med anledning av prop. 2001/02:112 Förändringar i kommunkontosystemet

Motion 2001/02:Fi23 av Per Landgren m.fl. (kd)

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut 2

Kommunkontosystemet 2

Brister i nuvarande system 2

Problematiserande istället för förslag 3

Alternativa lösningar på bristerna 4

Utvidga systemet 4

Uttagsbeskattning 4

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av kommunkontosystemet och momsreglerna så att problemen med den bristande konkurrensneutraliteten undanröjs, i enlighet med vad som anförs i motionen.

Kommunkontosystemet

Kommunkontosystemet infördes 1996 för att skapa konkurrensneutralitet i kommuners- och landstings val mellan att upphandla verksamhet externt och bedriva verksamhet i egen regi. Bidragen avser ersättning för återbetalning av mervärdesskatt för skattefria verksamheter, dvs. sådana verksamheter som ska finansieras av skattemedel.

Genom kommunkontosystemet sker återbetalning till kommuner av mervärdesskatt för skattefria verksamheter. Avgifterna till kommunkontosystemet beräknas generellt för kommunerna som ett belopp i kronor per invånare medan återbetalningen görs till de kommuner som köpt sådan skattefri verksamhet.

Idag finansieras alltså kommunkontosystemet genom att kommuner och landsting betalar avgifter. I proposition 2001/02:112 föreslås att finansieringen istället ska vara statlig. Omläggningen ska göras kostnadsneutral, dvs. de generella statsbidragen minskas i motsvarande grad, i enlighet med finansieringsprincipen. Vi stöder denna tanke eftersom det har visat sig att det nuvarande systemet varit bristfälligt.

Brister i nuvarande system

Även om vi i stort stöder propositionen, eftersom den ligger i linje med en kristdemokratisk syn på kommunpolitiken, innehåller den brister som regeringen borde ha tittat närmare på. En av bristerna med kommunkontosystemet är att konkurrensen snedvrids. Vi har påpekat detta tidigare, men tyvärr aviseras ingen förändring i denna proposition.

Idag får en huvudentreprenör, t.ex. ett privat sjukhus, som har ett avtal med landstinget ersättning genom kommunkontosystemet för den dolda mervärdesskatten. Ersättningen baseras på en schablon (6 % ersättning). En underleverantör som exempelvis levererar en städtjänst och vars verksamhet är momspliktig måste i vanlig ordning ta ut moms av sjukhuset, eftersom sjukhuset är en s.k. slutanvändare.

Om sjukhuset däremot bedriver städtjänsten i egen regi behöver inte moms betalas, eftersom den inte är momsbelagd. Detta ger en snedvridande konkurrensfördel för drift i egen regi, något som i detta exempel drabbar den enskilda städfirman.

Därmed uppstår ett konkurrensproblem, genom att huvudentreprenörens val mellan drift i egen regi och att anlita en underleverantör inte sker på lika villkor. Förutom städfirmor drabbas även bl.a. firmor som arrangerar måltider (catering) av den bristande konkurrensneutraliteten.

Problematiserande istället för förslag

Istället för att avisera en lösning på problemet förs i propositionen ett resonemang där det endast konstateras att bristen finns. I propositionen står det på s. 19:

Ett problem är en inlåsningseffekt för privata huvudentreprenörer som bedriver verksamhet som inte medför skattskyldighet. De kan inte dra av den ingående mervärdesskatt som en underentreprenör debiterar. Mervärdesskatten blir i stället en kostnad i verksamheten. Vid den privata huvudentreprenörens val mellan att lägga ut arbetsuppgifter på en underentreprenör eller att utföra uppgiften själv missgynnas i många fall underentreprenören.

I syfte att motverka detta problem har kommuner och landsting rätt till ersättning för s.k. dold mervärdesskatt (dvs. sådan mervärdesskatt som påverkar huvudentreprenörens pris enligt ovan eftersom han inte kunnat dra av den) från kommunkontosystemet enligt en schablon som gäller vid upphandling och bidragsgivning för verksamhet inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt vid hyra av lokal för vissa boendeformer. Det belopp som utgör ersättning eller bidrag från kommuner och landsting till den privata huvudentreprenören skall därmed anses omfatta även den dolda mervärdesskatt som huvudentreprenören inte kunnat dra av. Men det faktum att ersättningen från kommunkontosystemet baseras på en schablon kan medföra att den privata huvudentreprenören i valet mellan drift i egen regi och att anlita underentreprenörer ändå väljer det förra med konkurrenssnedvridning som följd.

Vi anser inte att det är tillräckligt att endast konstatera att problemet finns. Vi presenterar därför förslag på lösningar nedan.

I propositionen beskrivs även ett annat konkurrensproblem:

Ett annat konkurrensproblem uppstår när kommuner och landsting konkurrerar med privat sektor i fråga om verksamhet som inte medför skattskyldighet eftersom det endast är kommuner och landsting som får kompensation för mervärdesskatt i kommunkontosystemet. Problemet har särskilt uppmärksammats inom tandvården, där landstingets folktandvård konkurrerar med privattandläkarna. Problemet har dock på flera håll lösts genom att landstingen frivilligt avstår från att låta ersättning från kommunkontosystemet komma tandvården till godo.

Att säga att problemet lösts på flera håll genom att landstingen frivilligt avstår från att låta ersättning komma tandvården till godo, hjälper inte de enskilda firmorna som drabbas av missförhållandet. Även här saknas konkreta förändringsförslag, vilket vi anser oförsvarligt.

Alternativa lösningar på bristerna

Utvidga systemet

Som vi tidigare konstaterat, och som även propositionen tar upp, finns det olika konkurrensproblem förknippade med kommunkontosystemet. Ett problem gäller den 6-procentiga schablonersättningen för dold mervärdesskatt. Om rätten till kompensation från kommunkontosystemet utvidgas till att gälla även huvudentreprenörer kan den 6-procentiga ersättningen slopas. Om den 6-procentiga ersättningen svarar mot den dolda mervärdesskatten vid ett givet upphandlingsmönster kommer de båda förändringarna att ta ut varandra; den utvidgade avdragsrätten motsvarar den slopade 6-procentiga ersättningen. Detta kan dock tänkas leda till andra finansiella effekter på sikt för staten och de behöver därför utredas ytterligare.

Denna lösning hindras dock, av allt att döma, av EG-rätten. Den utredning som hade till uppgift att analysera vissa frågor inom kommunkontosystemet drog slutsatsen att en beviljad avdragsrätt inom ramen för ett kompensationssystem för icke-skattepliktig verksamhet som bedrivs i privat regi kan anses som ett kringgående av reglerna om avdragsrätt i sjätte mervärdesdirektivet (SOU 1999:133 s. 138).

Uttagsbeskattning

En alternativ metod för att skapa konkurrensneutralitet är s.k. uttagsbeskattning. Metoden, som idag tillämpas inom fastighetsområdet, är EG-konform. Uttagsskatt är i princip detsamma som mervärdesskatt. Skillnaden är att ett annat underlag läggs till grund för beskattningen. Mervärdesskatten är en skatt på förädlingsvärdet i de olika produktionsleden och beräknas som skillnaden mellan försålda och inköpta varor. Förädlingsvärdet motsvarar samtidigt ersättningen till arbete och kapital. Det är dessa båda ersättningar som utgör underlaget för uttagsbeskattningen.

Med uttagsskatt skall en huvudentreprenörs kostnader för arbetskraft och kapital i de verksamheter där egen regi konkurrerar med köp från underleverantör läggas till grund för beskattningen. Ett genomförande kräver emellertid att kostnaderna som uppstår när tjänsterna utförs i egen regi kan avgränsas hos huvudentreprenören.

De konkurrensproblem som uppstår inom fastighetsförvaltning har man försökt lösa med hjälp av uttagsbeskattning. En fastighetsägare som handlar upp olika tjänster får betala moms på de upphandlade tjänsterna. Momsen är inte avdragsgill hos fastighetsägaren eftersom hyresinkomsterna inte är skattepliktiga. Momsen blir därmed en kostnad för fastighetsägaren. I det fall tjänsterna utförs med egen personal skulle (i avsaknad av särskilda regler) någon kostnad för moms för arbetskostnaden inte uppkomma.

För att uppnå konkurrensneutralitet i valet mellan upphandlade tjänster och tjänster i egen regi har man därför infört regler om uttagsbeskattning när tjänsterna utförs i egen regi. Denna modell kan alltså tänkas fungera även inom kommunkontosystemet, även om det är en ganska krånglig lösning. Möjligheten att införa uttagsbeskattning inom kommunkontosystemet behöver därför utredas.

Stockholm den 5 april 2002
Per Landgren (kd)
Mats Odell (kd)	Stefan Attefall (kd)
Harald Bergström (kd)	Sven Brus (kd)
Göran Hägglund (kd)	Magnus Jacobsson (kd)
Kenneth Lantz (kd)	Maria Larsson (kd)
Mikael Oscarsson (kd)	Désirée Pethrus Engström (kd)
Rosita Runegrund (kd)	Inger Strömbom (kd)