med anledning av prop. 2003/04:156 Skärpta regler mot penningtvätt

Motion 2004/05:Ju1 av Beatrice Ask m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar att straffskalan för brott mot lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt skall bestämmas till böter eller fängelse i högst sex månader i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att åtgärder skall vidtas för att möjliggöra att relevant information och stöd lämnas till berörda fysiska och juridiska personer.

Inledning

Penningtvätt utgör en viktig del för de kriminellas möjligheter att omsätta medel som härrör från brott. Lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt (penningtvättslagen) har varit framgångsrik och med den fortsatta reformeringen av aktuell lagstiftning kommer brottsbekämpande myndigheter att nåän längre i sin verksamhet. Vi välkomnar därför att fortsatta lagstiftningsåtgärder vidtas.

Rapporteringsskyldighet och påföljder

Förevarande lagstiftningsförslag har sitt ursprung i 2001 års EG-direktiv mot penningtvätt som skulle ha varit införlivat i svensk rätt senast den 15 juni 2003. Direktivet innebär en vidgning av den krets som skall rapportera om misstänkt penningtvätt, bl.a. görs advokater rapporteringsskyldiga under vissa förutsättningar. Direktivet utökar även de förbrott som kan föranleda rapportering av penningtvätt.

Regeringen har i aktuellt förslag valt att gå längre än vad direktivet föreskriver då alla typer av förbrott skall kunna föranleda rapportering av misstänkt penningtvätt. Vi välkomnar detta, men ser samtidigt att lagstiftningen riskerar att bli uddlös om rapporteringskravet inte åtföljs av kännbara reaktioner från samhällets sida för dem som underlåter att rapportera. Penningtvättslagen har varit framgångsrik mycket på grund av att den krets som varit rapporteringsskyldig har utgjorts av stora och seriösa aktörer. Med föreslagen utvidgning av personkretsen blir situationen annorlunda. Av den rika flora näringsidkare som framgent skall omfattas av lagen om penningtvätt, allt från advokater och skatterådgivare till bil- och antikvitetshandlare, är risken inte obetydlig att lagens effektivitet kommer att begränsas. Lagen får inte komma att bli en opinionslagstiftning som saknar reellt värde. Det är därför av avgörande betydelse att rapporteringskravet åtföljs av en relevant sanktion för dem som underlåter att rapportera. I anledning härav menar vi att straffskalan skall höjas från enbart böter till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta medför i sin tur att vissa tvångsmedel kan utnyttjas för att utreda brott mot penningtvättslagen.

Information

I nu föreliggande förslag kommer en stor mängd aktörer, bl.a. antikvitets- och bilhandlare som deltar i affärstransaktioner som överstiger 15.000 euro, att omfattas av penningtvättslagen. Då de åläggs en icke obetydlig börda i form av krav på identitetskontroll, rapporteringsskyldighet och på att bevara vissa handlingar framstår regeringens förslag som passivt. Regeringen anser att det inte går att uppskatta de kostnader och konsekvenser som uppstår för dessa företagare då gruppen är oenhetlig. Vi förutsätter dock att berörda myndigheter vidtar kraftfulla informationsåtgärder och förbereder hjälpinsatser för de småföretagare som kommer att omfattas av den nya lagstiftningen. Svårigheterna med att driva småföretag i Sverige är stora och denna för Sverige så viktiga krets bör inte åläggas nya administrativa bördor utan att relevant information och stöd har lämnats.

Stockholm den 16 september 2004
Beatrice Ask (m)
Jeppe Johnsson (m)	Cecilia Magnusson (m)
Hillevi Engström (m)	Bengt-Anders Johansson (m)
Anita Sidén (m)