med anledning av prop. 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning

Motion 2001/02:N54 av Inga Berggren och Lars Lindblad (m)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 20

Förslag till riksdagsbeslut 21

20 gånger mer vindkraft 21

Regeringens motstridiga målsättningar 21

Olika regler i olika delar av landet 22

Motsättningar mellan vindkraftsindustrin och närboende 22

Oklara rättigheter för närboende till vindkraft 22

Nationella minimiregler för avstånd och bullernivåer 22

Regler för industriområden skall inte gälla vid bostäder 22

Försiktighet med storskaliga vinkraftsindustrietableringar 23

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om anstånd med utbyggnaden av vindkraft till dess miljökonsekvenser har utretts färdigt.

20 gånger mer vindkraft

Regeringen föreslår i proposition 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning att planeringsmålet för vindkraft fastställs till en årlig produktionskapacitet på tio TWh år 2015. Det är 20 gånger mer vindkraft än dagens 0,5 TWh. Regeringen skriver vidare att planeringsmålet skall ses som ett uttryck för en ambitionsnivå för framtida vindkraftsindustriutbyggnad. Dock får utbyggnaden inte hämmas av att nödvändiga prioriteringar och avvägningar inte hunnit genomföras.

Regeringens motstridiga målsättningar

I skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik trycker regeringen på vikten av fysisk planering. Vid översiktsplaneringen bör såväl naturvårdens intressen som medborgarnas behov av grönområden för friluftsliv och naturupplevelser redovisas och tas stor hänsyn till. Däremot säger regeringen i energipropositionen 2001/02:143 mycket tydligt att vindkraften skall framhävas i avvägningar mot andra intressen. Vi ser ett problem i detta. Regeringen trycker å ena sidan på att hänsyn skall tas till naturvård och å andra sidan trycker regeringen så tydligt på utbyggnaden av vindkraft. Detta är enligt vår uppfattning motstridiga målsättningar.

Vi efterlyser därför en seriös diskussion om målkonflikter, prioriteringar och avvägningar såväl mellan miljömålen som mot andra samhällsmål och inte minst mellan samhällsmålen och den enskildes rätt.

Regeringens officiellt uttalade målsättning att bygga ut vindkraften i Sverige till tio TWh år 2015 är med alla mått mätt en väldigt stor utbyggnad. Vindkraftverken kommer att byggas på land, både i slättlandskap och i fjällen, vid kusten och en bit ut till havs. Vindkraftsindustri kommer att, om planerna fullföljs, finnas lite varstans runt om i Sverige.

Redan utbyggd vindkraft har givit störningar på många håll, både här i Sverige och utomlands. En mycket stor vindkraftsutbyggnad kan alltså omvandla människors livsmiljöer från naturlandskap till industrilandskap.

Olika regler i olika delar av landet

Det finns i dag inte ett enhetligt regelverk för hela Sverige. Osäkerheten om vad som gäller är väldigt stor inför varje etableringstillfälle. Olika kommuner och länsstyrelser ser helt olika på principiellt liknande vindkraftsetableringar. Flerfaldiga överklaganden visar på den osäkerhet som råder och de motsättningar som uppstått.

Motsättningar mellan vindkraftsindustrin och närboende

Motsättningar mellan vindkraftsindustrin och de närboende kommer fortsatt att uppstå om ingenting görs. Både närmiljön för boende och kulturlandskapet påverkas. Minskade husvärden som följd av etableringar nära bostadshus påverkar ekonomin för de boende.

Oklara rättigheter för närboende till vindkraft

Det bör också göras klart vad närboende har för rättigheter när det skall uppföras vindkraftverk strax utanför den egna tomten.

Nationella minimiregler för avstånd och bullernivåer

Det går att tänka sig respektavstånd till närboende i meter eller som funktion av vindkraftverkets höjd.

På Gotland har de ett eget regelverk som de kallar ”Vindkraftverk och telemaster i gotländska landskap – policy och riktlinjer för lokalisering”. Att det lokala inflytandet får stort utrymme är viktigt, men staten bör för den enskildes rättssäkerhets skull ha nationella minimiregler för avstånd och bullernivåer.

Regler för industriområden skall inte gälla vid bostäder

Det är uppenbart att de regler som gäller för bl.a. buller i industriområden är olämpliga att tillämpa på vindkraftverk som skall placeras nära bostadshus och i natursköna eller känsliga områden.

Försiktighet med storskaliga vinkraftsindustrietableringar

Boverket har nyligen i en lägesredovisning utförd på regeringens uppdrag sagt, att några nya stora vindkraftsparker inte bör byggas i havet och i fjällområdena innan man vet mer om hur de påverkar sin omgivning. Svenska Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden har också efterlyst fördjupad kunskap innan en storskalig utbyggnad sker. Ornitologerna är av naturliga skäl oroade för vad stora etableringar av vindkraftsindustri till havs kan få för konsekvenser för fågellivet och ur utbyggnadssynpunkt lämpliga områden till havs med ringa djup är viktiga för fisket såväl som föröknings- som fångstplatser.

Många frågor står fortfarande obesvarade kring uppförandet av vindkraftverk. Att påstå att vindkraft i alla stycken skulle vara en helt och hållet miljövänlig och oändlig energikälla och att den som regel inte medför skador på mark och vatten är att starkt förenkla de problem som finns kring lokaliseringen av verken. Därför är det angeläget att ta fram ett vetenskapligt underlag över vindkraftens påverkan på människor, natur och djurliv innan vindkraften tjugodubblas med hjälp av både kvoter och statliga subventioner. Forskning som skall belysa svenska förhållanden för uppförande av vindkraft krävs före utbyggnad i sådan skala. Det är enligt vår mening därför lämpligt med anstånd för nya stora vindkraftsparker till dess att de i motionen nämnda oklarheterna utretts färdigt.

Denna motion är ett komplement till N53, också den med anledning av proposition 2001/02:143 Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning.

Stockholm den 9 april 2002
Inga Berggren (m)	Lars Lindblad (m)