimligt och rättssäkert sätt.

6.4Stärk rättssäkerheten vid kopiering för privat bruk

Det är i dag tillåtet att kopiera upphovsrättsligt skyddade verk, om kopian är avsedd för privat bruk. Regeringens förslag innebär att kopiering för privat bruk inte skall vara tillåten om det exemplar som är den egentliga förlagan till kopian framställts, eller gjorts tillgänglig för allmänheten utan upphovsmannens tillstånd. Det är vår uppfattning att upphovsrättsinnehavaren skall tillförsäkras ett gott skydd. Därför stöder vi förslaget att det skall krävas en laglig förlaga för att man skall ha rätt att ta en kopia för eget bruk.

Vi anser dock att regeringens förslag riskerar att träffa fel i det att ersättningsskyldighet skall föreligga även vid så kallad normal oaktsamhet. Det bör enligt vårt förmenande krävas uppsåt eller grov oaktsamhet för att ersättningsskyldighet skall gälla. Det ökar rättssäkerheten och ger lagstiftningen bättre fokus. Vid omständigheter där den enskilde rimligen inte kunde förstå att förlagan var olagligt framställd skall ersättningsskyldighet inte föreligga. Vi hemställer därför att regeringens förslag avseende 54 § upphovsrättslagen justeras i enlighet med ovanstående.

6.5Kassettersättningen omsprungen av tekniska framsteg

Vad gäller kassettersättningen riskerar dessa med regeringens förslag att bli högre och därmed belasta konsumenterna. Det snabba framväxandet av så kallad digital rights management-teknik (DRM) bör noteras. Givet den kritik som riktas mot bristande träffsäkerhet i kassettersättningen i en situation då det finns sådan teknik och det dessutom, vilket föreslås i propositionen, är olagligt att bryta ett sådant skydd, så minskar motiven att ha kvar en kassettersättning. Risken är att denna situation kommer att uppstå inom bara ett par år.

Mot bakgrund av det ovanstående bör regeringen återkomma med en översyn av bestämmelserna om kassettersättningen.

6.6Skydd för tekniska åtgärder får inte hämma framsteg

Regeringen föreslår införande av skydd för tekniska åtgärder i upphovsrättslagen. Alla typer av upphovsrättsligt skyddade verk utom datorprogram skyddas av den föreslagna regeln. Förbudet gäller inte den som lovligen har tillgång till ett exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk.

Vi vill poängtera vikten av att skyddet för tekniska åtgärder, även om de är välmotiverade, inte får tillåtas hindra den tekniska utvecklingen. Sådan programmeringsverksamhet som inte har till syfte att underlätta upphovsrättsbrott får inte stävjas av förslaget. Många datorintresserade människor studerar, utvecklar eller testar program, med vilka man kan koda, kryptera eller spärra material - dock med helt legitima syften. Förslaget om ett ökat skydd för tekniska åtgärder får inte bli ett tankeförbud som hämmar en dynamisk utveckling.

6.7Avslutande kommentar

Mycket av diskussionen om upphovsrätten kretsar kring nedladdning av film, musik och spel från Internet genom så kallad fildelning. Den utbredda piratkopieringen är delvis en effekt av en tveksam och oklar lagstiftning. Många bedömare menar att de berörda branscherna inte varit tillräckligt lyhörda och snabbfotade för att anpassa sig till växande önskemål om att ta del av spel, musik och film på Internet.

Med en tydlig lagstiftning stärks konkurrenskraften för att med legala möjligheter tillgodogöra sig musik, film och spel över Internet. Det borde ge goda förutsättningar för både etablerade aktörer och nya utmanare i berörda branscher att möta efterfrågan i nya format. På så vis kan respekten för upphovsrätt och det arbete som ligger bakom immateriella verk också stärkas.

Stockholm den 13 april 2005
Inger René (m)
Bertil Kjellberg (m)	Henrik von Sydow (m)
Hillevi Engström (m)	Nils Fredrik Aurelius (m)
Ewa Thalén Finné (m)