med anledning av prop. 2002/03:142 Vissa ägarfrågor m.m. rörande AB Svensk Exportkredit

Motion 2002/03:N20 av Mikael Odenberg m.fl. (m)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 12

2 Förslag till riksdagsbeslut 13

3 Den skyndsamma behandlingen 13

4 Det undermåliga beslutsunderlaget 14

5 Avtalskonstruktionen 14

6 Det framtida ägandet 15

2 Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ägandet i AB Svensk Exportkredit.

3 Den skyndsamma behandlingen

Enligt 3 kap. 11 § riksdagsordningen kan riksdagen i ärende ”som måste avgöras skyndsamt” och ”om den finner synnerliga skäl föreligga” på förslag av regeringen besluta om kortare motionstid än sedvanliga femton dagar. I föreliggande ärende begärde regeringen att motionstiden skulle förkortas till en enda dag. Vi moderater förklarade oss under hand beredda att ta ställning till regeringens förslag inom ramen för en sådan motionstid. Efter överläggningar mellan partierna beslutade riksdagen sedermera om två dagars motionstid.

Enligt moderaternas uppfattning är den i riksdagsordningen angivna motionstiden om femton dagar en viktig del av demokratins minoritetsskydd och avgörande för oppositionspartiernas arbetsmöjligheter i riksdagen. En förkortad motionstid bör därför endast komma i fråga om partierna är överens. Det kravet har uppfyllts i detta ärende.

Att tiden för ärendets beredning har varit kort är dock ingen ursäkt för det undermåliga beslutsunderlag som regeringen har tillhandahållit riksdagen genom propositionen. Enligt vad vi har erfarit finns det huvudsakligen två skäl till det pressade tidsschemat. Det första är att förhandlingarna med ABB dragit ut på tiden. Eftersom en riktad utdelning måste beslutas vid ordinarie bolagsstämma i AB Svensk Exportkredit (SEK) senast den 30 juni, så måste ett riksdagsbeslut fattas innan dess. Det andra är att det först i ett mycket sent skede har gått upp för regeringen att man faktiskt inte kan agera helt på egen hand, utan först måste inhämta riksdagens godkännande.

Moderaterna har förståelse för det första skälet men inte för det andra. För den senare, egendomliga missbedömningen vilar ansvaret på regeringen. Trots den korta beredningstiden hade det dessutom varit fullt möjligt att presentera riksdagen med ett bättre beslutsunderlag. Detta är tydligt bl a mot bakgrund av att moderaternas riksdagskansli på den korta tid som stått till förfogande lyckats inhämta de uppgifter som saknas i propositionen.

En grundförutsättning för att riksdagen skall kunna ta ställning till regeringens förslag är att svar kan ges på två frågor. För det första måste riksdagen kunna göra en bedömning av om värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig. För det andra måste riksdagen kunna göra en bedömning av hur SEK:s ställning och affärsmöjligheter påverkas av den föreslagna minskningen av bolagets eget kapital.

4 Det undermåliga beslutsunderlaget

Vad avser värderingen av ABB:s ägarandel i SEK saknas helt underlag i propositionen. Med utgångspunkt från bolagets offentliga redovisningar är det dock möjligt att göra en översiktlig beräkning.

I tabell 1 har det per den 31 december 2002 redovisade egna kapitalet justerats med beräknade övervärden i SEK:s obligationsportfölj. Vidare har hänsyn tagits till ökningen av det egna kapitalet efter årsskiftet. I tabell 2 redovisas de senaste årens avkastning på bolagets eget kapital. Med utgångspunkt härifrån har antagits att avkastningen år 2003 kommer att uppgå till knappt 10 % på helårsbasis.

Tabell 1 – Värderingsgrund

Eget kapital per 2002-12-31	3 765
Dold reserv (övervärde i obligationsportföljen)	300
Ökning av eget kapital sedan 2002-12-31	180
Justerat eget kapital	4 245
ABB:s ägarandel	35,3%
ABB:s andel av justerat eget kapital	1 498

Tabell 2 – Avkastning på eget kapital i SEK

2002	2001	2000
12,9	15,1	14,8

Källa: Regeringens skrivelser 2002/03:120 och 2001/02:120

Under de ovan angivna antagandena uppgår ABB:s ägarandel i det sålunda justerade egna kapitalet till cirka 1,5 miljarder kronor. Den riktade utdelningen till ABB föreslås i propositionen uppgå till cirka 83 % av detta belopp eller 1,24 miljarder kronor.

Denna ”rabatt” från ABB till staten är resultat av genomförda förhandlingar. Vi anser att storleken på den mellan staten, ABB och SEK överenskomna riktade utdelningen är rimlig.

Minskningen av det egna kapitalet i SEK kommer enligt propositionen att kompenseras genom upptagande av ett evigt förlagslån. Ett villkor i trepartsavtalet mellan staten, ABB och SEK är att denna upplåning kan ske till villkor som bevarar SEK:s ställning och förmåga att verka på marknaden och inte äventyrar bolagets resultat. Denna lösning framstår som godtagbar.

Vår sammanfattande bedömning blir således att värderingen av ABB:s ägarandel i SEK är rimlig, att SEK:s ställning tryggas och att statens och skattebetalarnas intressen blir tillgodosedda i de föreslagna avtalen.

5 Avtalskonstruktionen

Det finns viss anledning att invända mot den konstruktion som valts för statens övertagande av ABB:s ägarandel i SEK. Det naturliga hade i stället varit att staten köpt ABB:s aktier för den överenskomna summan. Istället sker övertagandet nu till den nominella summan av en krona och ABB får i stället ersättning genom en riktad utdelning.

Skälet till att regeringen väljer denna lösning kan knappast vara något annat än att man vill undvika att utgiftstaken påverkas. Detta nödvändiggörs av regeringens slappa budgetpolitik. De budgeteringsmarginaler som skall finnas i statens budget har genom åren dels blivit allt mindre, dels utnyttjats för att genomföra ofinansierade reformer. I själva verket är syftet med budgeteringsmarginalerna bl a att just denna typ av händelser skall kunna hanteras inom ramen för utgiftstaken.

Eftersom regeringen har övergivit tankeramen för budgetpoliken tvingas man till den typ av trixande som vi påtalat när regeringen förvandlat utgiftsökningar till inkomstminskningar eller inrättat ett sorts koncernkonto i riksgälden för att utanför statsbudgeten kunna föra pengar mellan olika statliga företag.

Vi uppfattar dock konstruktionen med den riktade utdelningen mer som ett uttryck för regeringens begränsade handlingsfrihet än som ett kringgående av budgetlagen. Mot den bakgrunden är vi beredda att godta konstruktionen.

6 Ägandet i AB Svensk Exportkredit

Moderaterna anser i allmänhet att det statliga ägandet av företag bör minska och inte öka. Vi anser trots detta att det är rimligt att staten nu övertar ABB:s ägarandel i SEK. En utdragen osäkerhet om ägarförhållandena i SEK riskerar nämligen att skada bolaget och därmed ytterst skattebetalarna.

Under gångna år har det varit till gagn för SEK att ha en kommersiell ägarpartner. Även om det viktiga nu är att skapa lugn och klarhet kring ägarbilden i SEK så finns det anledning att förmoda att en sådan kommersiell partner också i en framtid kan bidra till SEK:s utveckling. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Elanders Gotab, Stockholm 2003

Stockholm den 6 juni 2003
Mikael Odenberg (m)
Ulla Löfgren (m)	Stefan Hagfeldt (m)
Henrik von Sydow (m)	Carl-Axel Roslund (m)
Peter Danielsson (m)	Ola Sundell (m)
Per Westerberg (m)