med anledning av prop. 2002/03:86 Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB

Motion 2002/03:N15 av Eva Flyborg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om felaktigheter i den modell för hantering av kapitaltillskottet regeringen föreslår.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om vikten av att inte etablera normen att statliga bolag som beter sig oansvarigt kan få hjälp att frånträda ingångna avtal.

4. Riksdagen beslutar att SJ AB skall träda i likvidation när respittiden löper ut.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om avreglering av tågtrafiken.

6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en strategi för rekonstruktion och försäljning av SJ AB.

7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att se över Rikstrafikens uppdrag och överflyttning av uppgifter från SJ AB till Rikstrafiken i enlighet med vad som i motionen anförs.

Bakgrund

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ger regeringen bemyndigande att tilldela SJ AB ett ägartillskott samt vidta andra åtgärder för att hindra att bolaget försätts i likvidation.

Folkpartiet anförde i samband med omvandlingen av Statens Järnvägar till aktiebolag (motion 1999/2000:T11) en rad principskäl mot statliga bolag. Det staten äger skall styras demokratiskt och med full öppenhet och insyn för medborgarna. Det finns dessutom mycket som staten över huvud taget inte skall ägna sig åt och som i dag sker i statliga bolag. Staten skall sätta upp spelreglerna, men inte spela själv.

Folkpartiet kunde då godta en bolagisering av SJ endast under vissa villkor. För det första att riksdagen beslöt om en avreglering av all järnvägstrafik i Sverige. För det andra om det tydligt uttalades att en bolagisering av SJ skulle ses som ett första steg mot en försäljning. För det tredje att SJ:s verksamhet koncentrerades till kärnområdena och verksamhet som inte direkt handlar om järnvägstrafiken skulle säljas av. I fall dessa villkor ej uppfylldes, ansåg Folkpartiet att förslaget om bolagisering av SJ borde avstyrkas.

Riksdagen beslöt att avstyrka de av Folkpartiet i motionen framlagda förslagen och genomföra bolagiseringen.

SJ:s finansiella problem

Som framgår av regeringens proposition, avsnitt 4, är de problem som SJ AB nu står inför vållade dels av en överskattning av de till bolaget överförda värdena, rörande såväl kapitalvärden som värdet av trafikverksamheten, dels av flera ingångna trafikavtal som inte är lönsamma. Kostnaderna för underhåll av rullande materiel har underskattats och materielen därför förblivit bristfällig. Driften har varit ineffektiv och inte kunnat anpassas till den nya affärssituationen.

Utvecklingen som lett fram till dagens situation föranleder inte Folkpartiet liberalerna att ändra sin principiella kritik av bolagiseringen. Riskerna och svårigheterna med att genomföra processen underskattades och verksamheten lyckades inte anpassa sig till den nya verklighet i vilken den skulle bedrivas.

Synen på statliga bolag

Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare, utförare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion. Grundprincipen måste, enligt vår mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi.

Aktiebolagsformen lämpar sig dåligt för offentlig verksamhet. Organisationsformen är avsedd för privat verksamhet i en affärsmässig miljö som bedrivs i vinstsyfte. Därför uppstår konflikter mellan behovet av att kunna agera på en marknad utan att konkurrenterna får kännedom om affärsstrategi och överväganden i förväg och kravet på att tillgodose demokratisk öppenhet och insyn. Denna konflikt är ofrånkomlig. Men den är inte heller acceptabel i en situation som denna.

Folkpartiets åsikt är att statliga bolag bör privatiseras. Försäljningen av de statliga företagen skall ske på ett ansvarsfullt sätt. Det berörda företaget skall bli starkare och mer konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering. En omprövning av det statliga ägandet kan förväntas medföra effektivitetsvinster såväl på det samhällsekonomiska planet som för de enskilda företagen.

Regeringens proposition

Information som kan vara avgörande för riksdagens bedömning av SJ:s finansiella ställning på längre sikt bedöms vara affärshemligheter inom bolaget och kan därför inte ingå i det offentliga beslutsunderlaget. Detta trots att staten är ensam ägare samt att SJ AB har en skyddad ställning på marknaden som gör bolaget mindre utsatt för konkurrenstryck. Propositionens beslutsunderlag ger inte stöd för slutsatsen att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ AB:s strukturella och finansiella problem.

Regeringens metod att hantera kapitaltillskottet, genom att be om ett bemyndigande att skjuta till kapital från ett konto i Riksgäldskontoret, vilket föreslås inrättas i och med den ekonomiska vårpropositionen 2003 och till vilket statliga bolag ska skjuta till sammanlagt tre miljarder kronor, har flera svagheter.

För det första minskar riksdagens inflytande över de statsägda bolagen när regeringen ges frihet att agera utan riksdagens uppdrag.

För det andra är Folkpartiet helt avvisande till konstruktionen som innebär att medlen fonderas utanför statsbudgeten, vilket öppnar för att kringgå utgiftstaket och budgetlagen. Det är inte acceptabelt att skapa nya öppningar för att kringgå budgetlagen. Syftet med budgetlagen är att främja ett långsiktigt sunt ekonomiskt handlande. Att regeringen nu vill inrätta och använda sig av fasta sätt att kringgå dessa regler kan bara leda till försvagad ekonomisk ansvarsfullhet.

Denna kritik av hanteringen av kapitaltillskottet bör riksdagen ge regeringen till känna.

Förslagets förenlighet med EG-rätten

Regeringens resonemang om att kapitaltillskottet är förenligt med EG-fördragets regler om statligt stöd är inte heller övertygande. Regeringen lyckas inte övertyga om att situationen är den som beskrivs i propositionen: ”Det är troligt att en sådan investerare (som har en mer långsiktig syn på lönsamhet, vår anmärkning) skulle satsa kapital för att säkra överlevnaden för ett företag som drabbas av tillfälliga svårigheter men som beräknas bli lönsamt igen”. Som framgår av denna motion är vår bedömning av de ekonomiska svårigheterna och de strukturella problemen allvarligare än regeringens, och det föranleder en annan slutsats. En slutsats som EG-domstolen mycket väl kan tänkas komma fram till.

Låt SJ löpa linan ut

På längre sikt kan kanske de strukturåtgärder som SJ:s ledning beslutat om komma att förbättra trafikverksamhetens lönsamhet. Men Folkpartiet gör bedömningen att dessa åtgärder inte kommer att lyckas vända de grundläggande problem som SJ AB har utan ytterligare insatser.

SJ:s strukturproblem beror på den oklara situation som ett statligt ägt före detta monopolföretag har på en bara delvis avreglerad marknad. Tilltron till att ledningen kan öka affärsmässigheten utan att företaget helt och hållet är utsatt för konkurrens är överdriven. Som framgår av propositionen är bedömningen av kapitaltillskottets storlek avhängigt av att de åtgärder som beslutats och att den affärsplan som antagits för perioden 2003–2007 kan genomföras utan att nya finansiella risker tillkommer under affärsplaneperioden. Med andra ord är bedömningen att SJ från och med nu har förmåga att uppträda strikt affärsmässigt där man förut inte hade det.

En stor riskfaktor i bolaget enligt propositionen är värderingen av rullande materiel som leasas till SJ AB. Den har hittills varit bristfällig: ”SJ AB bär restvärdesrisken för materielen och har inte förrän nu gjort en riktig värdering av denna restvärdesrisk.” Att en korrekt värdering behövt extern hjälp för att genomföras och kommit till stånd först flera år efter bolagiseringen talar emot att SJ AB:s ledning i framtiden kommer att kunna hantera situationen utan att behöva hjälp med ytterligare kapitaltillskott eller andra åtgärder.

Det är inte enstaka olycksfall i arbetet som lett till att SJ AB skrivit olönsamma trafikavtal. Flera gånger har SJ:s hantering ifrågasatts. Attityden mot andra aktörer har varit kallsinnig och SJ har tyckts präglas av en vilja att slå ut konkurrenter, kosta vad det kosta vill. Nu visar det sig att kostnaden överstiger om inte viljan så kapitalet.

Det vore illa om det skapas en bild av att ett statligt bolag, till på köpet en före detta monopolverksamhet, som beter sig oansvarigt kan få hjälp att lösa kriser och frånträda ingångna avtal. Det skulle kunna etablera en norm som säger att man kan manövrera ut andra aktörer genom underbudspolitik och sedan få påfyllning i kassan när konkurrenterna har försvagats eller helt dragit sig ur spelet.

Sammanfattningsvis finns alltså flera omständigheter som föranleder Folkpartiet att ifrågasätta de föreslagna åtgärdernas tillräcklighet och deras lämplighet. Folkpartiets mening är därför att regeringens proposition bör avslås. SJ AB får löpa linan ut. SJ AB träder då i likvidation senast den 15 september 2003 och en likvidator förordnas med uppdrag att omstrukturera och sälja verksamheten under ordnade förhållanden.

Det kommer att finnas gott om tid att förbereda omstruktureringen, och denna process får ta sin tid att genomföra. Ingen ska behöva oroa sig för att tågen skulle sluta att gå den 16:e september 2003.

Avreglering av all tågtrafik

Folkpartiet liberalerna anser att en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken medför stora fördelar. Konkurrens gynnar kunder och på sikt sektorns modernisering och attraktionskraft. Erfarenheterna hittills av konkurrensen vid länstrafikhuvudmännens upphandling är att trafikkostnaderna kunnat sänkas avsevärt till nytta för såväl skattebetalarna som resenärerna. Nya operatörer har också kunnat etablera sig, och ett stelt monopolsystem har kunnat ersättas med flexibilitet och modernare företagsformer. Vi anser att samtliga järnvägssträckor måste konkurrensutsättas. Riksdagen bör därför besluta om en omedelbar avreglering av all gods- och persontrafik på järnväg.

Banverket bör i sin policy sträva efter att främja konkurrens på järnvägarna genom att se till att fördelning av tåglägen genomförs på ett neutralt sätt.

En strategi för att rekonstruera och sälja SJ AB

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag till en strategi för rekonstruktion och försäljning av SJ AB. Verksamheten bör gås igenom och en plan upprättas där utförsäljningen ges en tydlig tidtabell. Utförsäljningen bör genomföras så att konkurrensen inom järnvägstrafiken gynnas på bästa sätt med hänsyn till statens intäkter. Ett flertal av de åtgärder som berörs i propositionen, t.ex. att kvitta fordringar och skulder mellan SJ AB och affärsverket Statens Järnvägar samt lösa åtagandet att förse Rikstrafiken med fordon i upphandlad trafik, kan behöva genomföras i samband med rekonstruktionen.

Personalens övergång till andra arbetsgivare måste underlättas. Frågor om hur ägandet av fordon och underhållsverksamheten med mera ska hanteras i samband med försäljningen av SJ AB:s delar måste lösas för att ge goda förutsättningar för en långsiktigt hållbar konkurrenssituation mellan olika trafikutövare.

Se över Rikstrafikens uppdrag

Funktioner inom SJ AB som kan anses hänga samman med det nationella trafikförsörjningsansvaret för järnvägstrafiken bör överföras till Rikstrafiken, som i framtiden bör ges ett utsträckt ansvar för att upphandla tågtrafik och ansvara för trafikförsörjningen på det interregionala spårnätet. All tågtrafik bör upphandlas i konkurrens. Särskilda åtgärder för att genomföra detta kan bli aktuella varför regeringen i så fall bör återkomma med sådana förslag till lagändringar som är erforderliga för en avreglering av all tågtrafik.

I konsekvens av att Rikstrafiken enligt vår bedömning bör överta de uppgifter inom SJ AB som privata operatörer inte bör sköta, bör Rikstrafikens uppdrag ses över och riktlinjerna förtydligas så att konkurrensneutralitet och affärsmässighet förstärks i upphandlingen av trafiktjänster i samtliga trafikslag under Rikstrafikens ansvar.

Stockholm den 9 maj 2003
Eva Flyborg (fp)
Yvonne Ångström (fp)	Nyamko Sabuni (fp)
Jan Ertsborn (fp)	Karin Pilsäter (fp)
Christer Nylander (fp)	Gunnar Nordmark (fp)