med anledning av prop. 2001/02:86 Sveriges antagande av beslut om inrättande av Eurojust och ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Motion 2001/02:Ju8 av Kia Andreasson m.fl. (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår regeringens begäran om beslut att inrätta Eurojust och därtill hörande gemensam oberoende tillsynsmyndighet.

2. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet i vissa fall.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att snarast ta initiativ för att få till stånd en bred översyn av systemet med immunitet och privilegier inom EU.

Eurojust

Ånyo ska ett nytt EU-organ inom det polisiära området tillskapas. Eurojust ska enligt motiveringen vara ett av medlen för att uppnå det övergripande målet om en hög säkerhetsnivå för unionens medborgare inom ett området med frihet, säkerhet och rättvisa. Med hänsyn till höstens rambeslut på det polisiära och straffrättsliga området tycks just säkerhet, kontroll och effektiva brottsutredningar inom EU vara det mest prioriterade målet. Frågan är om grundarna av Europeiska gemenskapens vision var densamma. Det övergripande målet inom EU påstås vara de fyra friheterna, det rimmar illa med en utveckling som alltmer tycks gå mot överstatlig polis, åklagarmyndighet och rättsväsende.

Regeringsformens 10 kap. 2 § hindrar, enligt Miljöpartiets förmenande, riksdagen från att godkänna ett utkast till en överenskommelse inom EU:s tredje pelare, vilket här är fråga om. Inrättande av Eurojust kräver lagändring, och inrättandet av ett överstatligt samarbetsorgan utformat som Eurojust är en fråga av större vikt i och med att det kan förväntas få betydelse för svensk förundersökningsverksamhet. På sikt kan den utveckling som Eurojust är ett led i påverka såväl polis, åklagarmyndighet och rättsväsende, som de lagar som reglerar deras verksamhet och straffrätten.

Det finns en påtaglig vilja sedan mötet i Tammerfors att tillnärma och stärka det polisiära och straffrättsliga samarbetet inom EU. Tendenser som tydligt visar att den s.k. tredje pelaren medvetet steg för steg långsamt håller på att inlemmas i den första pelaren. Inrättandet av Eurojust är ett steg på vägen. En utveckling som av rättsäkerhetsskäl inte är att välkomna. Särskilt inte med hänsyn till skillnader länderna emellan avseende synen på brott och straff. Den planerade utvidgningen minskar inte oron för att vårt polis- och rättsväsende kan komma att förändras i icke önskvärd riktning.

Vad händer med den svenska öppenheten och offentlighetsprincipen, när överstatliga organ har tillgång till extensiva personuppgifts- och utredningsregister samt svensk polis och åklagare arbetar tillsammans med kollegor från länder som inte har samma offentlighetstradition?

Hur ska vi ställa oss till straffbelagda gärningar som vi inte uppfattar som brott?

Hur påverkar en tillnärmning av regler, organisationsstrukturer, arbetsmetoder och arbetsformer och värderingar respekten, förtroendet och tilltron till polis och rättsväsende?

Vi har de sista åren sett prov på att stora ungdomsgrupper (och andra grupper i samhället) inte hyser förtroende och respekt för polis och rättsväsende.

Miljöpartiet motsätter sig inte olika former av samarbete och samordnade insatser för att hantera allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Tvärtom önskar vi givetvis finna effektiva och för den enskilde rättssäkra samarbetsformer för att åtgärda sådant som ”trafficking”, narkotikahandel och miljöbrott. Vi konstaterar dock att nationella brottsutredande myndigheter samarbetar med varandra redan idag.

Sverige var ett av fyra länder som tog initiativ till Eurojustförslaget inom EU. I vanlig ordning det sista halvåret förväntas riksdagen godkänna ett utkast till ett beslut utan tillfredsställande beslutsunderlag. Riksdagen ombeds godkänna ett utkast till beslut, utan kännedom om dess faktiska slutliga lydelse och konsekvenser. Tilläggas bör att den text som tillställts riksdagen knappast kan sägas uppfylla rudimentära krav på läsbarhet och disposition. Bedömningsunderlag om såväl behovet av Eurojust som de effekter och konsekvenser verksamheten kommer att få saknas. Bristerna i utrednings- och bedömningsmaterial förhindrar en faktabaserad riksdagsdebatt och ett sakligt motiverat beslut. Miljöpartiet efterfrågar specifikt en problembild-, konsekvens- och nollalternativanalys. Underlaget är inte endast av betydelse för att bedöma behov och konsekvenser på nationell nivå. Det är inte heller möjligt att bedöma hur Eurojust förhåller sig till andra gemenskapsorgan och samarbetsformer, såsom t.ex. Europol och de s.k. gemensamma utredningsgrupperna. Miljöpartiet ser det som angeläget att inte tillskapa fler grupperingar eller organ med specifika befogenheter och regler vars verksamhetsområden tangerar varandra eller är desamma. Den europeiska floran av organ och regelverk ter sig alltmer vildvuxen och ogenomtränglig. Demokratiska beslutsprocesser, medborgarnas engagemang i beslutsprocesser, öppenhet och rättssäkerhet omintetgörs av bristen på överblick, enhetlighet och stringenta regelverk.

Privilegier och immunitet

Frågor om immunitet och privilegier för internationella organ och personer med anknytning till dylika organ regleras i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Immunitet och privilegier för internationella organisationer och deras personal kan fylla en funktion i den mån det är nödvändigt för att de ska kunna verka på nationell nivå och mellan stater. EU och dess institutioner har inom unionen föga likhet med traditionella internationella organisationer. Relationen mellan EU och medlemsstaterna kan inte likställas med en suverän stats relation till en internationell organisation.

Immunitet och privilegier för tjänstemän inom vissa EU-organ är stötande och otidsenliga. Det förstärker klyftan mellan medborgare och EU:s institutioner och personal. I en stat med bristande demokratiskt styrelseskick kan immunitet och privilegier fylla en funktion för att skydda enskilda tjänstemän, och organisationen som sådan, mot påtryckningar och olika former av sanktioner. Immunitet och privilegier för EU-organ och deras personal kan inte legitimeras på dessa grunder, varför de bör tas bort. Påstådda behov av särregler grundade på att en verksamhet bedrivs över medlemsstaternas gränser och/eller att personal flyttar över gränser kan inte fästas alltför stort avseende vid. Den fria rörligheten inom EU ska ju de facto underlätta den fria rörligheten.

Miljöpartiet begär avslag på den av regeringen föreslagna ändringen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier samt begär att regeringen tar initiativ till en bred översyn och revidering av reglerna om immunitet och privilegier inom EU. I denna översyn bör givetvis ingå att vidta nödvändiga utredningar för att bedömningar och beslut ska kunna baseras på ett fullgott bedömnings- och beslutsunderlag.

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Stockholm den 6 februari 2002
Kia Andreasson (mp)
Per Lager (mp)	Marianne Samuelsson (mp)