med anledning av prop. 2003/04:145 Trängselskatt

Motion 2003/04:Sk36 av Jakob Forssmed m.fl. (kd)

1 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen avslår regeringens förslag till riksdagsbeslut med anledning av vad som anförs i motionen.

2 Regeringens proposition

Regeringen föreslår i proposition 2003/04:145 Trängselskatter att en lag om trängselskatt som ska kunna tillämpas i olika tätorter införs. Enligt propositionen ska dock endast ett antal i propositionen angivna betalstationer i Stockholms innerstad beläggas med trängselskatt. Lagstiftningen föreslås dock bli tillämpbar i hela riket i så motto att majoriteter i kommun, region eller landsting kan besluta om att införa trängselskatt, vilken därefter blir föremål för proposition och riksdagsbeslut.

3 Kristdemokraternas ställningstagande

3.1 Det kommunala självstyret

Kristdemokraterna anser att frågan om trängselskatter har varit ett gott exempel på hur illa ställt det är med det kommunala självstyret i Sverige.

Riksdagen har nu att fatta ett beslut om ett regionalt trafikproblem som inte direkt rör alla Sveriges invånare i allmänhet. Däremot berörs invånare i Stockholm och dess kranskommuner påtagligt. Det är inget mindre än ett systemfel att denna regionala fråga är föremål för den typen av beslut i riksdagen.

Regeringens hantering av problematiken är anmärkningsvärd. När en majoritet i en kommun/region uppstått för en trängselskatt låter man införa dessa genom riksdagsbeslut. Men vad händer utifall att den rådande majoriteten genom kommunala val eller andra omständigheter förbyts till en minoritet? Den nya majoriteten kanske beslutar att avskaffa trängselskatten som riksdagen infört? Kommer riksdagen då automatiskt att besluta om ett avskaffande eller kommer man att motsätta sig den nya kommunala majoriteten?

Exemplet visar hur viktig den kommunala självstyrelsen är och att den principen upprätthålls. Kristdemokraterna inser att kommunerna genom grundlagen inte har rätt att besluta om uttag av så kallade trängselskatter. Parkeringsavgifter beslutar kommunfullmäktige om enligt lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats m.m. Detta kan ske eftersom lagen stiftades då 1809 års regeringsform fortfarande gällde och i övergångsbestämmelserna till den nya regeringsformen undantogs nämnda lag enligt sjätte punkten. Kristdemokraterna anser att det finns stora principiella likheter mellan å ena sidan parkeringsplatser och vägyta som tillåter rörliga fordon å den andra. Bägge dessa borde därför båda kunna beslutas av kommunfullmäktige. Riksdagen bör därför besluta att ge regeringen i uppdrag att utreda hur den svenska grundlagen kan ändras så att trängselavgifter ska kunna beslutas av svenska kommuner eller regioner.

Inom kort tillsätts en författningsutredning. Den förväntas ta upp frågorna om kommunernas grundlagsmässiga kompetens. Detta torde innefatta också kommunernas kompetens inom avgifts- och skatteområdet. Vi förutsätter att kommunernas grundlagsmässiga kompetens vad avser trängselavgift/skatt blir föremål för analyser i denna utredning.

3.2 Trängselavgifter – ett led i en strategi

Biltrafiken behövs för ett fungerande samhälle men utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Alla dessa faktorer måste få stor betydelse vid planeringen av infrastruktur. För att bättre fördela trafiken över tid och minska trängsel bör kommunerna ha rätt att själva bestämma om de vill införa trängselavgifter för biltrafiken. Skattesystem och miljöavgifter ska utformas så att de samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.

Köerna och trängseln i våra största städers vägtrafik är ett stort problem, för ekonomin likaväl som för miljön. Kraftfulla satsningar på infrastrukturen och kollektivtrafiken är nödvändiga. Om en kommun eller region vill förbättra miljön samt finansiera ny infrastruktur och utvecklad kollektivtrafik genom att använda trängselavgifter bör kommuner och regioner dessutom ha rätt att själva besluta om införandet av sådana avgifter för biltrafiken. Detta kan exempelvis ske i samband med genomförandet av större infrastrukturprojekt som förbättrar storstadstrafiken som helhet. En förutsättning för trängselavgifter är att de medel som inkommer ska stanna i regionen liksom att kostnaderna för systemets införande bärs av kommunen eller regionen.

Vid införande av trängselavgifter är den kommunala självstyrelsen central. Trängselavgifter ska beslutas om av en kommun eller region. Regeringen ska därefter bereda och till riksdagen föreslå en sådan lagstiftning som krävs för detta införande. Enligt Kristdemokraterna är det ett allvarligt demokratiskt problem om beslutsordningen är den omvända, att trängselavgifter först utnyttjas som lockbete i regerings- och budgetförhandlingar på nationell nivå och därefter blir en sak för kommunpolitiker att presentera förslag om.

3.3 Stockholm

Väl fungerande transporter inom Stockholmsregionen är en avgörande förutsättning för en positiv utveckling i Sverige i sin helhet. Regionen svarar för en fjärdedel av landets totala bruttonationalprodukt. Stockholm har dessutom en stark koncentration av myndigheter, huvudkontor och institutioner. I regionen uppstår och etablerar sig därför näringar som annars inte skulle finnas i Sverige. Det gäller att ta tillvara de möjligheter som här bjuds och då ligger det i hela landets intresse att Stockholmsregionen kan utvecklas. Transportsystemet spelar i det sammanhanget en avgörande roll. Befolkningen i Stockholms län har ökat med 100 000 personer sedan 1995, vilket medfört ett ökat behov av transporter som i dagsläget långt ifrån tillgodoses.

I Stockholmsregionen har det, särskilt under de senaste åren, uppstått skillnader i utvecklingen mellan olika länsdelar. Bristen på fungerande transporter bär ett stort ansvar för den tilltagande ekonomiska segregationen. Regionens uppdelning tar sig framför allt uttryck i att dess norra del utvecklas betydligt starkare än den södra. En orsak till detta är att inget kapacitetstillskott för den genomgående nord-sydliga trafiken har skett sedan Essingeleden invigdes 1967. Sedan dess har länets befolkning ökat med 350 000 invånare.

Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen är mycket hårt ansträngd. Olika former av kapacitetsbrist hämmar pendeltågen, tunnelbanan och bussarna. Den enskilt största kapacitetsbristen i kollektivtrafiken är passagen förbi Riddarholmen. Den s.k. Getingmidjan är inte enbart ett problem för pendeltågstrafiken, utan i lika hög grad för fjärrtågen. Effekten av den föreslagna trängselskatten för Stockholmsregionens näringsliv är inte utredd.

3.3.1 Genomförande av Stockholmsberedningens förslag

Som trafikutskottet konstaterat i betänkande 2001/02:TU2 ska trängselavgifter kunna införas som ett led i en bredare strategi. Den parlamentariska kommittén Stockholmsberedningen har berett frågan om trängselavgifter och tagit fram förslag på investeringar i infrastruktur och rullande material för Stockholmsregionen.

Beredningens förslag i SOU 2002:11 för perioden 2004–2015 inkluderar bland annat en pendeltågstunnel, Norrortsleden, riksväg 73 Fors–Älgviken, E 18 Hjulsta–Kista, Norra länken, E 4 Förbifart Stockholm och E 20 Österleden.

Kristdemokraterna anser att det är av största betydelse att Stockholmsberedningens förslag till insatser genomförs. Därigenom uppnås ökad samordning mellan de olika trafikslagen, ökad effektivitet i det befintliga transportsystemet, en tillräcklig vägkapacitet mellan norra och södra Stockholm och minskade negativa effekter av biltrafiken.

3.3.2 Stockholms trängselavgiftsförsök

I fråga om trängselavgifter har Stockholms stad bedrivit ett mycket påskyndat och forcerat arbete för att ta fram ett underlag för beslut som inte haft som målsättning att skapa så bred samstämmighet som möjligt. I stället har Stockholms stad medvetet drivit en linje som står i bjärt kontrast till intresset hos länets övriga kommuner. Det är ett allvarligt problem att motsättningar mellan stad och län är så stora i frågan om trängselavgifter.

Hanteringen av trängselavgiftsfrågan brister också i fråga om den kommunala självstyrelse som Kristdemokraterna slår vakt om. Trängselavgifter ska enligt nu gällande regler beslutas av en kommun eller region och därefter möjliggöras av regering och riksdag. Vad gäller försöket i Stockholm är det uppenbart att initiativordningen varit den omvända. Socialdemokraterna har på nationell nivå utnyttjat frågan som lockbete i regerings- och budgetförhandlingar och därefter uppdragit åt kommunpolitikerna att presentera ett förslag som går stick i stäv med partiets vallöften.

Kristdemokraterna anser därför att regeringens förslag till beslut bör avslås.

Stockholm den 13 maj 2004
Jakob Forssmed (kd)
Mats Odell (kd)	Stefan Attefall (kd)
Olle Sandahl (kd)	Annelie Enochson (kd)
Lars Gustafsson (kd)	Maria Larsson (kd)
Lars Lindén (kd)