med anledning av prop. 2003/04:180 Tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv

Motion 2004/05:A1 av Anders G Högmark m.fl. (m, fp, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens förslag om ett tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv.

2. Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om att semester och sjukfrånvaro ej skall inkluderas vid beräkningen av genomsnittet av arbetstiden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jourtid.

Bakgrund

EU-kommissionen har i en formell underrättelse våren 2002 och i ett yttrande den 1 juli 2003 framfört och motiverat varför den anser att den svenska lagstiftningen på vissa punkter inte överensstämmer med EG:s arbetstidsdirektiv. Kommissionen påpekar brister när det gäller reglerna om dygnsvila, maximal arbetstid per vecka samt nattarbete. Den 5 juli 2004 väcker kommissionen talan mot Sverige vid EG-domstolen med yrkande att domstolen skall slå fast att Sverige brustit i sina skyldigheter att genomföra arbetstidsdirektivet. Sverige bestrider inte kommissionens talan i målet.

Regeringen anger emellertid i sin proposition att processen att genomföra arbetstidsdirektivets regler kompliceras av det faktum att det för närvarande pågår en översyn av delar av direktivets utformning inom EU. Regeringen drar emellertid slutsatsen att det mest lämpliga tillvägagångssättet är att lägga fram en detaljerad proposition som varken tar hänsyn till den process som pågår inom det europeiska samarbetet eller de ekonomiska konsekvenserna. Vi delar inte regeringens bedömning.

EG-domstolen har genom ett antal domar tolkat 1993 års arbetstidsdirektiv och därmed lagt en praxis som rör bland annat tillämpningen av jourtid. Jourtid på arbetsplatsen skall inräknas som arbetstid vid tillämpningen av direktivet. Det slås fast i målen Simap respektive Jaeger. Detta får följdverkningar inom exempelvis sjukvården som ofta tillämpar jourtid. Det har medfört diskussioner inom EU om att direktivet bör ändras. EU-kommissionen meddelade den 30 december 2003 att en översyn skall ske av arbetstidsdirektivet.

Det finns åtskilliga remissinstanser som under processens gång haft synpunkter på frågan om jourtid och likaledes på frågan om vilka ledigheter som skall räknas in i det totala arbetstidsmåttet. De är överlag mycket kritiska till att jourtid som ej inneburit arbete respektive semester och sjukfrånvaro skall räknas in i det totala arbetstidsmåttet.

Sverige har genom sitt medlemskap i EU förbundit sig att genomföra EG-direktiven i den mån det inte kan anses att nuvarande lagstiftning redan uppfyller direktivens intentioner och innehåll. Om detta råder ingen tvekan eller delade meningar. Däremot föreslår Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet ett annat tillvägagångssätt än regeringen.

Propositionen

Regeringen har den 2 september 2004 till riksdagen lagt fram en proposition om tydligare genomförande av EG:s arbetstidsdirektiv. Det huvudsakliga innehållet i propositionen är att den sammanlagda arbetstiden under varje period om sju dagar får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod omfattande maximalt fyra månader.

Därtill att vid beräkning av den sammanlagda arbetstiden skall semester och sjukfrånvaro under den tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat anses utgöra fullgjord arbetstid. Det går emellertid att avvika från 48-timmarsregeln via kollektivavtal som godkänts på central nivå. Avvikelser från grundregeln får dock inte medföra längre beräkningsperioder än tolv månader.

Därutöver innebär propositionen att alla arbetstagare skall ha rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under ett dygn. Förbudet mot nattarbete mellan klockan 24.00 och 05.00 behålls i arbetstidslagen, men såäven den generella möjligheten till avvikelser från detta förbud. Avvikelser gällande regeln om minst elva timmars sammanhängande ledighet kan även ske genom kollektivavtal som godkänts på central nivå.

Därtill är regeringens förslag att arbetstiden för nattarbetande under varje period om tjugofyra timmar inte får överstiga åtta timmar i genomsnitt gällande en beräkningsperiod om högst fyra månader. Med nattarbetande menas den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt och med natt avses perioden klockan 22.00-06.00.

Regeringen föreslår vidare att den s.k. EG-spärren för kollektivavtal justeras så att det tydligare framgår vilka bestämmelser i lagen som direkt berörs av spärren. Det handlar om den sammanlagda arbetstiden, dygnsvila, arbetstiden för nattarbetande, veckovila samt raster. Spärregeln innebär att undantag och avvikelser från lagens regler genom kollektivavtal inte får leda till mindre förmånliga villkor för arbetstagarna än som följer av arbetstidsdirektivet.

Regeringen anger att deras förslag inte medför ökade utgifter på statsbudgeten. Den anför vidare att samma sak gäller inom kommunerna och landstingen. Vi delar inte regeringens bedömning. De föreslagna lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005.

Den fortsatta processen av arbetstidsdirektivet

EU-kommissionen meddelade den 30 december 2003 att en översyn skall ske av arbetstidsdirektivet. Av den hittills genomförda översynen har framkommit att kommissionen i stora delar vill lämna öppet till medlemsländerna att själva avgöra om de skall utnyttja de möjligheter som arbetstidsdirektivet ger.

Det undantag i arbetstidsdirektivet från 1993 som finns gällande gränsen om 48- timmars arbetsvecka kvarstår. Däremot sätts en övre gräns vid avtal som gör undantag för arbetsveckans längd till 65 timmar. Dessa avtal får ha en giltighet på maximalt ett år i taget. Arbetsgivaren får inte ställa som villkor för anställning att den enskilde arbetstagaren accepterar ett sådant avtal om längre arbetstid.

Därtill lanserar kommissionen ett nytt begrepp gällande jourtid. Det som föreslås kallas passiv jourtid. Det kan exempelvis handla om att en läkare eller sjuksköterska som får möjlighet att sova under sin jourtid inte skall räkna detta som arbetstid. Det är bara den tid som den anställde faktiskt arbetar som skall ingå i arbetstiden. Detta förslag om passiv jourtid är direkt sammanbundet med de domar som EG-domstolen tidigare fattat om hur jourtid skall kopplas till den totala arbetstiden. Däremot slår arbetstidsdirektivet fast att semester och sjukfrånvaro inte skall inkluderas eller vara neutrala vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden.

Lagrådet har yttrat sig bland annat över det faktum att regeringen föreslår att semester och sjukfrånvaro skall beräknas som fullgjord arbetstid vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden. Lagrådet delar inte regeringens bedömning. Lagrådet menar istället att regeringens förslag kan ge utrymme för olika tolkningar. Lagrådet anser att vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden så borde helt bortses från tid för semester och sjukfrånvaro. Vi delar den bedömningen.

Det är åtskilliga remissinstanser som också haft synpunkter på vad som bör och inte bör räknas in i det totala måttet på arbetstid. Många remissinstanser anser att jourtid inte skall räknas som faktisk arbetstid. Och vidare att vilka ledigheter som skall räknas in i det totala arbetstidsmåttet verkligen kräver ordentlig genomlysning och diskussion.

Motivering

Det är beklagligt att regeringen utformar propositionen om EG:s arbetstidsdirektiv på ett så kategoriskt och långtgående sätt. Såväl Lagrådet som åtskilliga remissinstanser anför rimliga skäl för att såväl jourtid som semester respektive sjukfrånvaro inte bör ingå i beräkningen av den sammanlagda arbetstiden. Den utformning som regeringen väljer är på intet sätt ett måste för att kunna uppfylla direktivet.

Det är med tanke på den fortsatta processen som sker inom EU av arbetstidsdirektivet önskvärt att regeringen drar tillbaka den lagda propositionen. Det räcker med att nu genomföra minsta möjliga lagändringar för att kunna uppfylla nuvarande arbetstidsdirektiv. Den process som pågår inom EU verkar dessutom leda fram till att begreppet jourtid förtydligas och förändras. Detta borde föranleda också den svenska regeringen till omprövning. Därtill är det direkt konstigt att regeringen själv anger i material inför EU-nämnden att direktivet medför tillämpningsproblem och är i behov av översyn. Reglerna om jourtid och arbetstidsmåttet är angelägna. Varför har då regeringen lagt fram propositionen i detta skick?

Vad gäller beräkning av semester och sjukfrånvaro framgår av nuvarande direktiv att dessa inte skall tas med eller hållas neutrala vid beräkningen av genomsnittlig arbetstid. Det är fullständigt obegripligt hur regeringen kan göra en så fundamentalt annorlunda bedömning än Lagrådet. Därtill lämnar det nya förslaget till arbetstidsdirektiv i stora delar öppet för medlemsländerna att själva bestämma utformning.

EU-kommissionens förslag till nytt begrepp av jourtid, passiv jourtid, räcker i sig för att regeringen borde ompröva sin proposition. Kommissionen föreslår att en läkare som sover under sin jourtid inte skall räkna detta som faktisk arbetstid. Det kommer dock, enligt uppgift, att vara upp till de enskilda medlemsländerna att tolka och utforma den exakta definitionen.

Det är Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets gemensamma bedömning att Sverige kan uppfylla nuvarande arbetstidsdirektiv genom att nu vidta en mindre lagändring och istället återkomma när kommissionens förändrade förslag till arbetstidsdirektiv hamnar på riksdagens bord. Semester respektive sjukfrånvaro skall inte inkluderas vid beräkning av genomsnittet av arbetstiden. Jourtid skall i likhet med kommissionens nya förslag ej betraktas som arbetstid om arbetstagaren ifråga inte faktiskt har arbetat.

Stockholm den 28 september 2004
Anders G Högmark (m)
Carl B Hamilton (fp)	Annelie Enochson (kd)
Margareta Andersson (c)