Till innehåll på sidan

med anledning av prop. 2002/03:139 Reformerade regler för bank- och finansieringrörelse

Motion 2003/04:Fi4 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Följdmotion
Motionsgrund
Proposition 2002/03:139
Tilldelat
Finansutskottet

Händelser

Inlämning
2003-10-01
Bordläggning
2003-10-02
Hänvisning
2003-10-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om en definition av bankrörelse enligt vad som anförs i motionen.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om övervakning av inlåning från allmänheten utan insättningsgaranti.

Inledning

I propositionen föreslår regeringen nya regler för bank- och finansieringsrörelser. Den finansiella marknaden förändras ständigt och såväl lagstiftaren som tillsynsmyndigheter måste vara beredda att ompröva gamla regler för att bidra till en välfungerande marknad för finansiella tjänster.

En väl fungerande finansiell sektor är av avgörande betydelse för marknadsekonomin. Den finansiella marknaden skall karakteriseras både av effektivitet och starkt skydd för konsumenter, både av högt konkurrenstryck och stabilitet.

Strävan efter att nå ökad effektivitet och konkurrens kan på många sätt stå i motsats till konsumentintresse och stabilitet. Åtminstone på kort sikt. På längre sikt gynnas både konsumenterna och stabiliteten av ett högt omvandlingstryck.

För Sveriges del måste strävan vara att så långt möjligt öppna marknader för ökad konkurrens och ha låga trösklar för etablering. Detta måste emellertid ske på ett sätt som inte hotar systemets stabilitet eller undergräver konsumentskyddet. Ett viktigt sätt att öka konkurrensen är att anpassa reglerna så att öppenheten gentemot omvärlden är så stor som möjligt.

Den gemensamma europeiska finansmarknaden

För en liten ekonomi som den svenska är öppenhet gentemot omvärlden avgörande. Det gäller även för den finansiella sektorn. En ökad globalisering och öppenhet på finansmarknaden innebär nya möjligheter för svenska företag att finansiera investeringar. Sverige måste därför arbeta aktivt för ökad öppenhet på det internationella planet men också på hemmaplan arbeta för att riva hinder för en integrerad finansmarknad.

Samarbetet inom EU är av naturliga skäl det viktigaste internationella åtagandet. EU-länderna arbetar mycket aktivt sedan några år tillbaka med att skapa en gemensam marknad för finansiella tjänster. Den svenska regeringen har varit aktiv i detta arbete, inte minst under ordförandeskapet, och i EU-parlamentet är svenska parlamentariker pådrivande. En gemensam finansiell marknad behövs om Europas ekonomier skall stärka sin globala konkurrenskraft. En gemensam europeisk finansmarknad är därmed viktig också för svensk ekonomis växtkraft.

Definitionen av bankrörele

I regeringens proposition föreslås en ny definition av bankrörelse. Den nuvarande definitionen härrör från 1987 års bankrörelselag. Definitionen ändrades 1997 genom att ”allmänhetsrekvisitet” togs bort.

I enlighet med Folkpartiets syn på behovet av en gemensam europeisk finansmarknad anser vi att den svenska definitionen av bankrörelse nära måste följa EG-lagstiftningens. Det innebär att svenska konsumenter får större chans att dra nytta av konkurrensen från utländska banker och att svenska banker ges större chans att konkurrera i andra europeiska länder.

I EG-direktivet (2002/12/EG) ges i artikel 1 följande definition av kreditinstitut:

”I detta direktiv avses med

1. Kreditinstitut

a) ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot belåningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning, …”

Den definition som föreslås i propositionen skiljer sig på ett avgörande sätt från direktivets definition. Den föreslagna definitionen innebär nämligen att en rörelse för att kallas bank i Sverige också måste ingå i ”ett generellt betalsystem”. Enligt Svenska Bankföreningen finns ingen motsvarighet i bankrörelsedefinitioner i andra EU-länder.

EG-direktivet är förvisso ett minimidirektiv, men av hänsyn till såväl svenska som gemensamma europeiska intressen är det att föredra att Sverige inte bidrar till att skapa särlösningar som försvårar gränsöverskridande konkurrens. Den nu föreslagna definitionen innebär således att det ställs andra formella krav på svenska banker än på banker i andra länder.

Effekter av en avvikande definition

Det faktum att hemlandskontroll gäller på den gemensamma marknaden gör att en avvikande definition får tydliga konsekvenser. Beslut om tillstånd för bankverksamhet sker i hemlandet och kontroll av verksamheten görs av hemlandets myndigheter.

Om Sverige inför en definition av bankrörelse som på ett avgörande sätt skiljer sig från andra länders lagstiftning kommer banker från andra EU-länder som genom filial i Sverige driver verksamhet på den svenska marknaden att lyda under annan definition och annan tillsynsmyndighet än de svenska konkurrenterna. Omvänt kommer svenska banker med verksamhet i andra EU-länder att följa svensk lagstiftning. Detta medför konkurrensnackdelar för svenska bankrörelser och minskad genomskinlighet, vilket är en nackdel för svenska konsumenter.

Även för investerare skapar den avvikande definitionen problem. Efter Sveriges nej till deltagande i den europeiska valutaunionens tredje steg är det särskilt viktigt att Sverige undviker att ytterligare försvåra för utländska företag att investera i Sverige. Avvikande regler på finansmarknaden skapar oklarheter och tvingar investerare och placerare att göra särskilda undersökningar för att klargöra om skillnaderna i finansmarknadens regler har betydelse för deras investeringsbeslut. Denna ytterligare kostnad kan leda till att man undviker investeringar.

En konsekvens av regeringens förslag till definition av bankrörelse kan också bli att utländska banker som etablerar sig i Sverige, till följd av hemlandskontrollen, kommer att verka under beteckningen bank (i enlighet med hemlandets regler) utan att uppfylla reglerna för bankrörelse i den svenska lagstiftningen. Detta får konsekvenser både för svenska bankers konkurrenskraft och för svenska konsumenters möjlighet att göra väl underbyggda val. Det försvårar också gränsöverskridande affärsverksamhet och försämrar den gemensamma marknadens funktionssätt. Detta går stick i stäv med den svenska regeringens åtaganden när det gäller skapandet av en gemensam europeisk marknad för finansiella tjänster och innebär onödiga nackdelar för svensk ekonomi.

Folkpartiet liberalerna anser således att propositionens förslag till definition av bankrörelse bör ändras så att den bättre stämmer överens med den definition som används i EG-direktivet 2002/12/EG.

Inlåning från allmänheten utan insättargaranti

Regeringen öppnar i sitt förslag också för möjlighet för icke-finansiella företag som inte omfattas av insättningsgarantin att ta emot inlåning från allmänheten. Samtidigt som det är positivt att det kommer att finnas ett större utbud av insättningsmöjligheter innebär detta också risker. Man kan inte bortse från risken att insättare inte uppmärksammar att insättning i dessa företag inte omfattas av insättningsgarantin. Möjligheterna för bedrägliga beteenden ökar. Det är inte säkert att de åtgärder som regeringen planerar är tillräckliga för att ge ett gott konsumentskydd. Regeringen bör därför följa utvecklingen inom detta område med största uppmärksamhet för att snabbt kunna ingripa om de planerade skyddsmekanismerna inte skulle visa sig vara tillräckliga.

Stockholm den 1 oktober 2003

Karin Pilsäter (fp)

Christer Nylander (fp)

Gunnar Nordmark (fp)


Yrkanden (2)

  • 1
    Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om en definition av bankrörelse enligt vad som anförs i motionen.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag
  • 2
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om övervakning av inlåning från allmänheten utan insättningsgaranti.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.