med anledning av prop. 2002/03:50 Etikprövning av forskning

Motion 2002/03:Ub6 av Ulf Nilsson m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att etikprövning skall göras inte bara av forskning utan också av andra undersökningar i de fall de kan komma att inbegripa enskilda individer.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att även myndigheters och privata institutioners forskning och undersökningar skall etikprövas.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att även forskning som ligger utanför de vetenskapliga områden som regeringen räknar upp skall etikprövas om de berör enskilda människor.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att forskaren, när det av praktiska skäl är möjligt, skall underrätta försökspersonen om hur undersökningen fortlöper.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om organiseringen av etikprövningen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att även ärenden för vilka den centrala nämnden är första instans måste kunna överklagas.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att organisationen av etikprövningen skall utvärderas efter två år.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att etikprövningskommittéerna bör sträva efter enhällighet i sina beslut.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att minderårigas vilja skall respekteras.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen inte skall utse ledamöterna i en etikprövningskommitté och att det räcker att minst en ledamot besitter juridisk kompetens.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att representanter för olika vetenskapsområden skall vara delaktiga i beslut i etikprövningskommittéerna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att rektorn för en högskola ansvarar för att handledarna etikprövar studentarbeten.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ordet ”forskningsperson” i förslaget till ny lagtext bör bytas ut mot det mer etablerade ”försöksperson”.

Utvidga etikprövningen

Regeringen vill införa en ny lag om etikprövning av forskning som avser människor. Folkpartiet liberalerna anser dock att för att nå målet, att skydda försökspersoners hälsa, säkerhet och integritet, måste etikprövningen utvidgas. Etikprövning ska göras också av kvalitetssäkring och resultatuppföljning i de fall den kan komma att inbegripa enskilda individer, eftersom det för den enskilde saknar betydelse om uppgifterna används till forskning eller kvalitetssäkring. Regeringen undandrar också observationsstudier, enkäter och intervjuer från etikprövning. Genom dessa forskningsmetoder kan man ta fram upplysningar som kan kränka den personliga integriteten och därför måste även de etikprövas. Den forskning eller kvalitetssäkring som myndigheter bedriver behöver också etikprövas, liksom forskning som utförs av privata institutioner. Regeringen bör återkomma med förslag på detta område. Ett exempel på hur en myndighets etikkommitté kan arbeta finns inom Socialstyrelsen, som sedan två år tillbaka har en forskningsetikkommitté.

Dessutom måste hela forskarvärlden omfattas av etikprövning. Regeringen tar t.ex. inte upp forskningsfälten teknik och ekonomi, trots att även dessa kan beröra enskilda människor. Helsingforsdeklarationen kräver att all forskning som rör människan ska etikprövas.

Även studenters uppsatsarbeten ska etikprövas av respektive handledare, eftersom risken att något blir fel är större när det gäller studenter än när det gäller erfarna forskare. Det bör slås fast att rektorn har ansvaret för att så sker och för att handledarna får den kompetensutveckling som krävs för uppgiften.

Svagheter i organisationen

Folkpartiet liberalerna ställer sig tveksamt till om den föreslagna organisationen av etikprövningen är hållbar. Det finns en stor risk för att ärendena blir liggande länge innan de hinner behandlas. Det verkar därför rimligt att också använda de frivilliga etikkommittéer som redan finns i systemet och dra nytta av de erfarenheterna. Enligt Folkpartiet vore det positivt om universitet, högskolor och myndigheter upprättar etikprövningskommittéer, på egen hand eller i samarbete med varandra. För att i en sådan organisation undvika jäv kan det bli nödvändigt att använda en annan etikprövningskommitté än den som är knuten till den aktuella högskolan.

En svaghet i propositionen är att systemet för överklaganden brister. Om ett ärende går direkt till den centrala nämnden finns ingen möjlighet att överklaga dess beslut. Regeringen måste återkomma med förslag på hur alla etikprövningsbeslut kan överklagas i en annan instans.

För att kunna göra en mer heltäckande bedömning, är det fruktbart att personer från olika vetenskapsområden deltar i beslut i etikprövningskommittéerna. Även om etikprövningskommittéerna består av olika avdelningar, ska de ha kontakt med varandra.

För Folkpartiets del är försökspersonernas samtycke den självklara utgångspunkten och en viktig del för att bedöma om systemet fungerar. Det finns så många frågetecken kring den föreslagna organisationen för etikprövning att det är viktigt att den utvärderas redan inom två år.

Kommittéernas sammansättning och arbetsprocess

Det är viktigt att etikkommittéerna får tillräcklig tid för etiska reflektioner. De bör sträva efter att nå enhällighet i sina beslut. Konsensusbeslut ställer högre krav på de etiska diskussionerna och bedömningarna. Det är inte minst viktigt när det gäller ärenden som gäller minderåriga eller personer som inte kan uttrycka sin vilja. Folkpartiet vill i detta sammanhang slå fast att även minderåriga vars vårdnadshavare har godkänt försöksverksamhet å deras vägnar, ska ges tillfälle att, när så är möjligt, ge uttryck för sin vilja och att denna ska respekteras.

Det är onödigt att bestämma att ordföranden måste vara eller ha varit domare. Det ska dock finnas minst en ledamot med juridisk kompetens i varje etikprövningskommitté. Regeringen ska inte utse ledamöter i kommittéerna, utan initiativet ska komma från forskarmiljöerna och högskolorna.

Kommittéerna ska främja insyn i verksamheten och dialog kring de etiska frågeställningar som diskuteras i kommittén. Kommittéerna ska besluta om hur de ska få ta del av hur ett forskningsprojekt fortskrider.

När det av praktiska skäl är möjligt, ska forskaren underrätta försökspersonen om hur undersökningen fortlöper.

Det finns ingen anledning att byta från det etablerade begreppet försöksperson till ett nytt, forskningsperson, som riskerar att skapa förvirring.

Stockholm den 4 februari 2003
Ulf Nilsson (fp)
Ana Maria Narti (fp)	Axel Darvik (fp)
Marita Aronson (fp)	Anita Brodén (fp)
Liselott Hagberg (fp)