med anledning av prop. 2003/04:140 Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan

Motion 2003/04:Ub12 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avskaffa det kursutformade gymnasiet och ersätta det med ett linjegymnasium med ämnen som kan variera till innehåll och omfattning mellan olika utbildningslinjer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en ny humanistisk utbildning i gymnasieskolan.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av terminsbetyg.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det individuella valet i sin nuvarande utformning tas bort och ersätts av val mellan ämnen som bidrar till att eleven når linjens mål.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skolverket skall ges i uppdrag att öka omfattningen av karaktärsämnena och införa kärnämnet historia på utrymme som tas från det valbara utrymmet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta examina från gymnasiet för vilka det är obligatoriskt att ha godkända betyg i alla kärnämnen och andra viktiga ämnen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inrätta en lärlingsutbildning med egna mål och ett innehåll som skiljer sig från den studieförberedande utbildningen.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att individuella programmet skall avskaffas på gymnasiet så att ansvaret förs över till grundskolan.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om införande av en nationell skolpeng.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att främja jämställdheten i gymnasieskolan.

Bra att regeringen backar om gymnasiereformen

Det är glädjande att regeringen beslutat att inte gå på det förslag som Gymnasiekommittén förespråkade. Det hade inneburit att yrkesprogram hade slagits samman med studieförberedande program och med all säkerhet ökat avhoppen från gymnasiet ytterligare.

Men det räcker inte att dåliga förslag slopas, det behövs också några riktigt bra förslag för att komma till rätta med de stora problemen i dagens gymnasieskola. Över en fjärdedel av dem som börjar gymnasiet, har inte avslutat studierna inom fyra år. 40 % av 20-åringarna har inte uppnått gymnasiekompetens.

Det finns i regeringens proposition inte några lösningar på dagens problem med att många ungdomar är dåligt förberedda för högskolestudier eller yrkesliv. Målet högskolebehörighet för alla sänker kvaliteten i såväl studieförberedande som yrkesinriktade program.

Avskaffa det kursutformade gymnasiet

Regeringen agerar som en läkare som åtgärdar ett par symtom men inte kommer tillrätta med själva sjukdomen. Man lappar och lagar några av bristerna i dagens gymnasieskola men behåller den struktur som orsakar de stora problemen. Ett exempel är regeringens förslag om att ta bort kursbetygen – men behålla kurserna! Folkpartiet välkomnar ämnesbetyg, eftersom vi anser att slutbetygen ska spegla vad eleven kan efter att ha genomgått hela gymnasieutbildningen – inte vad han eller hon kunde i årskurs ett. Men det går inte att bara ändra på betygen, utan hela systemet med kurser måste avskaffas.

Det stora problemet i dagens gymnasieskola är att den har organiserats med utgångspunkten att alla elever, oavsett om de vill bli frisörer eller läkare, ska läsa samma kurser i matematik, naturkunskap, engelska o s v. Detta har gjort att ämnena splittrats i små kurser som varken tillfredsställer den blivande läkarens eller den blivande frisörens behov. Dagens extremt kursutformade gymnasieskola behöver förändras, så att eleverna i stället kan välja mellan tydliga utbildningspaket – linjer.

Linjerna ska byggas upp av ämnen som läses under lång tid och som varierar till omfattning och innehåll, beroende på vilken utbildningslinje eleven valt. Alla gymnasielinjer ska i Folkpartiets modell inte behöva resultera i högskolebehörighet, och därför kan ämnena göras mindre teoretiska på många av de linjer som är yrkesförberedande. En elev ska dock alltid kunna välja en mer teoretisk variant av ämnet.

Det måste införas yrkeslinjer i gymnasieskolan som ger en mer kvalificerad yrkesutbildning än i dag. Utbildningen ska utformas i nära samarbete med branscherna och ge goda möjligheter till anställning efter fullbordad skolgång. De teoretiska ämnenas omfattning ska variera beroende på yrkesinriktning och med mer eller mindre komplettering ska även en yrkesexamen kunna ge högskolebehörighet. Dessutom vill Folkpartiet öka möjligheterna att läsa in högskolebehörigheten som vuxen.

Folkpartiet vill förutom yrkeslinjerna ha fyra studieförberedande linjer, naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig, teknisk och humanistisk.

Återupprätta den humanistiska utbildningen

Tidigare fanns en humanistisk linje i gymnasieskolan, men under den omfattande förändring som gymnasiet utsattes för i början av 1990-talet så togs den linjen bort. I dag ser vi att det utrymme som språk, kultur och historia har fått inom det samhällsvetenskapliga programmet inte har varit tillräckligt. Att humanistiska ämnen nedvärderats i gymnasiet har fått återverkningar för hur eleverna prioriterat sin tid.

Antalet elever som läser språk har minskat avsevärt på både det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga programmet. 1995/96 läste 91 % av eleverna ”klart” ett nybörjarspråk på samhällsvetenskapligt program och 62 % av naturvetareleverna gjorde detsamma. 2002/03 hade motsvarande siffror sjunkit till 55 % respektive 15 %. Det har blivit allt vanligare att eleverna bara läser första kursen i ett visst språk, men hoppar av den andra kursen och därmed inte får tillräckliga kunskaper i språket. Detta har lett till att man på högskolan numera tvingas anordna nybörjarkurser på gymnasienivå i språk som tyska och franska.

Gymnasieskolan måste bidra till att betona vikten av kunskap i humanistiska ämnen i ett modernt samhälle. Det behövs en linje som skapar en stark grund för bred kunskap i humanistiska ämnen som språk, historia, litteratur och kultur. Precis som naturvetenskap är en självklar grund för ett antal olika inriktningar bör det humanistiska kunskapsområdet vara det. I en språklig inriktning bör eleverna läsa minst tre främmande språk.

Mer tid för yrkesämnen

Folkpartiet har länge arbetat för att alla gymnasieelever bör läsa historia och gläds åt att även regeringen nu föreslår att historia ska bli ett kärnämne. Men det är bekymmersamt att regeringen föreslår att tiden för detta ska tas från de ämnen som ger varje program sin karaktär. Folkpartiet anser tvärtom att de ämnena måste få öka i tid. Framför allt får de elever för vilka gymnasiet är en yrkesutbildning, inte tillräcklig grund att stå på i sina framtida yrken. Men även elever som vill studera vidare behöver få mer av exempelvis språkkunskaper.

Dagens antagningssystem gör dock att det lönar sig för eleverna att läsa lättare kurser trots att de inte har någon större nytta av dessa i framtida yrkesliv eller studier. Det finns lokalt utformade kurser som är rent hobbybetonade, t ex kurser som handlar om hur man bäst ordnar en fest hemma. För en elev finns det kortsiktiga vinster i att gå en sådan kurs: för en mindre arbetsinsats kan hon eller han nå ett högt betyg som är lika mycket värt som en kurs i ett mer krävande ämne som till exempel naturkunskap. Det är för mycket begärt att eleverna ska avstå från en sådan kortsiktig vinst för att välja en kurs som både samhället och de själva har större nytta av på längre sikt, i sina studier eller arbeten. Skolans resurser är som bekant begränsade och det kan inte vara meningen att de ska gå till kurser som inte bidrar till att eleven uppfyller utbildningens syfte.

Regeringen föreslår visserligen i sin proposition att Skolverket ska granska alla lokala kurser och det är bra. Det är dock inte tillräckligt. Folkpartiet anser att det individuella valet i sin nuvarande utformning ska tas bort. I stället ska eleverna erbjudas att välja mellan ämnen som bidrar till att eleven når målen för den utbildningslinje han eller hon valt. Den möjlighet skolan har att välja att låta elever inom ett visst program läsa vissa lokala kurser behöver också ses över. Utrymmet för skolans valbara kurser varierar mellan 150 och 1 000 poäng, beroende på program och inriktning. Skolverket kan ges i uppdrag att i samarbete med representanter för gymnasieskolor, branscher och högskolor utforma hur detta utrymme ska minska. Även om antalet valbara kurser minskar blir det individuella utrymmet stort, eftersom det finns goda möjligheter för individuell fördjupning inom de obligatoriska kurserna.

Med dessa förslag kan regeringens förslag om att minska tiden för karaktärsämnena avslås.

En examen ska stå för något

Den gymnasieexamen som regeringen föreslår är urvattnad och utgör ingen garanti för att eleven fått tillräckliga förkunskaper för akademiska studier. Det allmänna kravet på godkänt i 90 % av fullständig studiegång är för opreciserat. Det innebär att man kan vara underkänd i centrala ämnen som svenska eller matematik – och ändå ta ut en examen. Enligt Folkpartiet behövs det renodlade studieförberedande gymnasieprogram som leder rakt till högskolan.

Eleverna som gått en sådan utbildning ska kunna avlägga en studentexamen som är internationellt gångbar. För att den ska kunna bli jämförbar med examina i andra länder krävs det mer än vad som i dag krävs på de flesta program. Vi anser att det är oerhört viktigt att den studentexamen som införs blir en verklig kvalitetsmätare på avklarad utbildning. Det ska klart definieras vilka ämnen som ska vara obligatoriska respektive utbytbara i examen.

Folkpartiet föreslår att tre typer av examina införs, för att visa vilken typ av utbildning eleven genomgått. Förutom en studentexamen som ger högskolebehörighet föreslår Folkpartiet också att yrkes- och lärlingsexamina inrättas.

Lärlingsutbildning ska inte utformas för högskolebehörighet

Det är anmärkningsvärt att regeringen säger sig vilja skapa en lärlingsutbildning av hög kvalitet genom att ge den samma kunskapsmål och innehåll som skolförlagd utbildning. Då har ju hela poängen med lärlingsutbildningen gått förlorad – nämligen att man kan lära sig annat på en arbetsplats än inom skolans väggar. Om elever samtidigt ska läsa in en högskolebehörighet, kan de inte fullt ut tillgodo göra sig de kunskaper som arbetsplatsen kan erbjuda. Eleverna med yrkesplaner röstar i dag med fötterna. Det syns på avhoppssiffrorna att gymnasiet är för teoretiskt och inte har tillräckligt med yrkeskunskaper att erbjuda.

Det är inte troligt att de yrkesinriktade eleverna kommer att känna mer för regeringens så kallade lärlingsutbildning, eftersom den ställer samma teoretiska krav som dagens gymnasieutbildningar.

Det regeringen föreslår är något slags förlängd prao. Men man måste våga utforma olika utbildningar för personer med olika intressen och planer. Det är inte gymnasieskolan som ska ge alla en gemensam grund att stå på – det är grundskolans uppgift. Folkpartiet vill skapa en modern lärlingsutbildning där halva tiden tillbringas på arbetsplatsen. För vissa yrken är det inte möjligt att få en fullgod förberedelse genom skolutbildning. I de fall intresse finns från företagets sida, ska lärlingen kunna ges ett anställningsförhållande.

Högre förkunskapskrav och viktade betyg

I Folkpartiets betygsmodell för gymnasiet ska slutbetygen kompletteras av betyg som visar elevens kunskapsläge varje termin i respektive ämne. Dessutom ska betygen viktas olika vid intagningen till högskolan. I dag minskar språkkunskaperna hos svenska elever och för att uppmuntra eleverna att läsa språk, bör språkbetygen ha större betydelse vid antagningen till högskolan. Folkpartiet vill vikta betygen för att uppmana eleverna att gå vidare i sin kunskapsinhämtning. Betygen ska ges i fler steg än i dag för att ge en mer rättvis bild av elevernas kunskaper. Dessutom ska externa examinatorer kunna bistå de undervisande lärarna i att bedöma elevernas kunskaper.

Kraven för att komma in på olika gymnasieprogram måste få variera. I dag hoppar många av gymnasieskolan på grund av bristande förkunskaper. Folkpartiet vill att högre förkunskapskrav ställs. Exempelvis borde minst godkänt i de naturvetenskapliga grundskoleämnena vara krav för naturvetenskapligt program och godkänt i språk, historia och samhällskunskap vara krav för det samhällsvetenskapliga programmet.

Individuella programmet hör inte hemma på gymnasiet

Elever som inte har klarat kraven för att komma in på gymnasiet – godkända grundskolebetyg i svenska, matematik och engelska – tas i dag ändå in på gymnasiet i det s.k. individuella programmet. Programmet var tänkt som ett undantag men är nu det näst största programmet bland dem som börjar gymnasiet. Det har blivit ett misslyckande, vilket regeringen också erkänner i sin proposition. Men den lösning regeringen föreslår – att utöka den tid eleverna får undervisning inom individuella programmet – förefaller otillräcklig. Det är hög tid att ta ett helhetsgrepp på problemet att så många lämnar grundskolan utan att ha nått de mest basala kunskaperna – att läsa, skriva och räkna.

Folkpartiet anser att grundskolan måste ta ett större ansvar för att eleverna når dessa kunskaper. Vi vill utöka grundskolans ansvar till att gälla även elever som inte längre är skolpliktiga. Huvudtanken med vårt förslag är att skapa incitament för grundskolorna att sätta in stöd så tidigt som möjligt. Det ska inte gå att skyffla problemet vidare i så hög utsträckning som i dag.

Självfallet måste gymnasiet även i Folkpartiets förslag ha en beredskap att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. Det behövs fler speciallärare och specialpedagoger även i gymnasiet. Folkpartiet anser därför att beslutet att lägga ned utbildningen till speciallärare måste omprövas. I dag råder en i det närmaste total brist på speciallärare med gymnasiebehörighet.

Inför en nationell skolpeng

Folkpartiet anser att staten ska svara för att en nationell skolpeng betalas ut, så att varje elev kan välja att gå i friskola, en kommunal skola i egen eller någon annan kommun. Resurserna ska inte fördelas ojämnt över landet som i dag, på grund av att kommunerna prioriterar skolan olika. I dag är det så stora skillnader mellan hur mycket kommunerna satsar på skolan, att likvärdigheten är hotad. Därför vill Folkpartiet införa en nationell skolpeng, som staten ansvarar för. Skolpengen betalas ut till den skola eleven väljer att gå på, oavsett om det är en skola i elevens egen kommun, en annan kommun eller en fristående skola. En fjärdedel av resurserna ska öronmärkas till elever i behov av särskilt stöd och till skolor i utsatta områden.

Gymnasieskolan måste bli mer jämställd

Folkpartiet anser att det är nedslående att regeringen i sin proposition inte tar upp frågan om jämställdheten i gymnasiet. Till problemen inom detta område hör att elever i sina val av utbildningsvägar är bundna i traditionella könsroller och att de både av personal och andra elever bemöts olika beroende på vilket kön de tillhör. Det är viktigt att lärare och andra personalgrupper reflekterar över sitt eget beteende mot pojkar respektive flickor och stimulerar dem att göra fria val. Lärarutbildningen har en nyckelroll för att främja en sådan utveckling. Det är också viktigt att Skolverket i utvärderingar och tillsyn beaktar genusfrågor.

I denna motion har Folkpartiet bemött regeringens proposition om gymnasiet. Folkpartiets hela politik för gymnasieskolan beskrivs i vår gymnasiemotion från den allmänna motionstiden.

Stockholm den 13 maj 2004
Ulf Nilsson (fp)
Ana Maria Narti (fp)	Axel Darvik (fp)
Liselott Hagberg (fp)